🎃 Halloween vs. Allhelgona – vad firar vi egentligen?

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Des 49min

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Des 42min

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 Nov 54min

Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyckades tillkämpa sig friheten.I detta avsnitt möter vi två starka människoöden: Olaudah Equiano och Yuuba Jaalo. Den förstnämnde kom från nuvarande Nigeria, den andre från ett område som idag är delat mellan Gambia och Senegal. Båda tillfångatogs och såldes som slavar till brittiska slavägare – men där upphör likheterna.Olaudah blev tillfångatagen som barn och kom att utveckla ett djupt hat mot slaveriet. När han återvunnit sin frihet blev han en av förgrundsgestalterna inom den brittiska abolitionistiska rörelsen, som kämpade för att avskaffa slavhandeln. Han skrev också en inflytelserik självbiografi som fick stor spridning i sin samtid.Yuuba Jaalo var vuxen när han tillfångatogs – ironiskt nog under en resa där han själv handlade med slavar. Till skillnad från Olaudah valde han att samarbeta med de brittiska handelsmännen och fortsatte tjäna pengar på slavhandeln, även efter att ha fått sin frihet.Trots deras skilda livsval har vi tack vare omfattande skriftliga källor möjlighet att följa deras livsöden i detalj.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om två afrikaner som mot alla odds lyckades bli fria och skapa sig nya karriärer.Bildtext: Olaudah Equiano, även känd som Gustavus Vassa, var en författare och abolitionist vars självbiografi från 1789 gav en kraftfull inblick i slavhandelns grymheter. Hans vittnesmål spelade en viktig roll i rörelsen för att avskaffa slaveriet i Storbritannien.Okänd konstnär. Bilden är public domain. Källa: Project Gutenberg via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Nov 44min

Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet.Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under frihetstiden anmärkningsvärt radikalt. Politikerna organiserade sig i två partier: ”hattarna” och ”mössorna”, som kämpade om makten med allt modernare metoder för varje riksdagsmöte. Under den senare delen av epoken infördes dessutom en banbrytande tryckfrihet och ekonomiska reformer som kom att förebåda den liberala ideologin.Det parti som för tillfället satt vid makten använde sig av så kallad licentiering – man avskedade ämbetsmän vars lojalitet ifrågasattes. Denna praxis liknar det vi idag kallar parlamentarism, ett system som inte blev norm i andra europeiska länder förrän långt in på 1900-talet.Rösträtten i Sverige var, med tidens mått mätt, förhållandevis omfattande. Myndiga kvinnor som uppfyllde vissa ekonomiska krav hade rösträtt både i lokala val och till riksdagen. Det är dock viktigt att inte försköna perioden. Hattpartiet förde en aggressiv utrikespolitik som ledde till två förödande krig, och både hattar och mössor präglades av den utbredda korruption som var typisk för 1700-talets politiska liv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om frihetstiden – en epok av politiska experiment, ideologiska motsättningar och överraskande modernitet.Bildtext: Arvid Horn (1664–1742) av Lorens Pasch den äldre / Efter Georg Engelhard Schröder – Hans Thorwid / Nationalmuseum. Public Domain. Arvid Horn var en svensk statsman som spelade en central roll under början av Frihetstiden, efter Karl XII:s död. Han verkade för en mer fredlig och parlamentarisk politik och lade grunden till ett maktskifte från kungamakten till riksdagen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Nov 55min

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Nov 54min

Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden. Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras. En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen. Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fallKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Okt 43min