Värdefulla minnen

Konservering av minnen Russell Marriott Jr började intressera sig för familjens historia som ung. Han fotograferade, samlade in släktberättelser och letade rätt på all sorts handlingar som berättade något om familjen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 35 år sedan bildade han ett företag i Salt Lake City, Utah, USA, som gör precis det han gjorde som ung. Genom att kliva in i andras hem och rota fram allt av familjehistoriskt intresse; brev, fotografier, tdningsartiklar, utmärkelser och pris, skapar de en samlad släkthistoria.

Tusentals dokument scannas in och sammanställs till en samlad historia om familjen.

Brev blev bok

Berit Juhl från Lysvik i Värmland hade under alla år sett en speciell portfölj bland föräldrarnas saker. Det var först när föräldrarna var borta som hon vågade titta i den. Och hon fann brev som hennes unga föräldrar skickat till varandra när hon själv var nyfödd.

Det var 1940, och den 9 april ockuperade tyska trupper Norge. Berits pappa kallades in i det första kompani som förlades vid norska gränsen, och hemma i Lysvik gick hans unga hustru med en nyfödd bebis, Berit.

Nu har Berit Juhl ställt samman breven till en bok ”Någonstans i Värmland”, och i den har hon samlat inte bara breven, utan också intervjuer med folk som var med och kan berätta om den här tiden. Militärer berättar om det spända läget, och mitt i alltsammans finns det också kristidsrecept, på till exempel Maskroskaffe, det återges i slutet av den här texten.

I veckans Släktband berättar Berit Juhl om sitt arbete med boken och om sina våndor inför att publicera sina föräldrars brev.

-Jag tänkte ju första att det var privat, och visst, en del är av så privat karaktär att jag tagit bort det, men jag förstod ju snart att mina föräldrars upplevelser delades av fler, säger hon.

Brev är en fantastisk källa till historien, tycker Berit, som är oroad över vad framtidens människor komma att kunna finna från oss. SMS och mail är ju ingenting som sparas, så jag skriver gärna brev.

Recept på Maskroskaffe ur boken Någonstans i Värmland

”Vanliga maskrosrötter rengöres noga, sköljes och borstas. De skäres i småbitar som får torka och sedan rostas, helst omedelbart före användandet, males och uppblandas med så mycket kaffe som man tycker sig ha råd till, t.ex. 1/3 upp till 2/3 kaffe.”

Smedsläkter

Ulf Berggren började släktforska redan när han var 16 år, och 1994 startade han föreningen för Smedsläktforskning.

Många förknippar smedsläkter med valoner, säger Ulf Berggren, men det finns många andra grupper som kom till Sverige som smeder. Dessutom glömmer man bort att de flesta faktiskt var svenskar som inte hade rötter i andra länder.

Det som utmärker smederna är att de flyttade ofta. När en smed fick ett gott rykte värvades han till ett annat bruk och på så sätt bytte han ort ofta. Av den anledningen kan det stundtals vara svårt att hitta smederna i arkiven. Men, säger Ulf Berggren, när man väl hittar dem finns mycket information att finna.

Föreningen för Smedsläkforskning ger bland annat ut en tidning och har startat en databas som registerar smedsläkter runt om i landet. Man kan också genom föreningen köpa en cd skiva som innehåller information om många smedsläkter.

Till vänster på Släktbands sida, i trädet, finns fliken Länkar. Där kan man hitta länken till Föreningen för Smedsläktforskning.