Boel Godner (S) - är Södertälje en förebild?

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

20 Sep 34min

LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande leverantör av högkvalitativ järnmalm till Europa så måste vi fortsätta att ta mark i anspråk. När vi slutar ta mark i anspråk ser vi ett nedläggningsscenario för Kirunagruvan, och det hoppas jag är väldigt långt i framtiden. För, återigen, Kiruna stad och Kirunagruvan kommer under överskådlig tid att leva i symbios. En förutsättning för att Kiruna ska utvecklas på ett positivt sätt, det är att vi fortsätter att utveckla Kirunagruvan. Det kommer att betyda uppoffringar från båda parter för att möjliggöra att vi kan utveckla båda bitarna”, säger Jan Moström. Hur ska ni få Kirunabornas acceptans för att det här är rimligt?”Jag är helt övertygad om att vi har en väldigt stor acceptans i Kiruna för att genomföra den här samhällsomvandlingen. De som jobbar direkt åt oss eller våra entreprenörer är så väl medvetna om att en förutsättning för att Kirunagruvan ska fortsätta att producera är att vi gör detta. Man kan väl kalla det att av två onda ting så är det mindre onda att göra det här”, säger Jan Moström. ”Nästan all mark runt Kiruna är skyddad av ett eller annat intresse, det betyder att det är väldigt många målkonflikter här. Det är de målkonflikterna som det är viktigt att de tydliggörs, och att de på något sätt beslutas: Vilket ändamål är viktigast och höst prioriterat? Det är väl egentligen den fråga som staten äger, att säga, i de här målkonflikterna, hur ska de lösas ut", säger Jan Moström.Hittills har LKAB inte fått några besked från regeringen."Det svar vi har fått än så länge är att det är under bearbetning. hur det här ska gå till.”När måste ni ha ett besked? "Jag kan inte säga ett direkt datum, men ju mer vi skjuter på det desto mer tidsansträngt blir det", säger Jan Moström. Även runt Per Geijer-fyndigheten i Kiruna finns det målkonflikter och riksintressen som står emot varandra, det gäller inte minst rennäringen. ”Det vi har beskrivit är att från vår horisont ser vi att det måste finnas möjligheter att lösa det här på ett eller annat sätt. Sen hur det här ska gå till, det får vi ta i en dialog. med samebyn eller de som äger målkonflikten att se hur ska det här praktiskt lösas. Men vår utgångsinställning är att det här går att lösa. Kanske kan Gabna sameby inte göra exakt som de har gjort tidigare men med vissa modifikationer så borde det gå”, säger Jan Moström.Fossilfritt stålLKAB håller tillsammans med Vattenfall och SSAB, genom bolaget Hybrit, på att utveckla teknik för att använda fossilfri vätgas istället för kol och koks i bearbetningen av järnmalm, och produktionen av stål. Stålindustrins stora koldioxidtutsläpp skulle då försvinna på sikt. Men LKAB har dragit ner på takten i projektet. ”Jag är fortfarande väldigt övertygad om att ska vi vara i närheten av att klara av vår klimatpåverkan så är det här vägen framåt. Vi har fortsatt att jobba med det här för att få fram ett konkurrenskraftigt järn”, säger Jan Moström.”Att vi kommer att transformera stålindustrin i Europa det tror jag alla är väl överens om. En konsekvens av det kommer att bli att få eller inga investeringar kommer att göras i masugnar i Europa. Det är 70 procent av vår marknad. Ska vi kunna leverera till dem måste vi leverera järn, inte järnmalm. Det är därför vi fortsätter att driva den här utvecklingen. Vi vill säkerställa att det är ekonomiskt lönsamt att göra det här med ett minimum av risker”, säger Jan Moström.Samtidigt finns det starka politiska krafter i Europa som verkar vilja backa från det här (...) Litar du på att fattade beslut inom EU :s gröna industripolitik gäller? ”Man kan nog konstatera att politiska beslut snabbt kan ändras. Det är därför vi jobbar mer med riskminimering. I vilka områden har vi en mindre risk och en större risk. Det är en komplex kalkyl”, säger Jan Moström. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Mikael Sarabi Programmet spelades in den 12 september 2025.

13 Sep 34min

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fram med ett regeringsförslag. Men min utgångspunkt är att vi ska fortsätta med det samarbetet på det sättet vi har idag, även efter nästa val.”, säger Simona Mohamsson.Vinstbegränsningar för friskolorEtt statlig utredning har lagt fram förslag om vinstförbud för bland annat nystartade friskolor, skolor som missköter sig samt skolor som får riktade statsbidrag. Skolverket anser att förslaget om vinstförbud för nystartade skolor kommer att gynna de stora skolkoncernerna.Vad tror du, kommer ditt förslag att leda till det?”Jag försöker vara väldigt tydlig och kan vara tydlig igen här till dig. Jag kommer inte att utesluta något när det gäller att kunna mota de krafter i svensk skola som inte är intresserade av barnens utbildning och sätter andra intressen före. Vi har sett hur extremister har tagit ut pengar, eller haft våffelstugor. Men vi har också sett konsekvenserna. Det handlar om obehöriga lärare, glädjebetyg eller att man skär ner på utbildning.” säger Simona Mohamsson.”Mitt löfte är att lägga fram förslag som har majoritet i Sveriges riksdag för att se till att barnens utbildning går före börsintressen. Det kommer jag att göra.” säger Simona Mohamsson.Utredningsförslagen kommer göra det möjligt för skolföretagen att fortsätta ta ut vinst.På vilket sätt tycker du att det är bra att det finns möjligheter att dela ut vinst till aktieägare i skolbolagen?”Barnens utbildning är ingen vara som vilken vara som helst. Det är inte mjölk som du ska kunna plocka ner från hyllan i mataffären. Jag tycker inte att systemet vi har idag har fungerat för att alla barn ska kunna ha en rättvis start i skolan. Därför gör vi om det. Jag utesluter inte något för att bevisa att det är just barnen som ska gå före andra intressen.” säger Simona MohamssonDet låter på dig som att du inte alls tycker det är bra att det finns möjlighet att dela ut vinster till aktieägare i skolbolagen?”Jag tycker att det är dåligt när man skär ner på barnens kunskap och möjlighet till skola genom att ha obehöriga lärare stora barngrupper och betygsinflation. Det är dåligt, inte bara för barnen och skolgången utan också för att det är våra gemensamma skattepengar som ska gå till en av välfärdens viktigaste byggsten: skola och utbildning.” säger hon.Vill inte flytta Sveriges ambassad i IsraelFör en tid sen sa KD:s partiledare Ebba Busch att hon vill att Sverige ska flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, vilket väckte en del uppståndelse. Vad tycker du om det förslaget?”Jag tycker att vår roll ska vara att fokusera på minska det humanitära lidandet och få hem gisslan. Jag tror att det är ganska dåligt om Sverige, istället för att tillsammans med andra europeiska länder kroka arm för realistiska förslag som kan få Israel att få in humanitärt stöd och pusha Hamas att släppa gisslan, istället fokuserar på andra frågor. Det är olyckligt och fel i tiden.” säger Simona Mohamsson.Också Liberalerna har ställt sig bakom att flytta den svenska ambassaden till Jerusalem, vid lämplig tidpunkt, som partiet formulerade det när frågan var uppe i partiets riksdagsgrupp 2019. Men frågan är laddad, eftersom Israel har annekterat den östra delen, och både Israel och Palestina betraktar Jerusalem som sin huvudstad. Inget EU-land har för närvarande sin ambassad i staden.Simona Mohamsson vill inte driva frågan nu.”Jag uppfattar inte att det är lämpligt just nu. Fokus behöver vara att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar pressen på Israel för att få in viktig nödhjälp för att stoppa den humanitära katastrofen och få hem gisslan”, säger Simona MohamssonProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 5 september 2025.

6 Sep 35min

Magdalena Andersson (S) om finansieringen av försvaret, vinstförbud i skolan och behovet av en nationell säkerhetsrådgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de stora ekonomiska frågorna i svensk politik framöver är hur försvaret ska finansieras. I våras kom partierna överens över blockgränserna om att lånefinansiera stora delar av försvarsuppbyggnaden. Men utgifterna kommer ligga kvar permanent. Många bedömare, exempelvis tidigare statsministern Göran Persson och Finanspolitiska rådet, anser att det är olämpligt att bekosta stora, permanenta utgifter med lån, i och med att man då låter framtida generationer betala. Tycker du att Socialdemokraterna talar klarspråk om de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas?”Jag har försökt ta upp det, bland annat i mitt tal till partikongressen när jag drog upp riktlinjerna för Socialdemokraterna under 2030-talet. Då var jag tydlig med att vi inte kan lova allt åt alla.. Det är viktigt att ha ett tydligt budskap om att det finns stora investeringar vi behöver göra i Sverige. Då kan man inte göra allt på en gång”, säger Magdalena Andersson. Tveksam till nationell säkerhetsrådgivareMagdalena Andersson är osäker på om hon kommer behålla posten nationell säkerhetspolitiska rådgivare, om Socialdemokraterna vinner valet hösten 2026. ”Det vi har sett de senaste åren från statsministerns kansli har väl inte gett sken av att det är ordning och reda hur man hanterar hemliga papper och sånt”, säger hon. Är det en bra sak för Sveriges säkerhet att det finns en sån här funktion? ”Jag tror inte att det är nödvändigt. Det finns för och nackdelar med olika sätt att organisera det. Att det här skulle vara nödvändigt för Sveriges säkerhet ser jag inte”, säger Magdalena Andersson. ”Exakt hur jag vill organisera statsministerns kansli har jag inte tagit ställning till än. Jag tyckte att det fungerade bra som det var när jag var statsminister, och under Stefan Löfvens tid.”Förbud mot vinstuttag i skolanSocialdemokraterna har under flera år drivit frågan om att förbjuda skolföretag att ta ut vinst, men inte fått igenom sina förslag i riksdagen. Hur ska det gå till den här gången? ”Man kan tänka sig olika modeller. Ett sätt är att aktiebolag förbjuds i skolan, men jag är öppen för andra sätt”, säger Magdalena Andersson. ”Det blir ju nån form av lagstiftning som man får ha. Där finns möjlighet för de vinstdrivande aktiebolagen att ombilda sig till icke -vinstdrivande bolag eller göra om det till en stiftelse, eller om föräldrar, lärare eller kommunen tar över skolan.”, fortsätter hon. Varför skulle ett vinstdrivande aktiebolag gå med på att bli icke -vinstdrivande? ”Alla jag träffar från de vinstdrivande friskolorna säger att de gör det här för att de är intresserade av utbildning och vill bidra till det svenska skolsystemet. Det kommer de att ha möjlighet att göra. Den enda skillnaden är att de pengar vi betalar i skatt blir kvar i skolan.”, säger Magdalena Andersson.Frågan om friskolor och vinstuttag är en av de frågor som splittrar oppositionspartierna, och Centerpartiet har tydligt varit mot vinstbegränsningar. Cirka 250 000 barn går i skolor som drivs som aktiebolag i Sverige. Hur Socialdemokraterna ska kunna få med sig Centerpartiet på ett förbud besvarades inte av Magdalena Andersson, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach. ”Socialdemokraterna har länge haft svårt att förklara exakt hur det här ska gå till och vilken tidshorisont man pratar om när man vill förbjuda. Exakt så var det även i den här intervjun. Ännu svårare har de att säga hur de ska få det genom riksdagen. De vill samarbeta med Centern, men sist de gjorde det drev Centern till och med igenom att Socialdemokraterna inte fick driva frågan. Så här fick vi egentligen inga svar idag”, säger Fredrik Furtenbach. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 29 augusti 2025.

30 Aug 34min

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

23 Aug 35min

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen.Klubbades med liten marginalBeslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet. ”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han.Näringslivet har gång på gång önskat en långsiktig överenskommelse över blockgränserna för att våga investera. Men trots det har regeringen inte försäkrat sig om Socialdemokraternas stöd före riksdagsbeslutet.”Om jag ska vara helt ärlig så oroar det mig inte så mycket. Sverige behöver ny baskraft. Det vet Socialdemokraterna om. Man får inte låta det politiska spelet stå i vägen för att lösa Sveriges problem,” säger Niklas Wykman.”För mycket ideologi”Finansieringsmodellen har fått kritik från en rad remissinstanser. Dels är det osäkert hur mycket satsningen på ny kärnkraft kommer att kosta skattebetalarna i slutändan. En annan återkommande kritik är att den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kan tränga undan investeringar och innovation inom andra kraftslag. Kritiken kring den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kommer också från högerhåll, att det skulle vara ideologiskt tveksamt för ett marknadsliberalt parti att ge så omfattande stöd till en enskild industri. ”Det för mycket ideologi i energifrågan generellt, det är skadligt för Sverige. Man behöver komma bort från det och titta på praktiska lösningar,” säger Niklas Wykman. Han lyfter fram att stödet är avgränsat till fyra reaktorer under en uppstartsfas. När man väl kommer igång så är bedömningen enligt Wykman att industrin ska klara sig på en mer marknadsmässig grund.Lättnader i amorteringskravetEtt annat viktigt vallöfte från Moderaterna handlar om amorteringskravet. Strax före valet lovade partiet att kravet skulle pausas. Nästa vecka kommer regeringen att föreslå lättnader i amorteringskraven för bolån. Någon paus i amorteringskraven är dock inte aktuellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. Att det skulle handla om ett brutet vallöfte vill han inte hålla med om. ”Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång,” säger Niklas Wykman. Gäst: Niklas Wykman (M), finansmarknadsministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Stina FischerTekniker: Lotta Linde-RahrIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 11 juni 2025.

14 Juni 35min

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

6 Juni 35min

Volvo Cars nygamle vd Håkan Samuelsson om hur sparpaket, ny amerikansk lagstiftning och Donald Trumps tullar påverkar framtiden för ett av Sveriges största företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan kom Volvo Cars med ett storvarsel. 3000 tjänster ska bort, varar de flesta i Sverige. ”Vi har dragit på oss mycket kostnader de sista åren och det är naturligtvis smärtsamt för dem nu som får lämna. Men det är någonting som är nödvändigt,” säger Håkan Samuelsson om nedskärningarna. Fördjupat samarbete med kinesiska GeelyFör att sänka kostnaderna ytterligare kommer Volvo Cars fördjupa sitt samarbete med den kinesiske ägaren Geely. ”Vi kommer samarbeta med olika bilmärken inom gruppen och det är framförallt när det gäller de mekaniska komponenter i en bil. Volvo är ju ganska små och har en stor fördel om vi kan använda samma komponenter och system som Geely använder,” säger Håkan Samuelsson. Troligt med kinesisk batteripartnerSedan den tidigare partnern Northvolt gått i konkurs letar Volvo efter nya samarbeten till den planerade batterifabriken i Göteborg. Nu lutar Volvo Cars åt att samarbeta med kinesiska batteritillverkare. “En kinesisk teknologipartner för batteriteknologi är nog ganska trolig. Vill vi bygga upp det här kunnandet i Europa så tror jag att det är kinesiska partners vi ska ta in. Där har vi en unik möjlighet att hitta ett sånt samarbete.”Några förhandlingar har dock inte inletts, säger vd Håkan Samuelsson till Ekot.Ny lagstiftning kan sätta stopp för försäljning i USAVolvo Cars säljer var femte bil i USA och kan komma att påverkas av en ny amerikansk lagstiftning som förbjuder kinesisk teknologi i uppkopplade bilar från modellår 2027. Enligt bedömare kan lagstiftningen komma att innebära ett säljstopp för Volvos bilar i USA, men Samuelsson menar att Volvo inte kommer att drabbas av förbudet.”Jag är trygg med att vi fortsätter att driva verksamhet i USA. Man ska också ta med att den här ekvationen väger in att vi har varit i USA i 70 år. Vi har skapat mer än 10 000 jobb och vi har betalat skatt i 70 år i USA,” säger Håkan Samuelsson.Gäst: Håkan Samuelsson, vd Volvo CarsProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Victor JensenProducent: Stina FischerTekniker: Lotta Linde-RahrIntervjun spelades in på förmiddagen, fredag den 30 maj 2025.

31 Maj 35min