Ocean Gala - asylbåten som strandade
Kaliber19 Sep 2016

Ocean Gala - asylbåten som strandade

Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige krävde snabba lösningar. Migrationsverket dammsög landet på boendeplatser men mångmiljonupplägget med fartyg gick på grund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.


Hej, jag heter Egil och är kapten här ombord på Ocean Gala.

Egil Aune är kapten på det stora kryssningsfartyget som var tänkt att bli Sveriges största asylboende.

Detta skulle vara huvudrestaurangen, och så får vi se hur många de skulle ha blitt, så hade vi öppnat upp mer å mer. Ju mera gäster vi har ombord, ju mera hade vi behövt öppna upp. Nu är vi inne här i Show-loungen, det var huvudshow-loungen, men det är inte så mycket show idag.

Egil och hans besättning är inhyrda för att driva skeppet som ett boende för flyktingar. Men hundra besättningsmän har redan åkt hem, det är alldeles tomt, det finns inga flyktingar här. Men vi var klara säger Egil, och så tar han med oss på en rundtur. Båten har fjorton däck och högst upp skulle en basketplan ligga. Swimmingpoolen är täckt med plank. Det är som att vara på en finlandsfärja, men där dom flotta taxfree-butikerna är ombyggda för Migrationsverket med ett mottagningskontor och ett stort väntrum med utsikt mot vattnet.

Planen var ju det att Migrationsverket skulle ha sitt folk här, också skulle vi ha aktivitetsledare ombord, vi skulle ha personal till att aktivera och hjälpa flyktingarna ombord här. Så det var vi klara med.

Det måste ju kännas väldigt snopet?

– Vad kan man göra, så här är det i livet. Allt är klart att ta emot. Jag syns de va väldigt intressant, å jag tror vi hade kunna lyckats väldigt bra. Men tyvärr så gick det väl inte så.

Migrationsverket anser att rederiet inte uppfyllt kraven i deras avtal, och har alltså stoppat planerna på asylboende ombord. Rederiet anser att myndighetens beslut är taget på felaktiga grunder, och har hittills skickat fakturor på totalt 81 miljoner svenska kronor – och kostnaderna för rederiet rinner hela tiden iväg och nu hotar de med att stämma staten på stora pengar. Det här är en del i invecklad härva, och för att förstå hur det har kunnat bli såhär, så måste vi backa tillbaka bandet flera månader…

Ur Ekot
Migrationsverket klarar inte längre att få fram boenden för nyanlända flyktingar. På de ankomstboenden där asylsökande ska bo som mest i ett par dagar…… Här i Sverige behövs upp emot 20 000 nya boendeplatser för asylsökande innan sommaren……….. Det börjar byggas tältläger i Sverige för att ge plats åt några av dom flyktingar som ……

Flyktingströmmen under sommaren och hösten 2015 ställer Migrationsverket inför en tuff utmaning att hitta boenden till asylsökanden. Vid det akuta läget var det över 160 000 flyktingar som kom till landet förra året, och Migrationsverket såg båtar som ett alternativ, och söker efter fartyg.

Rederiet Floating Accommodations visar sitt intresse. Bolaget drivs av de två norska bröderna Tandberg, som har erfarenhet vid katastrofer. Efter orkanen Katrina i New Orleans, med sovsalar för studenter, vid orkanen Ike och vid jordbävningen i Haiti.

Migrationsverket skriver ett avtal med bolaget som anger att när norrmännen har tillstånden klara, kan deras asylboende på båten användas som asylboende för 1790 flyktingar.

Rederiet letar kajplats åt det stora kryssningsfartyget, men hittar ingen. De får nej i stora städer som Stockholm, men så hittar de en i Härnösands kommun och Espen Tandberg, en av delägarna, träffar i januari det socialdemokratiska kommunalrådet Fred Nilsson.

Jag tog emot honom och jag lyssnade på vad han sa. Jag log lite åt hans enorma entusiasm, som en väldigt typisk försäljare. Men sa att det här tål att tänkas på. Han gav ju också en del uppgifter på volymen av det här å han talade då inte om 2000 boende, men kanske hälften av det här. Han angav också värden för hur mycket vatten, och sånt där, de skulle behöva för att klara av det här, säger Fred Nilsson.

Härnösand är en liten kommun som tagit emot många flyktingar. Vi är kända för att vara en flyktingvänlig kommun säger Fred Nilsson. Men nu, när han hör norrmännens planer, börjar han dra öronen åt sig.

Väldigt kort efter hans besök så förstod vi innebörden i det här och satte oss ner, politiker, jag kallade, eller jag inbjöd politiker från alla de politiska partierna, ledningen för de politiska partierna i kommunfullmäktige. För att föra en dialog om det här, för vi insåg ju ganska snart att det här skiljde sig från alla andra förslag.

På vilket sätt?

– Volymen och placeringen. Det är ju så här att när Migrationsverket upprättar ett boende i en kommun, var det än är, så utgår man ju på något sätt från hur det samhället är planerat. Och man kräver bygglov, man kräver räddningstjänstens godkännande. Allting som måste finnas för att det ska vara ett acceptabelt boende. Det gör dom överallt. Och alla partier var överens om att det här inte var en önskad lösning i Härnösand. Vi var överens om det.

Kommunalrådet i Härnösand, Fred Nilsson, säger att Migrationsverket lovat att inte trotsa honom - ingen asylbåt ska lägga till i hans kommun. Migrationsverket börjar se problem. Det är svårt att hitta kommuner som vill ta emot flyktingfartyg. De har kontakt med fem fartygsleverantörer som söker kajplats, och båtarna hamnar på regeringskansliets bord.

"Många människor som var oroliga"

Kaliber har tagit del av mailväxlingar mellan en hög tjänsteman på justitiedepartementet och en tjänsteman på Migrationsverket som avhandlar båtarna.

Hej, ville bara kolla så att jag uppfattade dig rätt idag, är det så att alla fartygsplaner nu är rökta? Alltså den potential ni såg på 4000 platser är borta.

En av cheferna på Migrationsverket, som har ansvar för upphandlingarna med båtar svarar.

Hej, Vi ger aldrig upp utan vi tror fortfarande på fartygsplatser.

Däremot efter att jag själv pratat med kommunalråden i Härnösand, Timrå och Norrköping så förstår jag att kommunerna inte vill ha fartyg och att de vet att de kan avstyra via bygglovskravet.

Ändå förlänger Migrationsverket sina villkorliga avtal med tre fartygsleverantörer. De får längre tid på sig att fixa ledig kajplats och de tillstånd som krävs för att öppna asylboende på båtarna.

– Jag är Kjell Tandberg och jag är en av ledarna i Floating Accommodations.

Vi ringer upp Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, bolaget som tänker segla passagerarfartyget Ocean Gala till Sverige.

Det är ju helt otroligt. Den myndigheten som står för över en miljard svenska kronor i upphandling må ju veta vilka tillstånd som krävs.

Tandberg bryr sig inte om kravet på bygglov, och menar att andra regler gäller till sjöss än på land. Migrationsverket ville ta reda på vilka tillstånd som behövs, om ett bygglov är nödvändigt och förlängde därför tidsfristen säger Tandberg. Men i april funderar Tandberg på det politiska läget i Sverige som förändrat sin asylpolitik. Allt färre flyktingar kommer till landet, vill Migrationsverket fortfarande fullfölja avtalet?

Ja den 17 april ställde vi spörsmålet om de vill genomföra avtalet, och det var Migrationsverket som insisterade på att de ville genomföra avtalet.

Den kommunikation vi tagit del av visar att både Migrationsverket och Justitiedepartementet börjar tvivla inför flyktingfartygen. I slutet på april vill en hög tjänsteman diskutera båtar med en av cheferna på Migrationsverket:

Hej! Tack för bra möte i fredags! Mkt uppskattat att ni kom! Alltid lika bra att ses.

Undrar om du har möjlighet att höras i morgon? Skulle gärna vilja prata vidare med dig om ngr frågor (bland annat … och hur ni ev kan tänka taktiskt så att ni inte hamnar med för många dyra båtplatser).

Och sen, i början av maj blir frågan om att gå ur tecknade avtal med fartyg aktuell, samma höga tjänsteman skickar konkreta frågor till Migrationsverkets avdelning.

Vad krävs för att gå ur tecknade avtal för fartyg? Vilka kostnader skulle det enligt avtalet medföra?

Den här kommunikationen om fartygen pågår i flera månader, men i media och i Härnösands kommun är den så kallade asylbåten Ocean Gala nästan glömd. Politikerna i Härnösand har andats ut, ända till i juni, då plötsligt ett fartyg dyker upp på radarn. Det har lämnat tyska Kiel och stävar mot Härnösands kommun - Ocean Gala - destination Utansjö hamn.

Så här lät det i lokalradion morgonen den 14 juni.

P4 Västernorrland, Sveriges radio. Och det är alltså på väg ett enormt fartyg mot Utansjö hamn norr om Härnösand. En oerhört spännande historia. En kommun som säger att, ehhmm nä, det ska inte vara något flyktingboende där. Och så har man redare som säger att, jo, det ska bli flyktingboende här, och vi kan göra så här och si och så. Och kommunen säger att Migrationsverket har sagt att de inte kommer att göra något mot kommunens vilja, och hela den där biten…

När Ocean Gala seglar mot Utansjö hamn så vet varken Migrationsverket eller Fred Nilsson, kommunalrådet i Härnösand, om att båten ska lägga till just där. Och dom som bor i Utansjö är lika förvånade.

Ja, jag åkte hit som så många andra och tittade, å förundrades över vad är det som händer. Å förstod väl egentligen ingenting, vad gör den här? Det begrep vi ju inte.

Här bor lokalpolitikern, vänsterpartisten Lars-Gunnar Hultin.

Det var mycket folk och bilar, man hade kunnat stå där och sälja varmkorv tror jag och tjänat en hacka. Nej, det var mycket folk och många intressen och många frågetecken. Och många människor som var oroliga och som undrade vad det är som händer.

Vad sa dom?

– Nja alltså, i Utansjö så tar vi ju emot väldigt mycket flyktingar, vi tog emot 150 stycken, så vi fördubblade ju vår befolkning och det gör vi på ett väldigt bra sätt. Det funkar jättebra, befolkningen hjälper till, det har blivit ett lyft för Utansjö. Men att där lägga till 1800 personer till, det blir ju fullständigt omöjligt. För dom människorna kan ju inte bara sitta på båten, det måste man förstå. Dom vill ju gå i land och det är nästan omöjligt att begripa vad det får för konsekvenser.

"Alla vet var Utansjö finns nu"

Båten väcker känslor i byn. Det här är en gammal bruksort som avfolkats med tiden, pappersmassefabriken lades ner för åtta år sedan. Kvällen efter att båten lagt till knackar vi på Utansjögården. Där är det ett möte om något helt annat, men om båten finns mycket att säga.

Jag heter Marion Andersson, Det är en väldigt tjusig båt, den pryder kajen så fint där nere, eller hur? Alla turisterna kommer hit och tittar, Förstår du vilken dragningskraft den här båten har? Utansjö på kartan. Alla vet var Utansjö finns nu, och så kommer dom och tittar på båten, igår såg dom stå på bron och titta.

– Och jag har gjort bort mig, för jag har sagt att jag tycker om båten, och då har jag fått veta idag att det är inte några fler än jag som tycker det.

Vem har du fått veta det av?

– Ja, jag har varit på PRO… Och dom sa, så där får du inte säga Marion. Det där är fel.

Varför det?

– Ja för man tycker att det ska inte vara någon båt här med invandrare, och jag tycker ju det. Vet ni vad, jag tänker så här. Helt Underbart, nu kanske vi får en bensinstation, för det har vi ingen. Om det kommer människor hit så sker det saker också, det måste vara mat, bensin.

– Men vad ska dom göra på båten?

– Nu måste jag få säga en sak, dom som åker på Åland, vad gör dom? Det är ju roligt, Birka som går förbi här flera gånger….

– Det är en helg det, nu ska de ju bo här i ett år kanske, det funkar ju inte. Och vi kan ju inte ha 1700 stycken som drar omkring på byarna här på kvällarna, det är ju en omöjlighet.

Hur tänker du då?

– Man ser ju på andra boenden så är det ju mycket mer problem än vad vi haft här. Mycket bråk och sånt, jag tror att det blir mer av sånt om vi får hit så många människor. Det finns inte utrymme för dom att vara helt enkelt, säger en man i byn.

Det är många frågetecken när båten Ocean Gala kommer till Härnösands kommun. Redan vid det här laget räknar regeringskansliet och Migrationsverket med en rättslig process.

Ett SMS från en hög tjänsteman på justitiedepartementet skickas till en av cheferna på Migrationsverket, dagen efter att Ocean Gala förtöjt.

15 juni

Håll oss gärna i bilden om hur det utvecklas. Kanske god idé att ni hyr in juridisk spetskompetens innan skadeståndssituationen blir skarp? hur disk(uterar reds anm) ni kring det?

Migrationsverket svarar:

Vi jobbar hårt med båtarna och den ligger på vår högsta nivå (…) men lovar att återkoppla så fort jag vet något.

Rederiet som ligger bakom planerna på asylboendet ombord på Ocean Gala är redo att ta emot flyktingar säger de. Och de anser att avtalet ska träda ikraft efter att båten blivit inspekterad som boende och fått godkänt. Kontraktet är värt stora pengar för rederiet. Det kostar Migrationsverket drygt 800 000 kronor per dygn att hyra fartyget från och med att avtalet träder ikraft men fortfarande vet inte Migrationsverket vilka tillstånd som är nödvändiga för ett passagerarfartyg. Så här lät det i Studio Ett i P1 den 17 juni.

– Vad som gäller är att den här entreprenören har fått fram till den 3 juli på sig, att visa att det finns en hamn och att alla nödvändiga tillstånd finns på plats, säger Fredrik Bengtsson som är Migrationsverkets presschef.

– Finns inte dom här tillstånden på plats till den 3 juli, då blir det inte heller ett asylboende.

Programledare: Men bara så att vi förstår tydligt, vilka tillstånd är det då som behövs för att det här ska bli av före den 3 juli?

– Ja det har vi inte satt ut, för det är vi inte på det klara över utan är det så att det krävs bygglov från kommunen där båten ligger, då är det de som ska uppvisas. Är det andra typer av kommunala tillstånd som behövs, så är det de som ska komma in, och då är det en kontakt mellan entreprenören och kommunen som måste lösas, säger Fredrik Bengtsson.

Tiden går och samtidigt rinner pengar iväg för Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, som bland annat måste betala löner till de 140 besättningsmännen ombord på Ocean Gala och hyra för kajplatsen.

Man ska tänka på att ett fartyg går efter internationella regler, vi räknas som ett passagerarfartyg, antingen om vi ligger i hamn eller om det seglar, eftersom att man måste ha en besättning dygnet runt. I priset så ingår det ju att ta fartyget till Sverige, och bygga om efter de specifikationer som Migrationsverket bad om, säger Tandberg.

Tidsfristen för det villkorliga avtalet går ut den 3 juli. Tandberg skickar den första fakturan till Migrationsverket som nu kollar upp om Ocean Gala har alla papper i ordning om boendet ska kunna öppna. Verkets beslut tas tre dagar senare.

Ur Ekot 6 juli

Migrationsverket stoppar det planerade asylboendet ombord på kryssningsfartyget Ocean Gala som förtöjt i Härnösands kommun. Orsaken är att hamnägaren saknar nödvändiga tillstånd för att ta emot fartyget. ”

Migrationsverket river avtalet om asylboende på Ocean Gala, dom lutar sig mot ett förbud från länsstyrelsen en vecka efter att båten lade till i Utansjö hamn. Hamnen saknar tillstånd och är inte byggd för att ta emot avfallsvatten från en passagerarbåt. Om båten hade varit fullbelagd hade nästan 2000 personer bott där. Det finns också miljöföroreningar i marken. Förbudet mot Utansjö Industrihamn har överklagats av hamnägare, och nu ligger ärendet hos mark- och miljööverdomstolen.

Länsrådet, Sten-Olov Altin suckar när vi träffar honom i Härnösand, han väntar på hur det ska bli med båten.

– Ja, nu är vi här i början av september, och att vi inte har kommit längre än vad vi faktiskt har gjort här nu, det kan jag tycka är lite tråkigt eftersom att vi redan direkt konstaterade att den här hamnen ju varken har tillstånd för, eller är lämplig för att ta emot ett passagerarfartyg. Att inte fartyget har lämnat det kan jag tycka är lite tråkigt.

Så båten ligger alltså kvar efter nära två månader. Vi återvänder till kaptenen Egil Aune som också väntar på vad som ska hända. Han och de 45 besättningsmän som är kvar, underhåller båten under tiden.

Vad tänker du om det här gamla industriområdet, när du kom hit med båten, det var ju du som körde båten hit.

– Ja det är ju lite trist att se en nedlagd industri, om man tänker hur det var för några år sedan så var det full aktivitet här, du har Utansjö här uppe som var en liten landsbygd där det var full aktivitet med skola och butik och nu är det inget kvar där.

"Migrationsverket kommer att krypa till korset"

En hjullastare jobbar en bit bort i Utansjö hamn. Det var inte meningen att dom som bodde på båten skulle röra sig överallt, säger Egil. Men i det stora massamagasinet, säger han, också pekar han på en oval jättelik byggnad framför oss. Där skulle vi ha fotbollsplan och andra aktiviteter. Sen hade vi tänkt att skjutsa upp folk till grindarna, och ha bussar in till Härnösand.

– Planen var att skjutsa dem opp till gaten där, och så skulle vi ha skyttelbussar som tar dem till Härnösand och sådär. Här vid båten, här är inga problem, om du ser massamagasinet där, där skulle det vara fotbollsplan och där skulle det vara aktiviteter för barn. Men du kan inte gå vidare, för det är gaska stort det här området ser du. Så det skulle blir begränsat. Men vi hade gjort klart här, vi hade till och med staket som gick längs kajkanten här, så dom inte skulle falla i sjön, om barnen var ute och lekte. Det hade vi satt upp, men det har vi tagit bort nu. Så det var gjort klart, och det var Migrationsverket som sa till oss att vi fick sätta upp staketet runt kajkanten, och så gjorde vi. Dom kom här och sa att vi måste sätta upp så här…

Och Härnösand då, där allt började, där rederiet redan i januari tog kontakt med det socialdemokratiska kommunalrådet, Fred Nilsson, som inte ville ha Ocean Gala i någon hamn. Vad tänker han nu om hur allt har gått till?

Ja det är ju så här att om det ska gå bra för flyktingarna som kommer till Sverige, så är det kommunerna som ska lösa det. Det är kommunerna som ska fixa skolutbildning, det är kommunerna som har socialtjänsten som ska lösa allt detta. Allt det här är ju kommunala, den kommunala sfären som löser och därför måste ju migrationspolitiken kopplas mellan statens migrationsansvar och kommunerna som levererar. Och då måste det vara ett lysande samarbete mellan kommun och stat, mellan migrationsverk och enskilda kommuner, och vi har jättelångt kvar att komma dit. Men jag hoppas att det tas steg på vägen dit och det måste ske snabbt och det måste också innebära att dom regelverk som idag hindrar detta, för det finns sådana regelverk som har med upphandlingar att göra, att dom görs och det görs med hast.


Det var Migrationsverket som skrev avtalet och gjorde upphandlingen med båtbolaget om Ocean Gala, men det blev en tvist mellan båtbolaget och Migrationsverket och nu har jurister från båda sidorna kontakt. Vad som kommit ut av samtalen är än så länge hemligt. Kjell Tandberg igen:

Vi har till den 15 juli, hade vi en prislapp på cirka 11 miljoner, eller 11,1 miljoner US dollar.

Kaliber har sökt ansvariga chefer på Migrationsverket, men de vill inte medverka, men verkets presschef, Fredrik Bengtsson, intervjuade vi häromdagen och vi frågade då varför stora båtar kom upp som ett alternativ för asylboenden?

Jag tror att om man ska förstå den här frågan, så måste vi måla bakgrunden till varför vi landande där vi landade. Sommaren 2015 så började det stora antalet asylsökande komma till Sverige och Europa på ett slag som vi inte tidigare har sett. På drygt fyra månader tog Sverige emot 120 000 asylsökande personer. Vi hade i praktiken dammsugit hela Sverige efter så kallade Bert Karlsson-boenden, vandrarhem, gamla nedlagda hotell. Vi var till och med inne på gymnastiksalar vid den här tidpunkten. Där fanns inte längre möjlighet för oss att upphandla på vanligt sätt, om man uttrycker sig slarvigt, utan vi var tvungna att gå utanför boxen. Vid den tidpunkten så tittade vi på om det skulle kunna vara möjligt med boende på vatten. Och vi har gjort det tidigare, under Balkankrisen, under 90-talet, och vi var villiga att se om det var möjligt även denna gång.

Det var ju en direktupphandling som gjorde att, i det här fallet Ocean Gala som kom seglande upp till Utansjö hamn, gjorde att Härnösands kommun reagerade och kommunalrådet i Härnösand han blev ganska förvånad över det här, vad säger du om hans reaktion?.

– Jag har full förståelse för hans reaktion, vi visste inte heller att fartyget skulle lägga till i Utansjö. Utan så som avtalet, det villkorade avtalet var skrivet, det var att det här företaget skulle kunna visa att det fanns en hamn som tog emot det här fartyget. Vi hade inte kravställt var någonstans i landet det skulle vara, så att det var även en nyhet för oss.

Så ni visste inte att Ocean Gala var på väg upp till Utansjö Industrihamn?

– Nej.

Om vi går in på det här avtalet, så sa du i studio ett att ni var lite osäkra på vilka tillstånd som krävdes. Hur kommer det sig?

– Det här var en ny företeelse i upphandlingsförfarandet och att anlägga en stor passagerarbåt vid en svensk hamn, med allt vad det innebär. Det är annorlunda än att öppna ett vandrarhem för 200 asylsökande i en ort i Småland. Av den anledningen så skrev vi ganska tydligt att erforderliga tillstånd måste kunna uppvisas för att det här avtalet ska börja gälla.

På grund av tvisten mellan Migrationsverket och rederiet vill inte Fredrik Bengtsson gå närmare in på några detaljer. Men hur ser han då på kritiken från rederiet, att pengarna rullar iväg.

– Kort sagt är det ju så, tittar vi på hela den här asylboende-branschen, om man får uttrycka sig så, så har det ju varit under ett antal år, entreprenörer har kunnat tjäna väldigt mycket pengar. Just eftersom det har varit riskfyllt så har man också kunnat få bra betalt för dom tjänster som man har erbjudit staten, i detta fall Migrationsverket. Det ligger lite i sakens natur, men åter igen jag vill inte närmare gå in och prata Ocean Gala i det läget vi befinner oss just nu.

Tillbaka till lilla Utansjö, som nu blivit känt i hela Sverige. Fortfarande finns det delade känslor kring Ocean Gala. Marion Andersson har följt med i alla turer kring båten under sommaren, och hon förstår inte varför man inte gemensamt hittat en lösning på dom hinder som stått i vägen för asylbåten.

– Ja men allt är ju möjligt, eller hur? Allt är möjligt bara man vill, man har ju farit till månen fram och tillbaka. Jag förstår inte varför det är sådant motstånd. Och sen, jag träffar ju mycket pensionärer och dom tycker att det är bedrövligt men ingen har ju fått mindre pension. Och ingen har blivit utan sjukvård heller, så jag förstår inte varför det är sådant motstånd.

Fartyget står kvar, Ocean Gala, vit och glänser i en hamn i Ångermanälven. Frågan vad Migrationsverkets upphandling i slutändan kommer att kosta staten hänger fortfarande i luften. Lars-Gunnar Hultin står vid strandkanten ett par hundra meter ifrån båten och funderar.

Det är ju skumt tycker jag alltså, dels, vad är det för människa som sitter på Migrationsverket och skriver på ett sådant här avtal för en miljard.

Har du inte den förståelsen att Migrationsverket behövde snabba lösningar?

– Det ursäktar ingen dumhet i världen alls, man får ju inte vara vårdslös med skattemedel för det, och inte teckna på avtal som du inte vet vad dom leder till eller om dom fungerar. Vi har inte sett det än, men jag misstänker att Migrationsverket kommer att krypa till korset och göra någon jämkning så att vi ändå kommer att förlora några hundra miljoner, det skulle inte förvåna mig.

Reportrar: Eva Brännman och Viktor Åsberg

Producent: Andreas Lindahl

Avsnitt(590)

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna.I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver.I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom.Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: David Rune

10 Dec 22min

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer.Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy.Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Ludvig Jansson

10 Dec 23min

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

På skolavslutningsdagen hämtas en 8-årig flicka, som vi kallar för Elsa, och förs till ett jourhem. Ekot och Kaliber har granskat hur det kunde bli så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsa har en allvarlig och mycket ovanlig mag- och tarmsjukdom. Diagnosen sätts av specialisterna på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Men det är något som inte stämmer. Hon är trött och orkeslös, mår illa och har ont. Det är svårt att orka hela skoldagen.Mamma Viktoria är missnöjd med vården och vill byta till ett annat sjukhus. Vad hon inte vet är att hon snart kommer att bli anklagad för något av det värsta en förälder kan tänka sig.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Elin Hagman

10 Dec 25min

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Lucas förlorar oskulden och döms senare för oaktsam våldtäkt. - Det fanns signaler som jag missade, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan lagen om samtycke började gälla 2018, har antalet fällande domar för våldtäkt ökat kraftigt. Ökningen gäller, enligt BRÅ, framför allt våldtäkter, där våld eller hot inte förekommer alls och där bevisningen i ännu större utsträckning enbart är muntlig.Många som döms är i tonåren, de är sexuellt oerfarna och vissa dejtar någon för första gången via en dejtingapp.LucasDet är söndag. Lucas, som vi kalla honom, är glad. Han går i högstadiet, och igår förlorade han oskulden med en tjejkompis han strulat lite med innan. Det är i alla fall vad han tror, då. - Vi hade träffats ett par gånger tidigare och aldrig gått så långt som vi gjorde den här kvällen.Tillbaka i skolan märker lärarna att tjejen är ledsen. Hon berättar att Lucas legat med henne, trots att hon sa nej. En polisutredning drar igång och Lucas får byta klass.Det som hänt är att Lucas och tjejkompisen setts hemma hos henne, utan föräldrar. De lägger sig på hennes säng. Hon säger att hon inte vill ha sex men Lucas lyssnar inte. Han börjar ta på henne och kyssa henne. Han tjatar om att de ska ha sex och försöker få henne att ändra sig.- Det fanns signaler som jag missade, säger Lucas.Hon säger åt honom att använda kondom, men hon gör det på ett sätt som ska få honom att förstå att hon egentligen inte vill, tycker hon. Han har sex med henne, mot hennes vilja.Efteråt följer hon honom till ytterdörren och säger hejdå. När han går bryter hon ihop. Det känns som att någon dött.- Jag har alltid sett det här som i grund och botten ett missförstånd mellan mig och den här tjejen. Ett missförstånd som fick allvarliga konsekvenser för hennes psykiska mående. Vilket jag har full förståelse för.Lucas döms för oaktsam våldtäkt, ett brott som kom i samband med att samtyckeslagen infördes.För att dömas för oaktsam våldtäkt krävs det inte längre uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet.Förenklat: Personen har inte velat våldta men borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att han gjorde det. Inte sällan är de som döms unga och oerfarna.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Det frivilliga sexet upphör mitt i akten och Joakim döms för våldtäkt. När Nima ställs inför rätta efter vad han menar är frivilligt sex försvinner bevis på vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. JoakimDet är fredag, det är vår och Joakim och hans kompis har fixat några öl. Joakim är 17 år, går på gymnasiet. Det stora intresset är bilar, men han har ännu inget körkort. – Så blev vi sugna på Donken, McDonalds. Men vi kunde inte ta oss dit på något sätt.Dom skriver runt och får till slut tag på en tjej, som har en EPA-traktor och kan skjutsa. Vi kallar henne för Emma. Joakim känner igen henne, men har aldrig pratat med henne. – Jag sa ju det till henne, att jag tycker du ser väldigt bra ut.Emma flörtar tillbaka. Hon tycker att Joakim är snygg.Efter att de varit på Mc Donalds ska de köra hem. Plötsligt stannar Emma bilen mitt på vägen.– Men då stannade hon mitt i gatan och sa: Vi ska knulla. Jag bara: Ja, okej, visst.Efteråt tror Joakim att allt är som det ska, men Emma ska komma att anmäla honom för en brutal våldtäkt.NimaNima och Maja har träffats av och till under ett tag och haft sex ungefär varannan helg. När Nima kommer hem till henne den här kvällen så är det för att göra slut på deras träffar. Trots det har de sex.Fem veckor senare blir Nima kallad till förhör hos polisen.– Och då började tankarna snurra, jag tänkte varför? Har jag varit med om något? Är jag vittne för någonting eller vad kan det handla om liksom? Och sen så säger polisen: det är så att du är misstänkt för våldtäkt.Maja säger att han tvingat ner hennes huvud mellan hans ben för oralsex och att han tvingat i sär hennes ben och hållit fast henne i handlederna.Under rättegången används sms som bevis mot Nima. Rätten får inte veta att det finns sms som talar till hans fördel, som slängts i slasken.RättsprocessernaRättsfall som Joakims, som bygger på muntligt bevisning, har enligt Brottsförebyggande rådet blivit vanligare sedan samtyckeslagen infördes, även i fall där våld har sagts förekomma, men inte går att bevisa.Många jurister menar att det därför har blivit svårare att förutsäga hur det kommer att gå. Bengt Ivarsson är advokat och var expert i utredningen om samtyckeslagen. – Ja, i och med att det bygger så mycket på muntliga uppgifter så blir det ju lite lotteri, hur det går. Och jag vet också att många domare tycker att det här är bland de absolut svåraste mål man kan ha.Josefin Wetter har arbetat både som målsägarbiträde för kvinnor i våldtäktsmål och som försvarare. I grunden är hon positiv till lagstiftningen. – Och jag tänker också att det är väldigt viktigt för unga människor som ska göra sina sexuella debuter. Att man är noggrann över att undersöka: Är vi båda med på detta? Och vad är vi med på? Så det är absolut positivt. De negativa delarna är ju förstås precis som i det här fallet som vi talar om nu.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Hugo anklagas och döms för våldtäkt efter en natt med, vad han menar, frivilligt sex. En granskning om hur de rättsliga processerna kring våldtäkter har påverkats sedan samtyckeslagen infördes 2018. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 börjar en stark opinion växa fram i Sverige. Målet är att Sverige ska införa en ny samtyckeslag. En lag där det inte bara framgår att ett nej är ett nej - utan där det tydligt ska framgå att båda vill ha sex. Det finns dom som är kritiska, framför allt jurister, som bland annat menar att en lagändring riskerar att leda till godtyckliga bedömningar av om det finns samtycke eller inte. Men i den allmänna debatten blir dom överröstade. 2018 klubbas den nya lagen igenom.Hugos kvällEfter att ha druckit några öl med en gammal kompis dyker kompisens flickvän upp. Paret börjar bråka, det blir våldsamt och polisen kommer. Flickvännen, som vi kallar Sofia, får stanna kvar hos Hugo tills allt lugnat ner sig. Hon ska sova över.– Men medan jag står och bäddar sängen så hoppar hon upp i sängen och tar tag i min tröja, drar ner mig på sängen och börjar kyssa mig. Det leder till att vi har sex med varandra.Varför låg du med henne?– Det blir ett ögonblicksbeslut. Jag är inte alls beredd.För det jag undrar är…. Att du inte typ frågade “vill du verkligen ligga med mig när du lever i en misshandelsrelation och vi inte är tillsammans”?– Jag vet inte var man slänger in den frågan när man precis blivit neddragen på sängen.Men tänk om det var så att du våldtog henne utan att du förstod det?– Det finns ingenting i vare sig hennes eller mitt agerande den kvällen som gör att jag skulle ha den minsta tro på att det inte var frivilligt.Sofias berättelse om det som hände är en helt annan. Hon säger att hon låg och sov, och vaknade av att han började ha sex med henne, mot hennes vilja. Att hon blivit våldtagen av Hugo.Samtycke krävsPå ett advokatkontor i Göteborg jobbar Hanna Larsson Rampe. Hon är brottmålsadvokat, specialiserad på sexualbrott.– Det är klart att det krävs samtycke och att båda ska vara överens. Men så som lagstiftningen ser ut så har man hamnat i en situation där man i praktiken tillämpar en omvänd bevisbörda där den som är misstänkt för brott ska behöva bevisa att det fanns ett samtycke. Det är minst sagt olyckligt.RättegångSofias pojkvän är svartsjuk, och tidigare dömd för att ha misshandlat Sofia. Det är han som ringer polisen och anmäler Hugo för våldtäkt. Under polisutredningens gång upplever Hugo att polisen hakar upp sig på att han använt glidmedel. Han tycker det verkar som polisen tror att han använt det för att kunna våldta Sofia.Hugo har en hudsjukdom som gör huden torr, han tycker det gör ont att ha sex utan glidmedel, och använder därför alltid det. Han ber polisen hämta ut hans sjukjournaler, men när utredningen är nästan färdig får han veta att det inte finns några journaler. Polisen säger till honom att de inte kan trolla fram dem.– Jag får en total chock. Det där är ett av få bevis som går att lägga fram för att det jag säger är sant, säger han.Men journalerna finns visst, polisen har bara inte hittat dem. För polisen har kontaktat fel avdelning. De hör av sig till akuten.Polisen skickar en begäran till vårdcentralen också. De uppger att de skickat in alla Hugos journaler till polisen. Men bara fem sidor förs in i polisutredningen. Två saknas. De två sidor som saknas bekräftar det Hugo säger: Han har besvär med sin penis, en hudsjukdom.– Det är givetvis en brist som är allvarlig. Det finns ingen anledning för oss att bortse från journalanteckningar i sin helhet, säger lokalpolisområdeschef Susan Friberg.Tingsrätten får aldrig veta att det är misstag som ligger bakom att Hugo inte har några journaler. I domen skriver de att hans förklaring till varför han använde glidmedel framstår som påhittad. Rätten anser att det är klarlagt att Sofia sov när övergreppet startade, och han döms för våldtäkt.Hugo överklagar till hovrätten, och får själv fatt i sina journaler, men det spelar ingen roll. Hovrätten skriver att de inte gör någon annan bedömning än tingsrätten.Advokat Hanna Larsson Rampe säger att hon upplevt liknande när fall tas upp till hovrätten. För även om de gör en egen prövning, så bygger den i regel på inspelade förhör från tingsrättsförhandlingen. – Jag skulle nog säga att det är otroligt viktigt att man gör rätt i tingsrätten och presenterar allt man kan och satsar hårt på förhören.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

REPRIS MED UPPFÖLJNING: Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året (2023) var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september (2024) är i kapp.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play - och hör reporter Lisbeth Hermansson berätta vad som hänt sedan den sändes första gången den 23 september 2024. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

24 Nov 29min

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

En läkare skriver ut recept på narkotikaklassat läkemedel över stora av delar landet. Apoteken går ihop och anmäler läkaren. Trots det kan han fortsätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var som att han var påverkad av nånting. Läkaren tittar snabbt på Kristinas operationssår som smärtar och är rött och svullet. – Han var inte närvarande i rummet. Några dagar tidigare misstänker chefen på en annan vårdcentral att han är drogpåverkad på jobbet. Men det vet inte Kristina. – Sen träffar jag honom och jag ser tydligt en dysfunktion liksom hos en person Han skriver ut antibiotika. Och hon går hem. Knappt ett dygn senare spricker såret. – Såret öppnar sig och varet väller ut ur kroppen och jag får hög feber. Pappa hämtar en liten plastlåda som han börjar samla upp varet i, för varet bara väller ut. Så man förstår direkt att det här är en infektion i kroppen. Och man ringer 112Farliga läkare är en granskning i två delar om läkare som anmäls gång på gång men som kan arbeta på som vanligt.Misstänks vara drogpåverkad – träffar ändå nya patienterFarliga Läkare - år av misstag, handlar om en läkare som skriver ut narkotikaklassad medicin i mängder, till personer över hela landet.– Omfattningen av det här har vi inte sett tidigare, det förekom över hela landet, alla apotek reagerade. Om att en läkare som misstänks vara drogpåverkad på jobbet ändå kan träffa nya patienter. – Det borde inte förekomma. Han borde bli stoppad Och att det sen tar år att utreda och att det under tiden strömmar in nya larm. – Man kunde se att här är det några som har hittat ett kryphål i det svenska systemet.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

6 Nov 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
aftonbladet-krim
svenska-fall
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden