När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Nov 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Avsnitt(563)

Desertören från Vietnamkriget som hamnade i Småland

Desertören från Vietnamkriget som hamnade i Småland

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. – Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.Vietnamdesertörerna ombord på USS IntrepidOmbord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.Dokumentären är gjord vintern 2025.Reporter: Jakob OdelstadProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellberg

2 Jan 44min

Poddtips: P3 Historia – Andrées polarexpedition

Poddtips: P3 Historia – Andrées polarexpedition

Våren 1897 lyfter en ballong med sikte mot Nordpolen men männen ombord ses aldrig igen. Vad var det som hände? Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

26 Dec 20251min

Jakten på Bildsköne Bengtsson

Jakten på Bildsköne Bengtsson

Harald gör inbrott i hela Sverige. Han blir känd som Bildsköne Bengtsson och beskrivs som en modern Robin Hood. Men polisen är honom hack i häl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck.Bildsköne Bengtsson ses som Robin HoodPolisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv.Kompanjonen Tatuerade JohanssonTillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg.Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare.I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan.– ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson.Dokumentären är gjord 2025.Medverkande:Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne”Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitetArkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik HillerströmBildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 MalmöhusTidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco.Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben ABProducent: Sofia Kottorp

19 Dec 202541min

Elefantupploppet i Skänninge

Elefantupploppet i Skänninge

En cirkus kommer till Skänninge år 1806. I en av vagnarna står ett exotiskt djur med snabel. Ingen har sett något liknande och snart utbryter kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är den fransk-preussiska cirkusdirektören Jean Baptiste Gautier som tillsammans med sitt cirkussällskap kommer till Sverige, med kungligt tillstånd. Under flera år har de rest land och rike runt, men nu har de landat i Svea Rike. Bland alla djur de har med sig, finns ett som är väldigt speciellt. Nämligen en elefant. Det ska komma att bli den första levande elefanten som sätter sina fötter på svensk mark.Under två år stannar de i Stockholm och visar upp sina djur, men när intresset dalar, ger de sig av på turné i resten av landet.I augusti 1806 anländer de till Skänninge, i Östergötland, för att medverka på den anrika marknaden som hålls årligen. Väl framme, tvingar de in elefanten i rådhuset, upp till andra vången, där förevisningarna ska äga rum.Men ganska snart efter att de anlänt blir det bråk och stök och en dag full med förväntningar, förvandlas snart till ett rent helvete.När dagen väl lider mot sitt slut, finns inte ett enda helt fönster kvar på rådhuset där elefanten håller till.Förevisningarna har slutat i ett stort upplopp.Medverkande:Gunnar Nirstedt - författareErik Petersson - historiker och författareThorbjörn Andersson - Skänninge GuideföreningFilip Lindqvist - pedagog på Ekonomiska Museet i StockholmAnnonser och dagboksanteckningar inläst av Carl Cederbom och Lovisa Björnsdotter.Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Rikard Benny LiljegrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

5 Dec 202543min

Björn Rosenström - juristen som blev könsrockare

Björn Rosenström - juristen som blev könsrockare

Björn Rosenström studerar juridik på dagarna på nätterna gör han succé som könsrockare. Men till slut måste han välja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Juriststudenten Björn Rosenström har egentligen aldrig någon ambition att bli musiker eller att sälja skivor. På 90-talets studentfester uppträder han med sina egenskrivna låtar med texter i samma härad som Eddie Meduza och Onkel Kånkel.Så småningom bestämmer han sig för att spela in sina låtar i en studio.– Du är inte klok, det kan du inte göra, blir kompisen Marias reaktion på Björns inspelningsplaner.Det slutar med att skivan ”Låtar som är sådär” mot alla odds säljer över 140 000 exemplar – men den blir också avskydd och hatad.Björn Rosenström om bilden av honomBjörn Rosenströms hobby som musiker och hans arbete i tingsrätten ska dock visa sig bli en svår kombination. Han minns särskilt att en spelning på Folkets park i Huskvarna blev en stor grej. Spelningen beskriver han som ett fylleslag som gick till historien.– Det spädde väl på ryktet om den här bestialiske sexisten uppe i Mariestad som kommer och förstör livet för folk. Det blev väl en sådan mediabild av mig, säger Björn Rosenström.Det här är berättelsen om hur det gick till när juristen Björn Rosenström blev könsrockare på heltid och ett självklart namn på landets livescener. Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Bo Sjökvist Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpTekniker: David Hellgren

21 Nov 202543min

Europas starkaste dam och ”sluggern från Paris” | Del 2/2

Europas starkaste dam och ”sluggern från Paris” | Del 2/2

I Stockholms nattliv blir kraftatleten Miss Arona och den svarte boxaren George Sylvan ett udda par. Men en kväll 1932 slår nazisterna till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ester Sylvan, eller Miss Arona som hon också kallar sig när hon visar upp sin råstyrka på marknader, blir 1932 även anlitad i föreställningen ”Guds gröna ängar” på Dramaten. Pjäsen är baserad på berättelser från Gamla Testamentet och under urpremiären i New York två år innan, består hela ensemblen av svarta personer. I Sverige är alla skådespelare vita men har målats svarta i ansiktet.Afrosvensken Georg Sylvan söker anställning som statist men får inte jobbet. Istället får han jobb som någon slags publikvärd i Dramatens foajé.Men så en kväll väntar nazisterna i mörkret utanför Dramaten.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjudläggning: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

7 Nov 202540min

Europas starkaste dam och ”sluggern från Paris” | Del 1/2

Europas starkaste dam och ”sluggern från Paris” | Del 1/2

I boxningsringen står den välklädda, korta Miss Arona och den långe, mörkhyade Georg Sylvan. Två udda figurer i 30-talets Sverige. Matchen kan börja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan. Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt.Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken. Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför. Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv. Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjuddesign: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

7 Nov 202540min

Besatt av Kullamannen

Besatt av Kullamannen

Till den mytiska platsen Kullen vallfärdar fans för att minnas TV-rysaren som skrämde slag på en hel generation 1967. Mystiken lever ännu efter 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungdomsserien Kullamannen spelades in sommaren 1967 och visades under julen samma år. Den var banbrytande i det nya mediet TV och många som är födda på 50- och 60-talen vittnar om starka minnen av den dramatiska stämningen och Hitchcock-lika spänningen.Idag, nästan 60 år senare, vallfärdar människor till inspelningsplatserna på Kullen i Skåne för återuppleva nostalgin kring spionserien och de fyra kusinerna som kom att rädda världsfreden.Kullamannens vänner älskar nostalginGruppen Kullamannens Vänner har närmare 5.000 fans som delar minnen och upplevelser – en del till och med klär sig som karaktärerna i serien, den mystiske Doktor Miller och skurken Farbror Ludvig, när gruppen träffas.För några år sedan kom även några av barnskådespelarna med i gruppen. De guidar nu nyfikna på plats i Skåne och delar frikostigt med sig av sina minnen från inspelningen.– Det här är helt oväntat. Jag kunde inte tro att man kunde få så många nya vänner när man är 70-plus, säger Olle Myrberg, som spelade Kaj, 14, i serien.I Besatt av Kullamannen möter journalisten Lotta Malmstedt fansen och de som var med, barnskådespelarna som idag är gråhåriga. Kullamannen finns i SVT:s Öppet Arkiv.Reporter: Lotta MalmstedtProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Christian Jangegård

24 Okt 202546min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
nemo-moter-en-van
svenska-fall
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
rattsfallen
flashback-forever
p3-historia
hor-har
sanna-berattelser
vad-blir-det-for-mord
aftonbladet-daily
rss-kod-rod-2
badfluence
rss-brottsutredarna
rss-mer-an-bara-morsa