Förnuft och känsla

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Pride - regi av Matthew WarchusBok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

11 Okt 44min

Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst, där politiska visioner tagit stor plats. Idag handlar debatten ofta om krogar och klubbar ska få låta, och om vilka som ska få bo i staden. Vilka är stadens största utmaningar och vad är det som styr hur staden utvecklas? Boendesegrationen är en het politisk fråga. Är lösningen bara en fråga om vilka som bor var eller kan den lösa genom stadsplanering där vi skapar attraktiva mötesplatser? Segregationen och klimatförändringarna är stora utmaningar för dem som planerar framtidens stad. Vilka idéer om staden dominerar och vad är det som styr hur våra städer utvecklas? Medverkande: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Musikstycke:October 17, 1988 - Paris concert - Kieth JarretttAktivitet:Cykel- och språkkurser

27 Sep 49min

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation. Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza?Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås. Har folkmordskonventionen haft någon effekt?Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget. Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon?Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip SandsTotally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin - Donna-Lee Frieze, Raphael LemkinShake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

13 Sep 53min

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

30 Aug 44min

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Anonym asylhandläggare” frågar hur man vet när man överträder sina egna moraliska regler och när det är dags att säga stopp. Hen skriver: Jag kan se att jag följer en lag och att jag kan vara en medmänniska i mötet med personer i utsatthet, men när blir jag, rent krasst, en fångvaktare i Auschwitz som upprätthåller något som är mig så grundläggande främmande?Agnes undrar om det finns en filosofisk förklaring till varför vi människor är så besatta av havet, sjöar och floder. Är det bara frågan om estetik eller något existentiellt? Kalle undrar vad som menas med kulturens egenvärde. Beror detta på att kulturens värde inte går, eller är svårt, att bestämma. Beror det på att kulturens värde sätts av kulturskaparen. Eller är det ett sätt för kulturskaparen att säga till politikerna att hålla sig borta från att styra över kulturen, frågar Kalle.Och Ove frågar: Kan man vilja ingenting? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

16 Aug 44min

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nicklas fick höra i ett terapisamtal att det han känner bara är känslor, underförstått ofarliga biokemiska processer som kan förklaras och förmodligen medicineras. Han frågar: Vad händer med vår syn på människan, när förklaringsmodeller från evolutionsbiologi och neurovetenskap vinner mark?Frans undrar hur filosoferna tänker på sitt och andra intellektuellas inflytande i världen. Varför lyckas inte världens lärosäten att göra världen bättre, med tanke på all kunskap som finns samlad på våra universitet? Är kunskap verkligen makt? frågar han.Kan en människa uttrycka sig eller uttala sig objektivt när allt kommer från hens egna erfarenheter, kunskaper, tro och uppfostran med mera? Peter frågar: Kan man undvika att uttrycka sig subjektivt?När Karin läser beskriver hon det som att kliva in i en annan verklighet. Hon förstår att det är hennes fantasi som skapar den, men är det inte ändå en verklighet? undrar hon. Vad säger filosofin om detta?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

2 Aug 44min

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig?Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur. Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas. Teologen Petra Carlsson Redell och filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser. Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser? Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande och Petra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent. Marie LiljedahlVeckans tips:Filmer:Unanimal -regi Tuva Björk och Sally JacobssonOcean with David AttenboroughBok:Tala i tungor - Gloria Anzaldúa

19 Juli 44min

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon.Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv.Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande.Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan.Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

5 Juli 44min