Om avsnittet
”Jag förnekade så mycket att det inte ens fanns på kartan” Johan och Roger träffas för att prata om förnekelse och förändring. Igen! Ett ämne som fortfarande fascinerar. Vi snackar om filmen ”Sound of Metal”, om mental besatthet, om att vägra acceptera att man har problem – eller att vilja fixa problemen på egen hand, om att förneka att problemen ens finns, om att sluta dricka för att göra andra till lags, om att problemet snarare var att vi inte fick dricka som vi ville utan att andra lade sig i, om att fatta ”alibi-beslut”, om att tala om nykterhet och tolvstegsarbete på en hållbarhetskonferens, om att förnekelse handlar om oförmåga att ta till sig signaler och konsekvenser – tills den dag lidandet och konsekvenserna är för stora, om att vilja hitta egna lösningar för att fixa sina problem, om att försöka skjuta problemen framför sig, om att vara tillräckligt marinerad i lidande för att söka en förändring, om att verkligen SE sina konsekvenser KAN bryta förnekelse, om man kan göra en förändring utan att slå i botten, om förlustaversion, om att vi såg det som en uppoffring att vara nyktra, om att erkänna sin maktlöshet, om det öppna fönstret, och om förändringsprogression: 1. jag har inga problem 2. jag kanske har problem 3. jag har problem med alkohol 4. det är JAG som är problemet. Vi avslutar med att konstatera att ju mer vi pratar om detta med förnekelse och förändring desto mer osannolikt är det att det faktiskt har hänt. Och desto mer tacksamma är vi!