Putin skyller på oss: Maria Persson Löfgren, Stockholm

Utrikeskrönikan 22 december 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm onsdag.

Eta ich vina - Det är deras fel.

Att jämföra Vladimir Putin med en förfördelad treåring i sandlådan är egentligen orättvist - mot treåringen.

Men tanken slog mig ändå när han bankade pekfingret i talarstolens träkant, likt en unge som slår med en spade på sandlådekanten, som för att understryka sina ord. Putin talade på försvarsministeriet inför väl medaljerade manliga höga militärer, ett gäng gråmossor, som min moster skulle ha sagt, för att beskriva deras redan långa livsbana på denna jord.

De som Putin pekar ut som skyldiga är vi - eller i alla fall européerna eller väst som beter sig så aggressivt att Moskva inom mindre än tio minuter skulle kunna anfallas av amerikanska stridsflyg, från någon bas i Europa.

Putin förklarade för herrarna, med klädsamt bekymrade miner och rynkade ögonbryn, att allt bara blivit värre och värre och värre och nu måste Ryssland agera.

Det här inte särskilt julefridsamma budskapet från Moskvas egen högste fader frost skrämmer militäranalytikerna i väst, som nu försöker fundera ut vad nästa steg blir. Kan de här orden rymma en konkret plan, vad är det för svar Putin vill ge?

Men jag måste erkänna att när jag nu flera gånger tittat på bilderna från försvarsministeriet på farbröderna där med sina medaljer och sina lite rödblossiga kinder, ovanligt stora öron och näsor, mer kommer och tänka på alla gånger jag varit med på ryska militärens olika uppvisningar av sina nya fina vapen och vid storstilade militärövningar. En slags utflykt i sandlådan med överåriga glada barn.

För vad gjorde herrarna vid dagens slut, hur styrde de om våra transporter för att kunna köpa bästa drycken till kvällens begivenheter.

De var mycket måna om samkvämet efteråt med “de skyldigas” representanter, den västliga presskåren, som ju gudbevars måste skåla i vodka för var och en närvarande plus en rad andra saker, solen som gick ned så vackert, de tjusiga kvinnorna som serverade maten, de fina fiskarna, de välstekta kotletterna, busschauffören och bussen, för livet och allt gott.

Utanför försvarsministeriets koloss till byggnad faller nu snön och Moskvafloden fryser till is. Enorma ljusdekorationer lyser upp var gata och torg i Moskva inför helgerna, men ute i landet mörknar det, många städer har helt släckt ljuset, några få bor kvar i annars helt frusna övergivna spökstäder.

Den ryska verkligheten är än så länge långt bort från Moskva, men den kryper närmre, butiker och restauranger som stängts, lokaler som står tomma. Svåra problem som sopas under mattan för att tala om hotet från väst istället.

Maria Persson Löfgren
maria.persson_lofgren@sverigesradio.se