Ellis Island- hoppet och förtvivlans ö
Släktband10 Okt 2005

Ellis Island- hoppet och förtvivlans ö

Ellis Island i New York är den ö som mellan 1892 och 1954 fungerade som kontrollstation för de invandrare som kom till USA via New York. Den ligger på en liten ö precis intill frihetsgudinnan i inloppet till New York.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är det ett välbesökt museum. De överfulla färjorna transporterar turister från hela världen. När Ellis Island fungerade som sluss för immigranter hördes också språk från alla världens hörn.

Barry Moreno som är historiker arbetar på Ellis Island har precis skrivit ett uppslagsverk om ön. Han säger att det under storhetstiden fanns tolkar för 53 språk och att de som passerade ön skulle klara av att svara på 29 frågor under tre minuter, inklusive tolkning.

Alldeles bredvid museet står det som tidigare var sjukhus för immigranterna. Bland de sjukdomar som florerade nämner Barry Moreno syfilis, difteri, tuberkulos, smittkoppor och ögonsjukdomen trakom. Mässlingen var den enskilt största dödsorsaken bland barn på Ellis Island.

Två procent av de som kom till Ellis Island skickades tillbaks med vändande båt, andra hamnade på sjukhuset. Men för de allra flesta gick det fort att passera ön. På fem timmar hade de undersökt och kontrollerats av både inspektörer och läkare.

Många upplevde vistelsen som förudmjukande och plågsam. Det vittnar många av de bilder man kan se på museet idag. Det är fattiga och slitna människor som ofta bär på biljetten i munnen eftersom händerna krampaktigt håller i det bagage de har med sig från hemlandet.

Barry Moreno tipsar om två hemsidor där man kan söka detaljerad information om immigranterna på; CastleGarden och EllisIslandrecords. Där finns uppgifter som till exempel destination, avreseort, hur mycket pengar immigranten hade med sig, längd, hår- och ögonfärg samt medresenärer. Genom att klicka på Länkar i listen till vänster kan du besöka dessa hemsidor.

Känsö- Europas enda helt bevarade karantänsanläggning

I inloppet till Göteborgs hamn ligger Känsö, som under 1800-talet och en bit in på 1900-talet fungerade som karantän för inkommande skepp. Fortfarande idag finns karantänsanstalten bevarad i nästan ursprungligt skick, något som är unikt i Europa.

Många skepp som var på väg in till Göteborgs hamn måste passera Känsö, alla de personer som fanns ombord togs iland och sattes i karantän, och de som var sjuka placerades på sjukhus tills smittorisken ansågs vara över. All last togs iland och röktes.

Marianne Kindgren som tillbringat mycket tid på Känsö har skrivit en bok om Känsö karantän bland annat utifrån de arkiverade handlingar som finns bevarade.

Med tiden blev Känsö militärt område och därmed förbjudet område för vanliga besökare.

Skaparen av karantänsanstalten var Jacob Forsell som utformade en miljö där man skulle komma i kontakt med smittade personer så lite som möjligt.

Sjukhusbyggnaderna förlades på konstgjorda öar, och sjuka personer togs in från båtar via luckor i golvet.

På en brygga byggdes också ett besökshus en så kallad ”Parloir” där den sjuke och dess besökande kunde sitta på ömse sidor om dubbla galler. Mellan gallren gick en grav där man brände svavel under hela besöket.

Beläggningen på Känsö var ojämn. Vissa år var det bara enstaka fartyg som togs in. Andra år, framför allt i mitten av 1800-talet då koleran härjade, var det många hundra. 1922 flyttade den siste läkaren från ön, och 1934 upphörde karantänsanstalten formellt.

Eftersom Känsö är militärt område får man inte gå i land där utan speciella guider. De få besöken har haft det goda med sig att anläggningen finns bevarad. Marianne Kindgren tycker att anläggningen borde placeras på FN:s världsarvslista.

Avsnitt(259)

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Märta von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märta. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märta landet för kärleken till en fransk markis. I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

12 Jan 24min

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

5 Jan 24min

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma. Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

29 Dec 202524min

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal. Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

22 Dec 202524min

Spelmannen och urmakaren Olof

Spelmannen och urmakaren Olof

På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

15 Dec 202524min

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Dec 202524min

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1 Dec 202524min

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Feb 202524min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
motiv
olosta-mord
p3-historia
historiepodden-se
rss-seriemordarpodden
historianu-med-urban-lindstedt
rss-brottsligt
rss-massmordarpodden
konspirationsteorier
historiska-brott
krigshistoriepodden
militarhistoriepodden
podme-bio-4
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
nu-blir-det-historia
palmemordet
vetenskapsradion-historia
rss-folkets-historia