När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället

Själva syftet med att grunda städer var att bedriva handel som gick att beskatta. Därför kom handeln på landsbygden att begränsas med kungliga påbud. Men bönderna i Sjuhäradsbygden i södra Västergötland ville annorlunda. De utmanade städernas handelsprivilegier redan på medeltiden och fick med tiden särprivilegier att bedriva gårdfarihandel över hela riket.

Redan på medeltiden bedrev bönder från Sjuhäradsbygden långväga handel då de drev upp oxar till Bergslagen. Staden Borås grundande år 1621 var ett försök att tvinga in Sjuhäradsbygdens bönder inom städernas handel, men utan resultat. Allt fler undantag mot förbudet mot landshandel utverkades. Den 26 juni 1776 utsträcktes särprivilegiet att bedriva handel i hela landet till alla sju häraderna Mark, Kind, Ås, Veden, Redväg, Gäsene och Bollebygd – knallen var född. Västgötaknallarna kom att nå 9 av 10 svenskar på sina flera månader långa handelsresor runt om i riket

I avsnitt 150 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling Marknad på väg – Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864 undersökte just dagens ämne.

När allt fler städer grundas på medeltiden i Sverige var syftet att handel och hantverk skulle bedrivas i av borgare i städerna. Detta gällde ända fram till 1846 när lanthandlare tilläts verka tre mil från närmaste stad. Men städerna var få, små och obetydliga i det vidsträckta svenska riket. Undantag och regelbrott var vanliga i det reglerade ståndssamhället. Sveriges städer kunde inte tillfredsställa allmogens efterfrågan på varor. Därför fick landsbygdens bönder en stor betydelse både för de första proto-industrierna och varuförsörjningen på landsbygden.

Här utmärkte sig de envisa bönder från Sjuhäradsbygden, som omfattar Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader samt städerna Borås och Ulricehamn, ville annorlunda. Den magra jorden fick dem att börja bedriva handel på landsbygden. Och med tiden fick de särprivilegier som gav dem rätten att sälja utanför städerna över hela riket.

I september år 1790 togs 1 106 respass ut av män i Sjuhäradsbygden för långväga handelsresor och vanligen stod flera personer antecknade på samma pass.

Lyssna också gärna på avsnitt 54 När järnvägen förändrade Sverige och avsnitt 147 När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.

Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.

Bild: Tafla i olja af J. V. Vallander. Husväfnad, Marks hd, Västergötland, Nordiska museet, Creative Commons (CC BY-NC-ND)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.