Allings imaginära koffert i Berlin: Daniel Alling, Berlin

Utrikeskrönikan 13 oktober 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Berlin, torsdag

Jag vet, man får egentligen inte använda musik i de här utrikeskrönikorna men en gång är ingen gång och just nu, just för mig, tillbaka som korrespondent i Berlin efter sju års paus så passade just den här sången, "Ich hab´noch einen Koffer i Berlin" så bra så jag kunde inte låta bli att ta med den.

Jag har visserligen inte haft någon fysisk väska packad med saker i Berlin sen 2015, som Marlene Dietrich så släpande vackert sjunger om men jag har iallafall haft en slags mental koffert förberedd för att någongång vilja se hur det går för det land som jag rapporterade så mycket om under en annan kris, Eurokrisen i början av 2010-talet.

Och att jag nu sitter här igen med pannan i djupa veck och lätt prestationsångest för att få ihop en krönika tillgick på följande vis:

Jag var rätt nöjd med tillvaron i Sverige, professionell sång och radiomakeri var en bra och trevlig yrkeskombination men så inledde Ryssland och Putins brutala krig mot Ukraina 24/2.

Och med det ändrades allt för så många, fr a i Ukraina förstås men också i Europa och Sverige och inte minst därmed också för mig.

I Sverige blev NATO-ansökan plötsligt en formsak, för en stor majoritet iallafall, ett historiskt beslut, några dagar senare hörde jag min skickliga företrädare Frau Salzinger rapportera om förbundskansler Scholz än mer historiska tal om "die Zeitenwende".

Merkel var borta, Tyskland skulle plötsligt börja skicka vapen till krigförande land och satsa 100 miljarder euro på försvaret med mera, saker som då, 2011-15 var helt otänkbara trots att Eurokrisen katapulterade fram Tyskland till en lite motvilligt intagen ekonomisk ledarroll i EU.

Men det här var något annat, det berör liksom hela det moderna efterkrigstidstysklands framtida väg och relation till sin historia och jag kommer ihåg hur det den där mentala dietrichska resväskan, kofferten, i Berlin tydligt kallade och så gick det som det gick:

- Nächste Haltestelle, Berlin!

Det går som bekant inte att hoppa ner i samma flod två gånger. Man bör inte ens försöka enligt filosofer och livscoacher men i Berlin är det i princip omöjligt ändå, både bokstavligt och bildligt.

Det är mer strömt i floden Spree än man tror och, som jag sa i mitt avskedsreportage från Berlin 2015: I Berlin går historien alltid vidare.

Ja, den tog t o m för att vara Berlin ett ovanligt rejält kliv i våras och då var det bara att ge efter och åka hit och packa upp den där imaginära kofferten igen.

Så var beredda, spetsa öronen, det blir en intensiv höst härifrån. Det kan jag lova.

Daniel Alling, Berlin
daniel.alling@sverigesradio.se