Sveriges wikiläckare och Umeås mediekoncentration

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen. Tidningskonkurrensens svanesångI Umeå går en epok av tidningskonkurrens mot sin ände. De två lokaltidningarna, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad, ska börja samarbeta om sitt nyhetsmaterial. Ett tecken i tiden på en tidningsmarknad som förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Verklig konkurrens mellan olika tidningsägare finns idag bara kvar på fyra orter utanför storstäderna. Och på de orter där ett och samma företag driver båda tidningarna blir det allt vanligare med olika slags redaktionella sammanslagningar. I Umeå vill tidningsledningen gå ett steg längre och samordna själva nyhetsarbetet. Är det dags att vinka adjö till tidningskonkurrensen på landsorten, och är det i så fall något att fälla tårar över?Ipadhysterin löser inte betalproblemSå släpptes den till slut, Apples surfplatta, iPad. Surfplattan, en slags dator utan tangentbord, har redan utnämnts till årets julklapp. Den har också fått mediehusen skrika av glädje och att tävla om att hinna först med sina egna applikationer. Expressen toppade hela sin webbplats med nyheten om den egna appen och petade därmed ned nyheten om Nordkoreas granatattack mot Sydkorea.Aftonbladets Jan Helin tog i från tårna och skrev ett mastodontinlägg på den egna bloggen, där han storslaget jämförde iPadens intåg med Aftonbladets födelse på 1800-talet. Frågan är om iPaden kan göra det möjligt att ta betalt för journalistik igen? Det saknas inte skeptiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.