Årstafruns hemliga sidor

Vet din plats. Skäm inte bort dig. Och vet att ingen bryr sig vem du är inuti. Följ med till 1600-talet och ta reda på om du gillat livsstilen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Sennefelt är historikern som försökt borra sig in i 1600-talssvenskens syn på livet. En tid av sjukdomar, krig och svält, av ett benhårt ståndssamhälle och strikt religiös tro. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar henne för ett samtal om hennes bok ”Livet enligt 1600-talet” och för att ta reda på hur väl 1600-talets livsstilsråd skulle funka för oss idag!Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om snapphanar - var de skånska frihetskämpar eller livsfarliga terrorister?

10 Feb 44min

Boken Den siste mohikanen blev en omedelbar succé när den gavs ut 1826 och har format vår bild av Amerika och dess ursprungsbefolkning i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. James Fenimore Coopers berättelse om ädla vildar och hjältemodiga nybyggare i 1750-talets Amerika har format bilden av såväl den amerikanska ursprungsbefolkningen som det moderna USA:s födelse. Det menar historikern Gunlög Fur som debatterar Den sista mohikanen med Urban Björstadius och Tobias Svanelid. Hur såg egentligen relationen ut mellan ursprungsbefolkningen och nybyggarna? Varför läses Den siste mohikanen ännu efter 200 år i alla amerikanska skolor och hur kommer det sig att den blev så populär också i Sverige?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Barbareskkriget i början av 1800-talet - det första krig då Sverige och USA kämpade sida vid sida (men där Sverige fegade ur!).

3 Feb 44min

Amerikaner, norrmän och till och med svenskar har genom historien bråkat med Danmark om herraväldet över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens största ö fick sina första besökare från amerikanska Arktis för 5000 år sedan och på 900-talet kom Erik Röde och hans vikingar dit. Ön har varit norsk, dansk och höll till och med på att bli svensk i och med freden i Kiel 1814. Och allt sedan mitten av 1800-talet har USA kastat lystna blickar på isön i Nordatlanten.Vi berättar historien om kampen om Grönland, men pratar också med historikern Charlotta Forss om hur Grönland och andra nordliga trakter har utforskats och karterats sedan antiken. Under 1400-talet var det inte ovanligt med två Grönland på världskartorna, tillsammans med havsmonster och påhittade öar som Frisland. I aktuella boken Mapping the North berättar hon historien om hur kartorna format vår bild av Arktis.Och Dick Harrison går till botten med varför Grönland inte kom att bli en del av Sverige i samband med Kielfreden 1814.

27 Jan 44min

Hur skulle en god värd eller en väluppfostrad gäst bete sig på medeltiden? Vi diskuterar gästfrihet vid en tid då felsteg kunde innebära halshuggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.Programledare är Tobias Svanelid.

20 Jan 44min

Henric Liljensparre löste mordet på Gustav III på några timmar. Vi bekantar oss med honom och går på jakt efter Sveriges första polisstation! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

13 Jan 44min

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

6 Jan 44min

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

30 Des 202544min

Släbroristningen har gäckat arkeologerna sedan den upptäcktes på 1980-talet. Nu kommer tolkningen som kullkastar det vi tidigare trott om stenåldern.. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta.Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa?Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer.Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristningarna, och i studion berättar Jonathan Lindström om sina teorier.Programledare är Tobias Svanelid.

23 Des 202544min