21. När matematik blir ett språkprov

Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet "drygt". Istället för "lite mer" uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse "otrevlig" och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven.

Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien?

Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola.

Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.