Kan vi inte bara låtsas som ingenting har hänt?

Millie växer upp utan syskon, med en frånvarande pappa som dricker ibland och en mamma som inte ser henne. Hon är ensam och har stort behov av att hitta en någon som ser henne och är hennes vän, särskilt i skolan där hierarkin på högstadiet bestämmer hennes plats.
Emma är Millies enda vän och en vän hon behöver, men plötsligt är Emma borta i körtelfeber och Millie känner sig vilse bland klassens grupperingar. Hon hittar ingen ny plats. Hon dras till klassens snygga och samtidigt värsta grupp, med Madde och Louise i mitten, och hon vet inte om det är dem som hon vill höra till. Tillsammans med dem är hon med om att mobba Nora. Saknaden efter Emma ligger gnagande under ytan ...
Det stora sveket mot Emma, mot Nora, saknaden efter den döda farmodern, sökandet efter det egna jaget och känslan av att bara finnas till för andra finns kvar. Hon beskriver sig själv som en darttavla som allting bara snurrar omkring. Kommer hon att hitta sig själv igen?