441. Ăr andra beroende av din lön? Om ja, övervĂ€g att skydda dem med livförsĂ€kring | Med Niclas & Sabina frĂ„n Ănkan
Om man har en partner och barn som Ă€r ekonomiskt beroende av en sjĂ€lv och ens inkomst, dĂ„ bör man övervĂ€ga en livförsĂ€kring. Det Ă€r framförallt en trygghet för den ekonomiskt svagare parten i ett förhĂ„llande. Extra viktigt Ă€r det om man har barn frĂ„n ett tidigare förhĂ„llande - i princip oavsett deras och din egen Ă„lder. Ăven om det faller ut en ersĂ€ttning frĂ„n stat, arbetsgivare och pension Ă€r den sĂ€llan tillrĂ€ckligt och en av tre som borde ha en livförsĂ€kring har ingen. Avsnittet Ă€r reklam för Ănke- och pupillkassan som vi sjĂ€lva haft en livförsĂ€kring hos i 10+ Ă„r. De erbjuder ett personligt, kostnadsfritt och förutsĂ€ttningslöst digitalt möte för att bolla din situation. Boka möte med Niclas eller boka med Sabina. Först till kvarn gĂ€ller. I avsnittet gĂ„r vi genom alla de vanliga frĂ„gorna: Vem behöver respektive inte behöver en livförsĂ€kring? Hur stort belopp ska man vĂ€lja? Samt tillhörande misstag om bolĂ„neskydd, att vĂ€lja sin del av bolĂ„net eller ta samma belopp pĂ„ bĂ„de sig sjĂ€lv och sin partnerHur stor Ă€r ersĂ€ttningen fĂ„r Anna om hennes man Martin gĂ„r bort?Detta avsnitt Ă€r extra viktigt för dig som:har minderĂ„riga hemmavarande barn barn - oavsett Ă„lder - om de Ă€r frĂ„n ett tidigare förhĂ„llandeĂ€r sambo - extra viktigt med samboavtal, dĂ„ din sambo inte Ă€rver dig som standardhar bolĂ„n (eller andra skulder)För det som hĂ€nder nĂ€r man gĂ„r bort Ă€r att inkomsten försvinner men man stĂ„r kvar med alla kostnaderna. NĂ„gon eller nĂ„gra miljoner som frigörs tĂ€tt inpĂ„ ett dödsfall kan göra stor skillnad i en svĂ„r situation dĂ€r nĂ„gon mist sin livskamrat. Att slippa stĂ€llas inför svĂ„ra ekonomiska frĂ„gestĂ€llningar kring arbete, bostad och kanske skolgĂ„ng för barn i en redan tuff livssituation Ă€r absolut vĂ€rt nĂ„gon hundring i mĂ„naden i unga dar.Vi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Niclas och SabinaLĂ€nkar:Besök Ănkans hemsida âForumdiskussion âInnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Intro00:02:47 - Varför Ă€r livförsĂ€kring viktigt?00:03:07 - Hur stort belopp ska man vĂ€lja?00:04:45 - Vad kostar en livförsĂ€kring?00:06:40 - Vad pratar RT-communityn om i möten med er?00:07:40 - Vad Ă€r sĂ€rkullbarn & vad ska man tĂ€nka pĂ„?00:11:42 - Hur pratar jag livförsĂ€kring med min partner?00:13:31 - Vem behöver inte en livförsĂ€kring?00:14:20 - NĂ€r slutar man betala för en livförsĂ€kring?00:15:43 - 1 av 3 som behöver livförsĂ€kring har inte en00:19:25 - Vad Ă€r ett snittbelopp kunder försĂ€krar?00:20:08 - Anna & Martin: snittlöner, 2 barn, en villa för 4 milj00:36:07 - Resonemang om belopp att försĂ€kra00:37:51 - Hur jag & Caroline gjort med livförsĂ€kring00:40:34 - Sammanfattning Anna & Martins situation00:41:30 - Ănkans prismodell versus alla andra00:49:35 - FörmĂ„nstagare: vem ska fĂ„ pengarna?00:51:38 - EngĂ„ngs- eller mĂ„nadsutbetalning?00:54:14 - HĂ€lsodeklaration: varför det Ă€r viktigt01:01:04 - RĂ€cker livförsĂ€kring via jobbet eller facket?01:08:54 - Sambo utan barn: vad ska man tĂ€nka pĂ„?01:09:26 - Företagare och kompanjoner: vad ska man tĂ€nka pĂ„?01:14:23 - LivförsĂ€kring som ensamstĂ„ende förĂ€lder?01:17:38 - SĂ€msta rĂ„den inom försĂ€kringsbranschen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2 Dec 1h 20min
440. FrÄn att leva "by default" till "by design" | Med Moa Diseborn
Ett sĂ€tt att leva ett lite rikare liv Ă€r att fĂ„nga sig sjĂ€lv i nĂ€r man gör saker sĂ„ som man alltid har gjort ("by default"). Att istĂ€llet för att gĂ„ pĂ„ autopilot göra mer medvetna val och vara mer "deliberate". Men Ă€ven det Ă€r ofta att "vĂ€lja frĂ„n menyn" dvs standardlösningar. Det riktiga tricket Ă€r att aktivt skapa sitt liv enligt egna önskemĂ„l ("by design") - att vĂ€lja fritt och att exempelvis be kocken laga det som inte stĂ„r pĂ„ menyn. Dagens avsnitt Ă€r ett reflektionssamtal med Moa Diseborn. Moa Ă€r beteendevetare och arbetar med mĂ„nga förmögna mĂ€nniskor som Ă€r i olika skiften i livet - ofta relaterade till pengar och ett rikare liv. Det Ă€r först nu vi hunnit göra ett reflektionsavsnitt om Nick Maggiullis rikedomstrappa vi introducerade i somras. Vi pratar om det emotionella gapet mellan nivĂ„erna i trappan - att siffrorna visar att man Ă€r pĂ„ en nivĂ„ men kĂ€nslan hĂ„ller inte med. Moa resonerar kring att en förklaring kan vara identitetskonflikt dĂ€r man t.ex. Ă€r uppvĂ€xt pĂ„ en nivĂ„ och har sin referensram men förflyttat sig till en annan nivĂ„, kanske till och med plötsligt. Tidigare i höstas hade jag och Moa vĂ„r andra trĂ€ff i vad vi har börjat kalla för "Flocken" dĂ€r vi samlade ett antal personer frĂ„n communityn och Moas klienter för att under en lunch-till-lunch prata om de frĂ„gor som ofta dyker upp pĂ„ den senare delen av den ekonomiska resan. Vi kommer in pĂ„ allt frĂ„n "golden handcuffs" dĂ€r man tjĂ€nar riktigt bra (bĂ„de 7- och ibland 8-siffrigt per Ă„r) men det gör inte lĂ€ngre livet rikare. Vi pratar Ă€ven om min fascination att mĂ„nga som skulle kunna sluta jobba tycker att 4%-regeln Ă€r extrem svĂ„r att tillĂ€mpa och min oförstĂ„else "men, det Ă€r ju bara en matte-övning". Men det Ă€r klart om det underliggande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r t.ex. "vem Ă€r jag om jag inte jobbar?", "vilket liv och burn-rate jag vill ha?", "hur mycket pengar ska jag ge till barnen?", "hur uppfostrar jag ödmjuka och drivna barn?" dĂ„ blir det som att försöka skruva in en skruv med en borrhammare. Hoppas att du gillar det!HĂ€lsningar,Jan och MoaLĂ€nkar:FörutsĂ€ttningslöst och kostnadsfritt nyhetsbrev âFĂ„ mer info om lunch-till-lunch-eventet i Köpenhamn 9-10 januari âHemsida för flocken âDiskussion till avsnittet i forumetBli supporter pĂ„ PatreonInnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:02:52 - Hur landade Rikedomstrappan hos Moas klienter?00:04:20 - Moas reflektioner pĂ„ Rikedomstrappan00:09:24 - Att inte erkĂ€nna hur bra man har det00:10:54 - Mentala fack för pengar och arv00:14:17 - Emotionella nivĂ„n matchar inte rikedomsnivĂ„00:18:32 - By default: livet pĂ„ autopilot00:21:57 - Deliberate: medvetna val frĂ„n menyn00:24:18 - By design: att skapa sin egen meny00:31:36 - Viljan att skaka om livet & vĂ€rdet av oproduktiv tid00:36:44 - By default till By design som samtalsverktyg00:39:54 - De verkliga vinnarna pĂ„ rikedomstrappan00:41:54 - GlĂ€djen i konkreta besparingar vs en miljon pĂ„ börsen00:47:06 - Golden handcuffs och identitetsproblem00:52:31 - One more year syndrome00:57:51 - NĂ€r 4%-regeln blir ett emotionellt problem01:05:27 - Insikter frĂ„n Flockens första trĂ€ffar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
25 Nov 1h 15min
439. De nya 3:12-reglerna: en genomgÄng med skattejuristen Anders Fridlund
FĂ„ företagare har missat att reglerna för utdelning - de berömda 3:12-reglerna - med stor sannolikt kommer förĂ€ndras frĂ„n och med 1 januari. DĂ„ vi Ă€r mĂ„nga företagare i communityn fĂ„r du hĂ€r ett bonusavsnitt med skattejuristen Anders Fridlund.Det Ă€r en inspelning frĂ„n vĂ„rt live-event som vi hade dĂ€r han bĂ„de presenterar de nya reglerna, svarar pĂ„ frĂ„gor och gĂ„r genom vem och hur man drabbas, vad man bör göra innan och efter Ă„rsskiftet samt vem som blir vinnare och förlorare. Dessutom blir det lite nörderi kring t.ex. hur samma bolag kan tillhöra tvĂ„ olika koncerner, nĂ„got som Ă€r viktigt för dig som Ă€ger ett bolag 50/50 med en annan partner.Viktigaste punkterna:Grundbeloppet ökar men mĂ„ste fördelasLönebaserat utrymme blir krĂ„ngligareVinnare Ă€r ensamföretagare utan anstĂ€lldaKarenstiden för trĂ€da förkortasĂvervĂ€g holdingbolag eller gĂ„va innan Ă„rsskiftetEftersom det handlar om skatt och juridik, ta kontakt med din redovisningskonsult, revisor eller skattejurist för att se hur det slĂ„r för just dig.Anders arbetar pĂ„ Forvis Mazars i Helsingborg, jag har anlitat honom historiskt, men varken jag eller han har fĂ„tt nĂ„gon ersĂ€ttning för detta avsnitt. Detta var egentligen en av vĂ„ra löpande digitala trĂ€ffar vi arrangerar pĂ„ önskemĂ„l av dig som Ă€r supporter. Sedan tyckte jag att detta var sĂ„ pass viktigt för dig som berörs att vi lade ut det som en bonus.Inspelningen Ă€r gjord frĂ„n ett live-möte sĂ„ t.ex. ljudkvaliteten Ă€r inte lika bra som vanligt och bildspelet som Anders gĂ„r genom syns av uppenbara skĂ€l bara i videon.FrĂ„gor? Ă terkom sĂ„ ska jag se om jag kan be Anders komplettera.HĂ€lsningar,Jan och AndersTack till dig som Ă€r en RT-supporterSom vanligt, ett stort tack till dig som hejar pĂ„ oss varje vecka och gör dessa reklamfria och osponsrade avsnitt möjliga. För dig som inte Ă€r en supporter Ă€n, sĂ„ kan du sjĂ€lv vĂ€lja nivĂ„ och du fĂ„r dessutom lite extra-material, inbjudning till digitala tillfĂ€llen, tillgĂ„ng till vĂ„ra verktyg och en massa andra saker. Du kan lĂ€sa mer hĂ€r.LĂ€nkar:Diskussion till avsnittetAnders Fridlund pĂ„ LinkedInInnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:02:36 - Varför har 3:12-regler i Sverige?00:03:52 - Förenklingsregeln och huvudregeln00:05:14 - Nya regler 2026: grundbelopp och lönebaserat utrymme00:10:30 - Borttagning av 4%-spĂ€rren för lönebaserat utrymme00:11:40 - Makar och löneavdraget00:14:06 - Dubbelkoncerntillhörighet blir möjlig00:15:48 - Utdelningsutrymme kan inte sparas lĂ€ngre00:19:33 - RĂ€kneexempel: person med tvĂ„ bolag och olika Ă€garandelar00:22:17 - Ensamföretagare med lön - jĂ€mförelse gamla vs nya regler00:30:28 - SmĂ„ delĂ€gare utan lönebaserat utrymme00:34:24 - Tre delĂ€gare med olika Ă€garandelar - vem förlorar mest?00:38:36 - Ska man ha ett Ă€garbolag nĂ€sta Ă„r?00:45:18 - FörbĂ€ttring av trĂ€dareglerna00:52:08 - Samma och likartad verksamhet vid trĂ€da00:56:31 - Förlorare och vinnare med de nya reglerna01:04:31 - Vad rĂ€knas som passiv i trĂ€da-bolag?01:06:42 - Vad Ă€r regeringens motiv för Ă€ndringen?01:09:32 - Makar och sambo med gemensamma barn01:11:21 - TvĂ„ delĂ€gare i ett verksamhetsbolag - vad gör? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
20 Nov 1h 14min
438. FrÄgestund: Sparande med och till barnen | 33 frÄgor & svar
Som förĂ€lder vill man ge barnen en bra start i livet. Ett sĂ€tt att göra det pĂ„ Ă€r att ge dem en grundplĂ„t med pengar. Men samtidigt vill man ju ha barn som Ă€r bĂ„de ödmjuka och drivna. Dessutom vill man ju inte ge dem en summa som stjĂ€lper mer Ă€n den hjĂ€lper. DĂ€rför brukar jag ofta rekommendera att snarare spara med barnen Ă€n att spara till dem. Man Ă€r faktiskt en bra förĂ€lder Ă€ven om man inte ger barnen nĂ„gra pengar. đDagens avsnitt Ă€r en inspelning frĂ„n en live-frĂ„gestund som vi körde pĂ„ Instagram hĂ€romveckan eftersom vi hade fĂ„tt in över 50 frĂ„gor om barn, barnsparande, veckopeng och liknande. DĂ€rav att avsnittet Ă€r lite ostrukturerat, utan Caroline och nĂ„got sĂ€mre ljudkvalitet. DĂ€remot hoppas jag det kompenseras med att det Ă€r vĂ€rdefullt.För en översikt vilka frĂ„gor vi tar upp, se innehĂ„llsförteckningen men det Ă€r allt frĂ„n skillnaden att spara i KF vs ISK, hur man kan lĂ€ra barn om pengar, tips app att anvĂ€nda för smĂ„ barn (5-10 Ă„r), hur man kan prata aktier med en 6 Ă„ring till en 14-Ă„ring, att det sĂ€msta man kan göra med barnen Ă€r att sĂ€ga âjaâ och att sĂ€ga ânejâ nĂ€r de vill ha nĂ„got och en massa andra saker.Vi kommer Ă€ven in pĂ„ RikaTillsammans-julkalendern som du kan anvĂ€nda som ursĂ€kt för att ha samtal med din tonĂ„ring om ekonomi under december mĂ„nad. Mer info nedan.Ja, hoppas att du gillar detta lite bonusavsnitt!MĂ„nga hĂ€lsningar,JanPS. Om du vill att vi ska köra fler sĂ„dana hĂ€r live, dĂ„ Ă€r det bara hojta till.LĂ€nkar:Diskussion till avsnittetLĂ€s mer om JulkalendernTjing-appen: ekonomi för barn mellan 5-10 Ă„r (ej sponsrad)InnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:01:27 - RikaTillsammans julkalender 202500:05:27 - ISK eller KapitalförsĂ€kring för barnsparande?00:05:52 - Spara i barnets namn eller förĂ€ldrarnas namn?00:06:40 - Rimlig summa att spara till 18-Ă„rsdagen?00:09:50 - Att spara med barnen viktigare Ă€n spara till dem00:10:24 - NĂ€r ska man börja med veckopeng?00:14:03 - Tjing-appen: digitala pengar frĂ„n 5 Ă„rs Ă„lder00:15:56 - Hur stor ska veckopengen vara?00:16:14 - Prata autentiskt med barnen om familjens ekonomi00:18:08 - Veckopeng vs mĂ„nadspeng?00:18:39 - Det finns tre sĂ€tt att tjĂ€na pengar00:21:04 - Kontant vs digitala pengar?00:21:36 - Hur lĂ€r man barn om sunt pengatĂ€nk?00:22:19 - Julkalendern som ursĂ€kt att prata ekonomi00:25:36 - Hur sparar man konkret till barn?00:26:31 - Spara i gemensam pott om du har fler barn00:30:36 - Tips pĂ„ böcker om ekonomi till barn?00:33:21 - StĂ€lla barn i bostadskö vs kontantinsats?00:35:27 - Ska man hjĂ€lpa barn med bostad och körkort?00:36:42 - Hur sparar man till barn med sĂ€rskilda behov?00:38:06 - Kontoform för att spara till barnbarn?00:39:11 - Separation och barnsparande?00:39:42 - EnsamstĂ„ende med barn - hur ska jag göra?00:40:51 - Bra fonder för barnsparande?00:44:36 - Provprat: veckopeng bestĂ„r av fyra delar00:47:55 - MĂ„nadens aktie: kul sĂ€tt att prata aktier00:49:27 - SĂ€nkt veckopeng om man inte utför sysslor?00:53:46 - Hur mycket ska man hjĂ€lpa barn med sommarjobb?01:01:06 - Kunskap Ă€r viktigare Ă€n pengar, prata mer ekonomi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
17 Nov 1h 3min
437. Fyra-hinkar-modellen klÀdd i en snittsvensks siffror | Del 2 av 2
FĂ„ skulle gĂ„ pĂ„ en husvisning och fatta beslut baserat pĂ„ ett enskilt rum utan att se till helheten. ĂndĂ„ Ă€r det vad mĂ„nga av oss gör omedvetet i vĂ„r ekonomi. DĂ€rför argumenterar jag för att titta pĂ„ sin ekonomi utifrĂ„n ett helhetsperspektiv - Ă„tminstone dĂ„ och dĂ„. T.ex. i dagens avsnitt. đI dagens avsnitt klĂ€r vi Fyra-hinkar-modellen i siffror med hjĂ€lp av Martin en snittsvensk. Han tjĂ€nar en snittlön pĂ„ 39.900 kr brutto, amorterar pĂ„ sitt boende och sparar lite mer Ă€n gemene man. Du fĂ„r hĂ€nga med pĂ„ hur vi tittar pĂ„ fyra-hinkar-modellen utifrĂ„n nĂ„gra olika perspektiv:NivĂ„ 1. Den enkla varianten med bara det finansiella sparandet i buffert- och tillvĂ€xthinkenNivĂ„ 2. DĂ€refter hur vi bygger ut den med boendet i bevara-vĂ€rdet-hinkenNivĂ„ 3. Sedan tittar vi pĂ„ svenskens största sparande - pensionen och lĂ€gger in det i hinkarnaNivĂ„ 4. Avslutningsvis slĂ„r vi ihop allting och tittar utifrĂ„n perspektiven viktad Ă„rsavkastning och Ă„rsutgifter.Det som jag tycker Ă€r sĂ„ fint med fyra-hinkar-modellen Ă€r att man kan âhoppa avâ efter varje nivĂ„. Ăr man i början av ens ekonomiska resa, sĂ„ kan man som @Demmagog inspirerade till kĂ€nna sig nöjd med nĂ€r man betalat av eventuella dĂ„liga lĂ„n, börjat spara till en buffert och kommit igĂ„ng med ett sparande med nĂ„gra hundralappar i en global indexfond. Det vill sĂ€ga en enkel variant av fyra-hinkar-modellen med en bufferthink och en tillvĂ€xthink.Redan hĂ€r har man mĂ„nga gĂ„nger en bĂ€ttre situation Ă€n mĂ„nga. FĂ€rdigt. HĂ€r kan man kĂ€nna sig nöjd. Eller som Oliver pĂ„ kontoret uttryckte det, ge dig sjĂ€lv en klapp pĂ„ axeln, fira och gĂ„ och titta pĂ„ Netflix.Sen kan man bygga vidare pĂ„ modellen vilket vi sĂ„klart gör för det Ă€r roligt att nörda đ€Ł För undvikande av missförstĂ„nd. Fyra-hinkar-modellen Ă€r en modell. Alla modeller Ă€r vĂ€rdelösa men nĂ„gra Ă€r anvĂ€ndbara. Om du gillar den, den hjĂ€lper dig anvĂ€nd den, annars skippa den.Det Ă€r första gĂ„ngen jag gör hela den hĂ€r genomrĂ€kningen, sĂ„ jag kan ha gjort fel och tar gĂ€rna feedback pĂ„ det. Jag tĂ€nker ocksĂ„ att man sjĂ€lvklart behöver anpassa den efter sin egen situation och Ă€ven se sin ekonomi frĂ„n fler vinklar. Dvs. jag vill inte att nĂ„gon sĂ€ger: âJan sa attâ och sĂ„ lĂ€gger man upp hela sin pensionsplanering pĂ„ det.SĂ„, med det sagt sĂ„ hoppas vi att du gillar avsnittet!Jan och CarolineLĂ€nkar:Artikeln om fyra-hinkarSlides till avsnittetBli en supporter pĂ„ Patreon för att fĂ„ ta del av kalkylen InnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:03:27 - Communityns feedback frĂ„n förra veckans avsnitt00:06:16 - Snittsvenskens ekonomi i siffror00:13:43 - FrĂ„n resultatrĂ€kning till balansrĂ€kning00:20:08 - kalkyl för 4%-regeln \u0026 att leva pĂ„ kapitalet00:32:37 - 95% av tillgĂ„ngarna ligger i boendet för mĂ„nga00:38:27 - Glöm inte att ta med pensionen00:46:31 - Real avkastning pĂ„ hela ekonomin00:52:23 - RĂ€nta pĂ„ rĂ€nta fram till pension00:58:51 - Ă rsutgifter som mĂ„ttstock vid FIRE-kalkyl01:12:52 - Majoriteten har inte 50% aktieandel i sin ekonomi01:20:41 - Riskkapaciteten Ă€r högre Ă€n vĂ€ntat i mĂ„nga hushĂ„ll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
12 Nov 1h 29min
436. Fyra-hinkar-modellen: introduktion | Del 1 av 2
Fyra-hinkar-modellen gör din ekonomi bÀttre och dÀrmed ditt liv rikare. Den ger en överblick, skapar ett gemensamt sprÄk med din partner, hjÀlper dig att fÄ rÀtt balans i sparandet, höjer sannolikt din totalavkastning och knyter ihop sÀcken kring mÄnga av resonemangen i communityn om sparande.Första gÄngen vi gjorde ett avsnitt pÄ fyra-hinkar-principen var för snart 10 Är sedan. Sedan dess Àr det mÄnga som gett feedback att jÀmte indexfonder och fondrobot Àr det en av de stora sakerna de tagit med sig frÄn RikaTilllsammans.SjÀlv blev jag pÄmind om den tidigare i höstas efter avsnitten med Rikedomstrappan. MÄnga jag pratade med hade fel risknivÄ eller upplÀgg pÄ sin ekonomi i förhÄllande till den fas de var i pÄ den ekonomiska resan. DÀrför var det dags att damma av modellen och göra en uppdaterad variant inför 2026.Tack för all hjÀlp med input i forumet inför!Detta avsnitt Àr en introduktion till Fyra-hinkar-modellen. Vi gÄr genom de olika hinkarnas syften och upplÀgg, vi pratar lite om hur de fungerar i bli-rik-fasen respektive förvalta-fasen. I nÀsta avsnitt tÀnkte vi sÀtta siffror pÄ de olika exemplen och illustrera mer hur man kan anvÀnda den för att utvÀrdera sin ekonomi.Som vanligt gÀller att detta Àr en modell, det innebÀr att den inte Àr en naturlag, det Àr inte en sanning eller ens facit. AnvÀnd den om den gör din ekonomi bÀttre, annars inte. Vanliga variationer pÄ modellen Àr att t.ex. skippa Lekhinken, eller att bara köra en tvÄ-hinkar-modell (buffert + tillvÀxt) eller skippa ta med olika tillgÄngar. Det viktiga Àr som alltid tankeprocessen och diskussionen.Vi hoppas att du fÄr glÀdje av den och ser fram emot dina tankar, funderingar och kommentarer.Bli supporter för fler avsnitt som dessaDet Àr tack vare stöd frÄn dig som Àr en RT-supporter pÄ Patreon som vi kan lÀgga uppemot 40 timmar pÄ ett avsnitt som detta med tillhörande Excel-kalkyl, bildspel och inte minst fördjupande artikel. Detta avsnitt Àr lika mycket din förtjÀnst som vÄr. SÄ tack!Om du inte hejar pÄ oss Àn och vill se fler avsnitt som dessa, eller om det bara gör din ekonomi rikare, övervÀg gÀrna att bli en supporter. Tack pÄ förhand:LÀs mer om att bli supporterHÀlsningar,Jan och CarolineLÀnkar:Artikeln om fyra-hinkarDiskussion till avsnittetAndrés tipstjÀnst VQM för lekhinken (reklam)InnehÄllsförteckning:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:01:42 - Det Àr en modell, ingen naturlag 00:03:21 - Presentation av fyra-hinkar-modellen00:05:32 - Syftet med modellen: helhetssyn00:11:36 - TvÄ-hinkar-modellen: enklare variant00:13:50 - Fyra-hinkar-modellen00:23:02 - Boendet som missförstÄdd investering00:27:21 - Amortering som sparande och boendets vÀrdebevarande00:30:15 - Pensionens plats i hinkarna00:31:32 - Snitt Svenssons ekonomi utifrÄn hinkarna00:34:48 - Hinkarna utifrÄn risk och sparhorisont00:40:04 - Storlek pÄ hinkarna i uppbyggnadsfasen00:42:07 - Storlek pÄ hinkarna vid stay-rich"00:45:07 - Vid Exit fÄr lekhinken ofta för stor roll00:49:51 - Hinkarna har olika syfte beroende pÄ livsfas00:52:30 - InvÀndning: Hinkar-modellen Àr mental bokföring00:54:15 - Fördelning mellan hinkarna beroende pÄ livsfas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
5 Nov 1h 1min
435. Valutarisk i indexfonder Àr till stor del en illusion!
Vem Ă€r vinnaren 2025? En amerikan som Ă€gt en global indexfond handlad i dollar som har gĂ„tt upp 18.7%? Eller, Ă€r det en svensk som Ă€gt samma globala indexfond handlad i kronor men som gĂ„tt back -1.1%?Om du Ă€r som de flesta, dĂ„ sĂ€ger du amerikanen, eftersom kronan stĂ€rkts för oss svenskar och vi dĂ€rmed rĂ„kat ut för en valutarisk. Jag sĂ€ger rĂ€tt! Men jag pĂ„stĂ„r ocksĂ„ skillnaden Ă€r en illusion och att bĂ„da egentligen har haft samma avkastning! đFör egen del trodde jag aldrig att valutarisk var ett sĂ„ engagerande Ă€mnet att följande fyra pĂ„stĂ„enden kunde skapa 600+ kommentarer och arga mejl. đHandelsvalutan spelar ingen roll och introducerar ingen valutarisk för en indexfond eller aktie.Bolagen som ingĂ„r i en indexfond pĂ„verkas av valutaförĂ€ndring via intĂ€kter/kostnaderDet finns ingen koppling mellan noteringsland, handelsvaluta och hur ett bolag pĂ„verkas av valutaförĂ€ndringarDen relevanta valutarisken för en smĂ„sparare sitter snarare i vardagen; i ens lön, konsumtion, lĂ„n och rĂ€ntetillgĂ„ngar, inte i valutariskerna ovan.Avsnittet bygger pĂ„ följande artikel som jag hĂ€nvisar till för kĂ€llor och fördjupning. Den Ă€r lite "facit" dĂ„ avsnittet Ă€r ett försök till introduktion:Artikeln âVi har Ă€ven gjort en simulator som underlĂ€ttar matte-förstĂ„elsen:Simulatorn âMycket av avsnittet kommer att kĂ€nnas ointuitivt. Det Ă€r dĂ€rför forskningen ocksĂ„ kallar det för âThe Money Illusionâ. Vi blir lurade av vĂ„r hjĂ€rna och man behöver titta pĂ„ det superrationellt. Men Ă€ven om man gör det - och som Caroline tacksamt visar i avsnittet - Ă€r det lĂ€tt att gĂ„ fel.Jag har garanterat sjĂ€lv haft otur nĂ€r jag tĂ€nkt i avsnittet och sĂ€ger sĂ€kert fel nĂ„gonstans utan att tĂ€nka pĂ„ det. Om jag har gjort det, skriv en kommentar. I övrigt refererar jag till artikeln, det Ă€r den som Ă€r facit.MĂ„nga hĂ€lsningar,Jan och CarolineLĂ€nkar:Diskussion i forumetArtikel som avsnittet bygger pĂ„InnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Intro00:00:21 - En amerikan, en svensk och ett berg00:04:21 - Fyra pĂ„stĂ„enden (som inte borde vara kontroversiella)00:06:57 - "Valutarisk" Ă€r egentligen tre olika saker00:09:24 - Behöver man göra nĂ„got annorlunda?00:11:28 - "The Money Illusion" och globalfonder00:16:22 - Exempel pĂ„ nĂ€r vĂ„r hjĂ€rna lurar oss00:24:57 - Money Illusion förklarat00:27:33 - Bilpriset 1930 versus 2020 - hur ser prisutvecklingen ut?00:32:20 - Bil, kontanter eller guld 1930 - skillnaden i köpkraft00:39:49 - Handelsvalutarisk: Ăga Apple-aktier00:52:51 - Företagsintern valutarisk: Kostnader pĂ„verkas av valuta00:56:23 - Konsumtionsvalutarisk: "Vad dyrt det blivit utomlands"00:59:40 - Apple-aktien kompenseras för valutaförĂ€ndring01:05:47 - Bevis: dubbelnoterade aktier som AstraZeneca01:12:59 - Fler bevis med ETF:er och BPs aktie01:27:58 - Medias felaktiga beskrivning av valutarisk01:33:07 - Exempel: guld som mĂ„ttstock för att jĂ€mföra01:39:19 - Investeraren frĂ„n Venezuela visar extremfallet01:52:24 - Varför de flesta inte behöver göra nĂ„got Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
29 Okt 1h 56min
434. Det Àr ofta dyrt (och dumt) att vÀlja bort sin globala indexfond
Ăr det rimligt att 7 av 10 kr i en globalfond hamnar i USA? Eller att mer Ă€n 2 av 10 kr hamnar i de tre största amerikanska bolagen? Borde man inte ta hĂ€nsyn till Trump och hans politik? Eller vad experterna i media sĂ€ger om t.ex. svenska börsen?Det Ă€r nĂ„gra av frĂ„gorna jag och Caroline diskuterar i dagens avsnitt som Ă€r bĂ„de en repetition av vad forskningen sĂ€ger och en kommentar pĂ„ vad jag upplever som samtal i communityn, sociala medier men Ă€ven i klassisk media med olika experter.Vi tar avstamp i vĂ„r artikel med samma namn, och citerar folk i communityn som AndrĂ© Granström som klokt sĂ€ger:"Ja, det Ă€r höga vĂ€rderingar nu. Ja, det mesta Ă€r dyrt. Men det Ă€r helt omöjligt att veta om vi stĂ„r i ett lĂ€ge som 1996 dĂ€r vi hade 3 Ă„rs uppgĂ„ng kvar dĂ€r t.ex. svenska börsen slutade pĂ„ +70% 1999, eller om vi stĂ„r i 1999 och ser framför oss ett antal Ă„r av nedgĂ„ng."Vi citerar Alec som Ă€r inne pĂ„:"Avvikelser frĂ„n forskningen och globalt marknadsviktat index innebĂ€r att man tar en högre risk utan att den förvĂ€ntade avkastningen ökar (givet att det man avviker till inte har en riskpremie)."Men Ă€ven Nightowl som resonerar (min tolkning):"Logiskt sett - givet att man tror pĂ„ forskningen - Ă€r det lika smart att lĂ€gga mindre pengar i USA som att lĂ€gga mindre pengar i bolag som börjar pĂ„ bokstaven A. Den ena har en geografisk överrepresentation medan den andra har en alfabetisk. BĂ„da spelar lika lite roll."En av mina poĂ€nger i avsnittet som vanligt. Om du har en bra bĂ„t som du Ă€r nöjd med, sitt still i den. Ăr du osĂ€ker om pĂ„ om du har en bra bĂ„t, stĂ€ll dig kontrollfrĂ„gorna:"Om börsen skulle gĂ„ UPP med 50% det kommande Ă„ret, skulle du varit nöjd med den?"pĂ„ samma sĂ€tt:"Om börsen skulle gĂ„ NER med 50% det kommande Ă„ret, skulle du varit nöjd med den?"Du vet att du har en bra bĂ„t nĂ€r du kan svara ja pĂ„ bĂ„da dessa frĂ„gor. Det Ă€r enligt mig det enklaste och snabbaste testet man kan göra.Med det sagt, hoppas att du gillar avsnittet!JanLĂ€nkar:Diskussion i forumetMinska exponeringen mot USAInnehĂ„llsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:03:00 - Check-in: Var Ă€r vi i livet just nu00:05:00 - Börsen pĂ„ topp och oro för USA00:09:00 - Teoretisk grund: vad sĂ€ger forskningen00:11:21 - Varje avvikelse frĂ„n index introducerar en risk00:17:24 - Finns bara tre anledningar till att investera00:24:25 - Beteenderisken som introduceras vid avvikelser00:29:00 - Problemet med att undervikta USA eller stora bolag00:35:34 - Vi borde vikta ned bolag pĂ„ bokstaven A!00:41:27 - TankefĂ€lla: "Det Ă€r annorlunda nu"00:44:12 - NĂ€r det kan vara rationellt att avvika frĂ„n index00:46:18 - Vikta mot riskfaktorer (vĂ€rde, smĂ„bolag, kvalitet)00:49:06 - Homebias och Sverige-exponering00:50:43 - Kostnaden av att underprestera mot index00:52:18 - Vad göra om man Ă€r orolig för vĂ€rderingarna?00:54:08 - De tvĂ„ viktigaste frĂ„gorna för din portfölj00:55:30 - Att vara passiv Ă€r ocksĂ„ ett aktivt beslut Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
21 Okt 57min
