Från Eiffeltornet till plottrig nationsreklam – så ser de anrika världsutställningarna ut idag
Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939. På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig. Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt. Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
13 Sep 27min
Grislunga transplanterades till människa – så nära är det att bli vardag
Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
6 Sep 27min
Därför kan vi få vänta på matroboten – människornas trafikbeteenden för svåra att läsa
Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar. Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
30 Aug 27min
Radio när den är som bäst – så kom den till och så lyssnar vi idag
Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
24 Aug 27min
Krokodiler hör aldrig dåligt – så kan de hjälpa hörselnedsatta människor
Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sr.se
17 Aug 26min
Fråga biologerna: här är svenskarnas konstigaste frågor om djur
Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.gunér@sr.se
14 Juni 27min
”Sola inte!” säger hudcancerforskaren – men så kan du ändå njuta av sommaren utomhus
Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
7 Juni 27min
Insekternas fantastiska navigation studeras – forskare och militärer vill lära sig
Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.
31 Maj 27min