Smarta nog för nobelpris i kvantfysik – men att få på fracken rätt är en annan sak
Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten och på en alternativ variant med tyngre budskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen. Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen. Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
13 Dec 27min
Krokodiler hör aldrig dåligt – så kan de hjälpa hörselnedsatta människor (R)
Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sr.se
6 Dec 26min
Misstagen och lärdomarna från pandemin – så kan vi klara oss bättre nästa gång
Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen. Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget. Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar. Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
29 Nov 27min
Så blev hundar så olika – och därför ylar de på ambulanser
Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden. Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Nov 27min
Han vill återskapa Brasiliens bortglömda regnskog
En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med. Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade. Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet. Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
15 Nov 27min
Tankarna och känslorna som kan hjälpa oss hantera klimatutmaningen
Det är lätt sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen. I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen. Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott. Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
8 Nov 27min
Flod av dinosaurieupptäckter – ny teknik förändrar bilden av urtidsdjuren och deras värld
Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan. Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig. Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
1 Nov 27min
Så görs djurförsök i Sverige – och arbetet med att ersätta dem
Antalet försök på apor har nära på fördubblats under några år i Sverige, på grund av behovet av bra covidvaccin för människor. Vad utsätts de för, och hur går arbetet med att sluta med djurförsök? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradions Karin Gyllenklev har besökt Nordens enda anläggning där det görs försök på apor, och mötet med djuren överraskade henne. Krabbmakakerna används i bl a vaccinforskning, eftersom de är så lika oss människor, och antalet försök har ökat med 88% de senaste åren. Men fortfarande utgör aporna en försvinnande liten andel av alla försöksdjur i Sverige, berättar hon. Vid Jordbruksverket finns ett så kallat 3R-center som arbetar för att djurförsök ska minska, ersättas och förfinas. Emma Svensk som leder centret säger att det händer mycket positivt på området, och hon berättar om nya alternativ till forskning på djur, som kan vara träffsäkrare. Men samtidigt ligger antalet djurförsök ganska stilla över tid, säger hon, och centret har fått minska sin personal och verksamhet.Vi hör också om brinnande rymdskrot som landat på jorden. Gäster i podden: Karin Gyllenklev, reporter och programledare, Naturmorgon och Vetenskapsradion; Emma Svensk, verksamhetsledare Sveriges 3R-center, Jordbruksverket.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
25 Okt 27min
