Mindfulness – lösningen på allt?

Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning.

Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar.

Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.