Kinas låga ribba: Björn Djurberg, Peking

Utrikeskrönikan 17 mars 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peking, torsdag.

Om man som jag gör följer kinesiska statstevens rapportering av Rysslands krig i Ukraina, så kan man få uppfattningen att det är en konflikt som till stor del utspelar sig i konferensrum.

Det handlar om män i kostym som skakar hand, reser sig upp, sätter sig ner, eller pratar över videolänk med varandra, i olika konferensrum.

Den första rundan samtal, den andra, den tredje och så vidare.

Ibland ett uttalande från Putin, eller uppgifter från den ryska armén, om hur många ”militära mål” de slagit ut. Mer sällan, Ukrainska myndigheters dito eller något uttalande från Zelenskyj.

En del krigsbilder flimrar förbi. Men betydligt fler arkivbilder. Kreml. Trafik i Moskva. Ingen trafik i Kiev. Bankomater. Militärövningar. Och så konferensrummen, med sina små oöppnade vattenflaskor.

Någon gång rapporteras det från civila områden som drabbats.

Ja, alltså i Donbass. Det är den Ukrainska sidan som bombat civila, enligt ryska uppgifter i den kinesiska statsteven.

Och, oftast avslutas segmentet med en kommentar från någon där skulden läggs på Nato och/eller USA.

Hade man bara följt kinesisk statsmedia, så är det lätt att få intrycket att Ryssland vunnit konferens-kriget, typ, igår.

Eller, krig? Det är ju ett ordval som knappt används här, även om kinesiska ledare snuddat vid ordet någon gång.

Statsmedia har inte sällan valt den ryska beskrivningen ”särskild militäroperation.”

Eller, kort och gott ”situationen i Ukraina”.

Andra vanliga alternativ är kris, konflikt eller ”Ukraina-frågan”, som utrikesministern Wang Yi inte sällan talar om.

”Ukraina-frågan” måste lösas på ett fredligt vis, genom dialog och förhandlingar.

Alla parter, brukar Kina säga, ja ”Alla” parter måste göra sitt.

Precis som man säger att ”alla länders suveränitet och territoriella integritet måste respekteras” och det gäller också den så kallade ”Ukraina-frågan”.

Vad betyder det här, när utrikesministern samtidigt säger att Rysslands legitima säkerhetskrav borde tas på allvar.

Och vad menar premiärministern Li Keqiang, som när han fick frågan på sin årliga presskonferens förra veckan om varför Kina vägrat kalla Rysslands agerande för en invasion, sade att ”en hög prioritet just nu är att förhindra den spända situationen från att eskalera.”

Spända situationen.

Det är en låg retorisk ribba Peking har lagt.

Och även om det finns de i omvärlden som tycks vilja förmå Kina att höja den, så tvivlar jag, när jag slår på statsteven och möts av ännu en kommentar om hur Nato spär på ”situationen i Ukraina.”

Björn Djurberg, Peking
bjorn.djurberg@sverigesradio.se