Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(861)

Medeltidens dödliga gästabud

Medeltidens dödliga gästabud

Hur skulle en god värd eller en väluppfostrad gäst bete sig på medeltiden? Vi diskuterar gästfrihet vid en tid då felsteg kunde innebära halshuggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.Programledare är Tobias Svanelid.

20 Jan 44min

Historiens bästa mordutredare

Historiens bästa mordutredare

Henric Liljensparre löste mordet på Gustav III på några timmar. Vi bekantar oss med honom och går på jakt efter Sveriges första polisstation! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

13 Jan 44min

Historieämnet gör svenskar av eleverna

Historieämnet gör svenskar av eleverna

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

6 Jan 44min

Stormaktstidens mysbelysning

Stormaktstidens mysbelysning

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

30 Dec 202544min

Världsunika hällristningens hemligheter avslöjas

Världsunika hällristningens hemligheter avslöjas

Släbroristningen har gäckat arkeologerna sedan den upptäcktes på 1980-talet. Nu kommer tolkningen som kullkastar det vi tidigare trott om stenåldern.. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta.Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa?Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer.Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristningarna, och i studion berättar Jonathan Lindström om sina teorier.Programledare är Tobias Svanelid.

23 Dec 202544min

Karl-Bertil och vithajarna

Karl-Bertil och vithajarna

Kändisarna Karl-Bertil Jonsson och Hajen fyller 50 år i jul och vi går till botten med deras betydelse. Och så tar vi tempen på Bildsköne Bengtsson! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius får rysningar när Karl-Bertil Jonsson varje år återvänder på julafton. Vi försöker förstå varför.Och så går vi på djupet med vithajens kulturhistoria med anledning av att det nu gått 50 år sedan filmen Hajen hade Sverigepremiär. Marinbiologen David Bernvi har forskat om vithajar hela sitt liv och berättar om varelsen som satt skräck i oss sedan antiken, om världens första hajnät i Kroatien och hur filmen Hajen påverkat en art på ett förödande sätt.Och så lär vi känna julkalenderns Bildsköne Bengtsson, som i verkligheten var en av en av 1900-talets svenska gentlemannaskurkar. Och Bildsköne förresten - vad kommer sig namnet av och vilka andra märkliga historiska tillnamn är Urban och Tobias favoriter?

16 Dec 202544min

Vi tipsar om historiska vuxenleksaker och böcker!

Vi tipsar om historiska vuxenleksaker och böcker!

Årets julklapp ska vuxna kunna leka med och Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid tipsar om historiska spel och böcker! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiska teman präglar fackboksutgivningen och vi tipsar om höstens bästa historiska böcker, och givetvis också om historiska vuxenleksaker - dataspel och brädspel på historiska teman som räcker hela julen!De böcker och spel som nämns i programmet är:Tystnadens magi – Caspar David Friedrichs resa genom tiden av Florian IlliesOden – den mörke guden av Klaus BöldlHistoriens återkomst – Europa och världsordningens sammanbrott av Martin KraghModernism under moln – 1920-talets värld av Ingemar OttossonByggarna av Gunnar WetterbergGräv upp, hugg ned, pumpa ut – människan och naturresurserna under 5000 år av Per HögseliusÖverlevaren av Hugo NordlandDen osynliga tråden – historien om antikens kvinnor av Daisy DunnTillbaka till Rousseau av Marianne Molander BeyerMapping the North av Charlotta ForssAnno 117 av UbisoftCrusader Kings III – All under heaven av Paradox InteractiveEuropa Universalis V av Paradox InteractiveVendel to Viking av Jon MankerCleopatra and the Society of Architects av Bruno Cathala och Ludovic Maublanc

9 Dec 202544min

De stred för Tyskland

De stred för Tyskland

Under bägge världskrig lockades hundratals svenskar att strida för Tyskland. Vi undersöker vad som drev dem att kämpa för järnkorset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

2 Dec 202544min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
motiv
olosta-mord
historiepodden-se
p3-historia
rss-seriemordarpodden
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
rss-brottsligt
konspirationsteorier
podme-bio-4
nu-blir-det-historia
militarhistoriepodden
historiska-brott
bedragare
rss-borgvattnets-hemligheter
harrisons-dramatiska-historia
vetenskapsradion-historia
palmemordet