SD efter järnrören och Hörbys starke man

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

15 Nov 41min

Och så frågar vi oss om svensk media är för fixerad vid regeringsfrågan och om TV4:s spökprogram Kalla kårar gav kalla kårar av fel anledning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritikstorm mot DNI veckan har det stormat kring en DN-publicering. För att illustrera svårigheterna med att ta sig ut på arbetsmarknaden intervjuade tidningen en 28-årig kvinna. Men valet av case skulle snart stöta på patrull. Dels hade kvinnan precis fått ett jobb, dels visade det sig vara på Socialdemokraternas mediebolag AIP Media. Att det sistnämnda dessutom inte redovisades i artikeln har fått folk att ifrågasätta både DN:s trovärdighet och oberoende. Erik Petersson ställer frågor till DN:s redaktionschef Anna Åberg.Frågan som journalisterna inte kan stoppa sig själva från att ställaVilken statsministerkandidat vill ni ha? Vilka partier ska ni samarbeta med? Hur ska regeringen se ut? Ulf eller Magda - Magda eller Ulf? Ja, det här är ju frågor som ofta ställs av journalister till politiker, och det är klart att det är viktigt. Men, tar den här frågan lite väl stor plats just nu, när valet ligger ett knappt år bort?Freddi Ramel intervjuar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Jan Teorell, professor i statskunskap vid Stockholms universitet, Susanne Nyström, ledarskribent Dagens Nyheter, Michael Kucera, chef för samhällsprogram SVT.Har viralgranskaren blivit spökjägare på heltid?Vi vet att Halloween var förra veckan, men vi kan inte låta bli att dra ut lite på spökerierna. För nu i veckan sändes det fjärde och sista avsnittet av TV4:s nya satsning Kalla kårar, lett av den gamle viralgranskaren Jack Werner. Formatet kommer från BBC och sorteras in under kategorin dokumentärer på TV4:s hemsida. Programmets ambition sägs vara att gå till botten med folks upplevelser av till synes oförklarliga fenomen, men frågan är om dom lyckats?Joanna Korbutiak träffar frilansjournalisten Jack Werner och Filters Jacob Ohlsén.

8 Nov 29min

Är det del av Moderaternas nya mediestrategi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan publicerade Aftonbladet en granskning som fick moderaternas presstab att sparka bakut. Aftonbladet publicerade att Ulf Kristerssons dotter fått låna Harpsund när hennes studentförening skulle ha kick-off för två år sen. Ett tveksamt sätt att använda statsministerns residens menade en professor som tidningen intervjuat. Men det dröjde inte länge innan motattacken var ett faktum. På X gick statsministerns biträdande presschef ut och menade att Aftonbladet jagat statsministerns dotter och hennes vänner och att dom ska skämmas. Aftonbladet i sin tur började gasta om att Moderaternas pressis helt enkelt ljuger.Erik Petersson har dykt rakt in i veckans största skitstorm och intervjuat Aftonbladets samhälls- och grävchef Jonathan Jeppson.Bråk mellan Leksands IF och lokala medier - vapenvila eller fred? Det har stormat kring storlaget Leksands IF. Inte bara för att det för tillfället går riktigt dåligt i hockeyligan SHL, där de ligger i botten efter flera förluster i rad - utan också för att Leksand har haft en minst sagt turbulent relation till medier och då i synnerhet till lokaltidningen Falukuriren. I oktober låste klubben dörrarna till träningarna alla dagar förutom onsdagar, någonting som blev en riksnyhet. Men Leksands konflikt med medier går tillbaka längre än så - till april i år.Tonchi Percan har åkt till Dalarna i en tid av vapenvila och pratat med Markus Josefsson, reporter Falukuriren, Markus Bäckström, chef för sporten på Falukuriren, Thomas ”Tjomme” Johansson, general manager Leksands IF, Helena Nyman, chefredaktör och ansvarig utgivare Falukuriren, Thorbjörn Carlsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Siljan News.Ny EU-lagstiftning om politisk reklamDen 10 oktober trädde EU:s nya lagstiftning om politisk reklam i kraft. Förordningen ska öka transparensen, minska risken för utländsk valpåverkan och undvika en ny Cambridge Analytica-skandal. Men - kritiker har beskrivit det som ökad byråkrati som missar målet, och dominerande aktörer som Meta och Google har meddelat att dom på grund av det här stoppar all politisk annonsering i sina annonssystem.Vad innebär då det här för den svenska annonsmarknaden när vi strax går in i ett valår? Ökade möjligheter för svenska mediehus att tjäna pengar eller ett hot mot demokratin?Joanna Korbutiak har den här veckan vadat sig igenom EU:s snåriga lagparagrafer och intervjuat Jacob Dexe, Public Affairs Manager på IAB Sverige och Calle Boija, Head of Adtech på NTM.

1 Nov 29min

Hård kritik mot Kalibers beslut att sitta på en inspelning i flera år och så om den åtalade TV4-profilen sexköp eller journalistik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kalibers hemliga inspelningI veckan sände Sveriges Radios granskande program Kaliber ett avsnitt om PFAS-förgiftningen i Kallinge. Reportaget innehåller en hemlig inspelning med sprängstoff, som redaktionen suttit på i sex år. Anledningen till att den inte publicerats förrän nu är att de varit rädda för att den skulle kunna klassas som olovlig avlyssning. Nu när preskriptionstiden för det eventuella brottet gått ut publicerar de. Det här har i veckan lett till debatt. Var Kaliber för fega när de för sex år sedan bestämde sig för att riskerna med att publicera var för stora? Joanna Korbutiak har intervjuat Kalibers reporter Daniel Värjö, programmets dåvarande ansvariga utgivare Hanna Toll, Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné och Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning. TV4-profil åtalad för sexköpI förra veckan åtalades en reporter på TV4 för sexköp. Reportern i fråga har, både enligt sig själv och sina chefer, genomfört den här kontakten inom ramen för sitt arbete. Det var inte fråga om ett sexköp utan ett möte med en potentiell uppgiftslämnare. Förundersökningen är full av journalistiska diskussioner: frågor om källskydd, arbetsmetoder och reportrars frihet under ansvar. Vi har försökt reda i det här i veckan, men mött ett stort hinder. TV4 har valt strategin “locket på”.Freddi Ramel intervjuar åklagaren Kristoffer Kågström, TV4-profilens försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja, Simon Häggström, utredande polis och Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

25 Okt 29min

Den kom som ett brev på posten; debatten om tonläget och tjafset. Samtidigt som det politiska innehållet fick ta en baksätesroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny dom väcker frågor om känslig SVT-rapporteringDet har snart gått ett år sedan SVT gjorde sin första publicering om de så kallade Söderhamnsbarnen. En granskning som väckt starka känslor hos tittarna och hittills består av ett 20-tal publiceringar. Turerna har varit många men i grunden handlar SVT:s granskning om barnens kamp för att få stanna i det familjehem dom rotat sig i.När syskonen till slut flyttades i somras överklagade barnen beslutet. En överklagan som nu i oktober avslogs i förvaltningsrätten. Och i den här domen framträder en helt annan bild än den SVT gett av ärendet, men det har inte fått SVT att backa. Joanna Korbutiak intervjuar SVT:s granskande reporter Marja Grill och advokat Love Blomquist.Turerna efter partiledardebattenI söndags hade SVT Agenda partiledardebatt. Efterspelet kom att handla om huruvida Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar avbröt och gapade för mycket och om tonen i debatten. Och frågan om tonläge och debattklimat tog ytterligare en vändning när Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt plötsligt meddelade att hon kommer att avgå, efter inte ens ett halvår på posten. Hat och hot ska vara anledningen till avhoppet. Freddi Ramel lämnar plats till debatten om debatten om debatten genom att intervjua Viktor Barth-Kron, politisk kommentator på Expressen, Siri Steijer, presschef för Ulf Kristersson och Michael Kucera, programchef och ansvarig utgivare för Agenda.

18 Okt 29min

Vad betyder det att Bari Weiss går till CBS? Och så tjafsar vi med Aftonbladet Plus om deras hårdvinklade nudeljournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom kulisserna på bevakningen om hemkomna PalestinaaktivisterI början av veckan kom Greta Thunberg och flera andra aktivister slutligen hem till Sverige, efter en lång seglats mot Gaza och flera dagar i israeliskt fängelse. Redan på Arlanda var flera journalister på plats för att få svar på en central fråga: Hur illa behandlad blev Greta Thunberg i det israeliska ökenfängelset Ketziot? I ankomsthallen fick de inga svar utan hänvisades till en improviserad presskonferens på Sergels torg några timmar senare, omgivna av demonstranter. På plats var stämningen minst sagt märklig. Erik Petersson har träffat Ekots Mattias Pleijel och TV4:s Lisa Svensson.Varför rekryterar etablerade CBS News den etablissemangskritiska Bari Weiss?I veckan blev det klart att Bari Weiss, som för några år sedan lämnade sin roll som redaktör och opinionsjournalist på The New York Times med buller och bång, nu tar över som chefredaktör för en av USA:s största nyhetsredaktioner. Dessutom köper CBS moderbolag Paramount uppstickarsajten The Free Press som Weiss grundade i protest mot den wokekultur hon menade rådde i etablerade medier.Joanna Korbutiak ringde upp Expressens före detta chefredaktör Thomas Mattsson, numera bland annat senior advisor på Bonnier News, för en analys.Hårdvinklad nudeljournalistik”NY STUDIE: Risk att dö i förtid av populära rätten”, så löd rubriken till den låsta artikeln på Aftonbladets sajt, men stämmer det verkligen?Freddi Ramel fortsätter sitt korståg mot Aftonbladet Plus hälsojournalistik och intervjuar deras chef Helena Utter och Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Karolinska Institutet.

11 Okt 29min

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

4 Okt 30min

Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokala journalister i GazaI veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärnaFörra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i StorbritannienFrågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

27 Sep 29min