När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön.I avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé. Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.Musik: Lute piece, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: }https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.