Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.

Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.

Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.

I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.

I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.

Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.

Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?

Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.

Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.