Ägget fanns i språket långt före Jesus

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

13 Okt 30min

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.Lekfulla språkfrågorNär uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?Mer om lek med ordLyssna på avsnittet om korsord (från 2020)Spela Connections i New York Times.Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

6 Okt 30min

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.August Strindberg böjer adjektivVi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.Språkfrågor om adjektivFinns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?Kan man säga ”renare” och ”renast”?Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?Mer om adjektivHur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).Språket har vunnit ett pris!Läs mer om det här.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

29 Sep 30min

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.Språkfrågor om matVarför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rotVad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?Varför säger man ”kaffe på maten”?Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?Mer om språk i matenHör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

22 Sep 29min

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.Språkfrågor om onlinespråkVarför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?Mer om onlinespråkLäs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

15 Sep 29min

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskar på temperaturspråkGäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.Språkfrågor om temperaturer”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?Mer om temperaturerSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

8 Sep 30min

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.Språkfrågor om siffror, antal och nummerVad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?Hur många personer är ”ett hundratal”?Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?Mer om siffrorTitta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

1 Sep 30min

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.Språkfrågor om ortnamnVarför har sjöar så konstiga namn?Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?Varför heter Växjö Växjö?Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.Mer om ortnamnLäs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

25 Aug 30min