Moskvas agenter och förrädare i Sverige

Sverige har utgjort ett viktigt mål för den ryska och sovjetiska underrättelsetjänsten i modern tid. Från det kejserliga Ryssland, till det turbulenta 1920-talet, då bolsjevikerna konsoliderade sin makt efter revolutionen, fram till kalla krigets slut, var svenska förhållanden intressanta för Moskvas agenter.

Sovjetunionen byggde upp ett omfattande nätverk av spioner och förrädare i Sverige som på olika sätt samlade in information om militär, politisk och ekonomisk utveckling. Flera väl placerade svenskar förrådde sitt land till den sovjetiska underrättelsetjänsten.

Detta är det första av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”

Den ryska underrättelsetjänstens historia i Sverige är en berättelse om anpassning och överlevnad. Från tsartidens relativt blygsamma insatser, där mycket information kunde inhämtas från öppna källor, har verksamheten genomgått dramatiska förändringar.

Revolutionen 1917 markerade början på en ny era, där ideologi och världsrevolution stod i centrum för spionaget. Från att Sverige varit ett perifert mål för tsarens underrättelsetjänst blev vi central punkt för Sovjetunionens informationsinhämtning och konspirativa operationer under decennierna som följde.

Efter revolutionen 1917 befann sig den nybildade sovjetstaten i en utsatt position, omgiven av fientliga makter. För att säkra sin överlevnad började Sovjetunionen använda avancerade underrättelsemetoder som grundlades under tsarregimen men utvecklades och förfinades under de första åren efter revolutionen. Den ökända Tjekan, föregångaren till KGB, använde sig av konspirativa metoder för att bekämpa regimens fiender både inom och utom landets gränser.

Under 1920-talet blev Stockholm en av Sovjetunionens viktigaste knutpunkter för underrättelseverksamhet i Västeuropa. Hit flydde ryska oppositionsgrupper och här opererade den sovjetiska säkerhetstjänsten under diplomatisk täckmantel. Efter mordet på den sovjetiske diplomaten Vatslav Vorovskij 1923, och den diplomatiska kris som följde, anpassade Sovjetunionen sin strategi. I stället för att agera öppet började man förlita sig alltmer på illegala agentnätverk och infiltratörer som kunde arbeta utan officiella diplomatiska skydd.

Bild: Lenin i Stockholm 1917. Lenin i Stockholm. Lenin (herren med paraply) tillsammans med Ture Nerman (t.h. om Lenin) den 13 april 1917.

Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024

Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.