Brevduvans hjälteroll från Egypten till Andra världskriget

Brevduvan är en av våra äldsta följeslagare – och användandet av brevduvepost för kommunikation över långa avstånd är en urgammal företeelse. Vi kan se spår av detta i den bibliska berättelsen om Noas ark, där gubben Noa släpper i väg en duva för att undersöka om syndafloden har dragit sig tillbaka. Duvan återvänder med en olivkvist i näbben, varpå Noa inser att jorden åter blivit beboelig.

Det finns belägg för att brevduvor användes till fjärrkommunikation i såväl det forntida Egypten som Kina under Handynastin. Julius Caesar hade med sig brevduvor under fälttåget i Gallien och upprättade ett nätverk av strategiskt utplacerade duvslag för att hålla kontakt med sina olika arméenheter. Enligt den romerska naturhistorikern Plinius den äldre var brevduveuppfödning dessutom en hobby för de rika. Eliten i Rom spenderade hundratals silvermynt på de starkaste exemplaren med de förnämaste stamtavlorna, för att inte tala om vad de betalade för de tornliknande duvslag som prydde taken på palats och villor.

Samtidigt är brevduveposten en märkvärdigt modern företeelse. Efter fransk-tyska kriget 1870–1871 – då brevduvorna bevisade sitt strategiska värde under belägringen av Paris – sköt duvslagen upp som svampar ur jorden över hela Europa. Sverige fick sitt första militära brevduvepostväsen 1886 och under bägge världskrigen fungerade brevduvan som en integrerad del av de krigförande stormakternas kritiska infrastruktur.

I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i brevduvans heroiska historia. De lyfter fram obesjungna hjältar som Mercury och den okuvliga Cher Ami, men riktar också blicken mot framtiden och frågar sig om brevduveposten står inför en comeback som analog reservplan i situationer där de digitala systemen felar.

Bild: En buss av B-typ från London byggd om till ett duvloft för användning i norra Frankrike och Belgien under första världskriget, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Den optiska telegrafen – 1700-talets IT-revolution.

Litteraturtips

Jacob Vrist Nielsen. ”Når højteknologien fejler. Brevduven som kritisk infrastruktur under krise og krig i Danmark, 1880–1918” Temp: Tidsskrift for historie, 2019.

K G Rundgren: ”Brevduvan. En kulturhistorisk studie.” Postryttaren: Postmusei årsbok, 1991.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.