Därför byter människor namn

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråkVad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?Mer om nonsensspråkLäs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

17 Nov 30min

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om krånglig grammatikHur fungerar den inre och yttre grammatiken?Är verb och predikat samma sak?Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?Mer om krånglig grammatikLäs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.Läs Svenska Akademiens grammatik.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

10 Nov 30min

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.Språkfrågor om artighetsfraserVarför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?Mer om artighet i språketPoliteness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. LevinsonSpråkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

3 Nov 30min

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Japanska spökenI avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.Lyssnarfrågor om halloweenVarför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?Hur böjer man färgen orange i plural?Mer om allhelgonaLyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

27 Okt 29min

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet. Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.Språkfrågor om rikssvenskaVarför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?Mer om rikssvenskaLäs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

20 Okt 30min

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

13 Okt 30min

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.Lekfulla språkfrågorNär uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?Mer om lek med ordLyssna på avsnittet om korsord (från 2020)Spela Connections i New York Times.Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

6 Okt 30min