Om avsnittet
”Jag är fortfarande besviken på mig själv att jag tog det så långt.” Johan & Roger träffar krönikören, journalisten och författaren Johan Croneman för ett samtal om alkoholism, nykterhet och livet. Vi pratar om våndor inför att skriva krönikor, om ordet alkis och vad det betyder (för oss), om återfall, om känslan att kunna förlora allt, om att sakna idén om barlivet, om att vara en klassisk självmedicinerare, om att knipsa av ångesten, om det romantiska skimret över alkoholen, om att påminna sig själv om hur livet var förut, om att bara vilja vara i ett slutet rum, om tiden som chefredaktör på Nöjesguiden, om att hitta ett bättre alternativ till att dricka, om att man måste ta itu med saker och ting spiknykter i nykterheten, om att spontanköpa ett (tre) glas rött när man hämtar indisk mat, om att dricka med handbromsen i, om att inte vara bakis eller packad de sista tio åren, om överenskommelser med sig själv, om förskönande filter på omvärlden, om att vara full mitt på dagen i Las Vegas, om att fixa och trixa, om tryggheten i Antabus, om att inte lita på sig själv, om att stänga bakdörrar, om att det krävs mod för att sluta dricka, om att det sociala blir svårare i nykterheten, om tolvstegsprogram, om att alla metoder som hjälper en att vara nykter är bra, om att hela Stockholm sitter på en uteservering och dricker, om ensamheten i att dricka – och i att vara nykter, och om att alkohol funkar till en viss gräns. Vi rundar av med att konstatera ett det är ett pågående arbete att vara nykter och att man får jobba som fan för det. Och att det är värt det. Och att det behövs mer hjälp för oss/er/de som vill sluta missbruka! Tack Johan för ett starkt och sårbart samtal!