P3 Krim

En januarikväll i Borås blir en kvinna knivhuggen i ryggen. Tack vare ett anonymt tips kan polisen koppla attacken till en nattsvart digital och våldsam värld med grupper som 764 och No Lives Matter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Plötsligt hörs steg bakom mig och så är det någon som säger “hej”. Det var en ung röst men jag hinner inte ens vända mig om och se, och så får jag ett jättehårt slag i ryggen, det kändes som en slägga”. Det berättar 57-åriga Karin, som vi kallar henne – vi har även bytt ut hennes röst. Det är den 4 januari i år, Karin har bara gått ut en kort sväng för att rasta hunden innan hon och sambon ska laga lördagsmiddag. Men det blir ingen lugn kväll hemma. Karin har blivit knivhuggen i ryggen och förs snabbt till sjukhuset i Borås och sedan vidare till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg – med punkterad lunga. ”Den här dödsångesten eller tankarna på döden, och hur mina närmsta liksom… Vad hade hänt om jag hade gått bort då? Allt sådant där, det är det som hade varit jobbigast efteråt”, säger Karin. Senare den kvällen får polisen ett anonymt e-tips om att attacken har livesänts i en grupp på nätet, och det ska leda polisen till den misstänkte gärningsmannen – en 14-årig pojke med kopplingar till den sadistiska nätsekten 764. ”Ju mer sadistisk du är mot någon, desto högre status får du i de här grupperingarna”, det säger Linus Svensson, reporter på SVT. I en serie för Uppdrag granskning har Linus Svensson och hans kollegor granskat flera dåd i Sverige med kopplingar till 764-nätverket och avknoppningar som No Lives Matter. Det är nätbaserade grupper som bland annat pressar barn och unga att begå grova våldsbrott både mot sig själva och andra. Dåden filmas och sprids. ”Mycket av detta handlar om vad medlemmarna kallar för chock. Man vill liksom chocka och sprida de här videoklippen och skapa chock och på så sätt bli mer ökänd”, säger Linus Svensson. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReporter: David OhlssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

16 Apr 36min

Sommaren 2023 hittas två 14-åriga pojkar brutalt mördade. I det här avsnittet ger tre poliser från den innersta kretsen av mordutredningen en unik inblick i vad det var som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det jag får veta är att man har hittat en person i en skogsdunge, att han är mördad, han har en massa knivhugg i övre delen av kroppen”, säger utredningsledare Jonas Forslund, på Grova brott vid regionala utredningsenheten i Stockholm. Platsen är ett skogsområde runt Ösmo och den döde är en 14-årig pojke, Mohamed. En kort tid senare får polisen veta att ytterligare en 14-årig pojke kan vara död. Han heter Layth. Det är en annan ung kille som har kommit in till polisen i Nyköping och delat med sig av bilder han fått skickat till sig. Han är livrädd och säger att han har blivit hotad. ”Han har bilder på både Mohamed och Layth och det är de här bilderna som gör att vi tidigt förstår att även Layth, troligen, är död”, säger utredaren Caroline Asplund. Det här blir starten på en mycket omfattande mordutredning, just nu pågår rättegången där 21 personer är misstänkta för olika brott. I det här avsnittet följer vi utredarna som jobbat allra närmast för att ta reda på vad det var som hände de där dagarna i slutet av juli 2023. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

9 Apr 49min

Den kriminella ekonomin i Sverige uppskattas omsätta 100 till 150 miljarder kronor. I november förra året infördes en ny lag för att komma åt de här pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya lagen heter självständigt förverkande och brukar kallas ta-lagen. Den handlar om att polisen nu kan beslagta saker som man misstänker har köpts med smutsiga pengar. Och det nya, som gör lagen så speciell, är att det nu inte krävs att prylen, till exempel en bil eller en klocka, kan kopplas till ett specifikt brott. Det räcker med att det är klart mer sannolikt att den har gjort det för att staten ska kunna ta den. ”Du ska inte kunna tillgodogöra dig vinsterna av din brottslighet. Det du inte har tjänat med legala medel, ska kunna tas eller förverkas till staten”, säger Solveig Forss, expert på polisens nationella operativa avdelning.Inför att lagen skulle införas fanns kritik om bristande rättssäkerhet – eftersom personer kan förlora tillgångar utan att vara misstänkta för brott. I det här avsnittet tittar vi närmare på hur det gått under lagens fem första månader. I dagsläget pågår 185 utredningar om självständigt förverkande, i dem har gods till ett värde av runt 35 miljoner kronor tagits i beslag. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReportrar: David Ohlsson och Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

2 Apr 30min

Den 4 februari 2025 inträffar det som många har varnat för någon gång ska ske en masskjutning på en svensk skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 4 februari skjuts tio människor ihjäl på Risbergska skolan i Örebro. Den misstänkte gärningsmannen tar sitt eget liv. Det är det värsta massmordet i modern svensk historia. På Sveriges Radios Poddfest möter P3 Krims programledare Petra Berggren och Fanny Hedenmo två av de som jobbade under den här dagen – Tomas Lindström, räddningstjänsten och Lars Bröms från polisen. Båda har långa karriärer bakom sig, de har jobbat i över 35 år. ”Det går ett larm om PDV, pågående dödligt våld, vi hade övat på förmiddagen, och det första jag tänkte var att det nog inte var så allvarligt, att det kanske var en övning”, säger Tomas Lindström, som blev räddningstjänstens insatsledare på plats vid skolan. Lars Bröms, till vardags mordutredare, blev utsedd att leda arbetet att identifiera offren. Han har jobbat med flera stora katastrofer, bland annat tsunamin 2004 och terrordådet på Drottninggatan 2017. Hela vägen i bilen från Stockholm till Örebro sitter han i telefon för att skaffa sig en bild av vad det är som har hänt.När han ska möta de anhöriga till offren vet han att tio personer har mördats. Officiellt har polisen inte bekräftat det här – man har bara sagt att personer har skadats. Lars Bröms säger att fokus för ett sådant här arbete är att vara så öppna och transparenta som möjligt mot de anhöriga. ”När vi skulle hålla vårt första möte med de anhöriga, då visste jag att det var tio mördade men det fick jag inte berätta. Men när jag kom tillbaka till hotellet på kvällen, då går man ut på en presskonferens och berättar det. Då blev jag faktiskt lite förbannad på polisledningen”, säger Lars Bröms.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

30 Mars 50min

I det här avsnittet tittar vi närmare på den ovanliga diagnosen sexsomni, som då och då dyker upp som försvar i sexbrottsmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Någonstans mellan tre och tio sekunder vaknar jag till under natten och känner att han ligger över mig och jag förstår vad som händer”, berättar Anges - som egentligen heter något annat. En festkväll på stan har slutat hemma hos henne. Förutom Agnes är två kompisar med, en kille och en tjej. Lägenheten är liten, det finns knappt sovplats till alla tre – Agnes och killen delar en luftmadrass. Mitt i natten vaknar hon av att han ligger ovanpå henne, hon kan inte röra sig men somnar om igen. Morgonen efter upptäcker Agnes att hon är helt naken och har sperma mellan benen. Hon känner att något har hänt. Tjejkompisen tar med henne till sjukhuset och Agnes undersöks enligt rutinen för misstänkta våldtäkter – hon topsas i underlivet och det ger träff på killens sperma. Agnes anmäler honom för våldtäkt och tingsrätten dömer honom till två års fängelse. Själv nekar han till anklagelsen, och säger att han inte minns vad som hände den där natten. I nästa instans väcks frågan om killen kan ha sovit när övergreppet skedde, och alltså inte varit medveten om vad han gjort – då kan han inte heller dömas. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

26 Mars 37min

Rawa Majid och Foxtrot har hamnat mitt i en geopolitisk storkonflikt mellan USA och Israel å den ena sidan, och Iran å den andra och nu har USA infört sanktioner mot gängledaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckan kom ett ganska udda besked från amerikanska finansdepartementet – om ekonomiska sanktioner mot en av Sveriges mest eftersökta brottslingar, Rawa Majid och hans nätverk Foxtrot. Det här betyder att man fryser Majids eventuella tillgångar i USA, i det här avsnittet ska vi gå in närmare på vad det innebär. ”Till viss del har det en symbolisk effekt, argumenterar många. Men det har också en reell praktisk betydelse för Rawa Majid. Nätverket blir nu en prioriterad måltavla för brottsbekämpande myndigheter, och då ligger USA hela tiden och sonderar och det begränsar rörligheten”, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.I pressmeddelandet från finansdepartementet kallas Foxtrot för en “transnationell kriminell organisation”, som smugglar vapen och droger, och som bidrar till att våldet ökar i norra Europa. Men det mest anmärkningsvärda, är att man slår fast att Foxtrot, och ledaren Rawa Majid agerar som lakejer åt Iran.Det här uppgifterna kom redan förra året, då var det i dokument från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad som flera medier rapporterade om. Nu kommer alltså samma uppgifter från amerikanskt håll. ”Det är exceptionellt, det har ingen annan riktigt slagit fast tidigare”, säger Magnus Ranstorp. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

19 Mars 26min

Ellens pappa är den viktigaste, starkaste personen i hennes liv. Han har sagt att det han gör med henne i hennes säng på nätterna är normalt. Att det händer alla barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag minns att jag gick på skolan och kollade på mina klasskamrater, hur kan de vara så glada när alla går igenom samma saker jag går igenom”, säger Ellen – minnet är från när hon går på mellanstadiet och tittar på sina skolkamrater på skolgården. Ellen, som egentligen heter något annat, minns inte exakt när hennes pappa börjar förgripa sig på henne. Det första hon kommer ihåg är när hon är fem, sex år gammal och ligger i föräldrarnas säng. ”Han började tafsa på mig och jag bad honom att sluta. Och då sa han, men vi har gjort det här förr. Och då minns jag bara att jag tänkte tillbaka och ja, det har vi faktiskt. Så det enda jag vet är att det hade hänt tidigare än när jag var fem, sex år.”Pappan styr familjen med järnhand, Ellen är hårt kontrollerad och det är även hennes mamma. När föräldrarna skiljs flyttar mamman långt bort och Ellen blir kvar hos sin pappa. Nu är det som att alla spärrar släpper, det lilla skydd som mammans närvaro innebar är borta.”Han kunde komma in när som helst och väcka mig när han ville, och våldta mig när han ville.”Ellens pappa ska senare dömas, mot sitt nekande, till åtta års fängelse för ett stort antal våldtäkter under en tioårsperiod. I avsnittet medverkar också Inga Tidefors, professor emerita i psykologi som under många år behandlat både sexualbrottsförbrytare och barn som utsatts för övergrepp av en familjemedlem, samt Katarina Görts Öberg, forskare och enhetschef på den sexualmedicinska mottagningen Anova vid Karolinska universitetssjukhuset. Ellen heter egentligen något annat och vi har bytt ut hennes röst. Är du eller någon du känner utsatt? Hit kan du vända dig!BRIS hjälplinje, 11 61 11. Föreningen Storasyster, från 13 år och uppåt. Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343Programledare: Fanny Hedenmo och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa ÅbergLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

12 Mars 51min

På torsdagen kom domen i det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen i april 2024. Mikael sköts framför ögonen på sin 12-årige son. Idag dömdes en 18-årig kille till 14 års fängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det han döms för gällande Skärholmen, redan det hade - om han varit 18 år lett till livstids fängelse för en vuxen. Så pass allvarligt är det. Och lägger man då till ytterligare två fall av mordförsök, människorov, grovt vapenbrott och så vidare, då är vår bedömning att vi ska landa i lagens strängaste straff för en person under 18 år”, det säger rättens ordförande Anders Larsson.Idag kom alltså domen efter mordet på 39-årige Mikael i Skärholmen i april 2024. Omständigheterna gjorde att mordet fick mycket stor uppmärksamhet. Mikael var på väg till simhallen i Skärholmen tillsammans med sin 12-årige son. De cyklade genom en gångtunnel och passerade då ett gäng med tre killar. Någon form av ordväxling sker där i tunneln som gör att Mikael går tillbaka för att prata med killarna. Hans son väntar vid simhallen. Då avlossas först ett skott, som träffar bredvid Mikael och sedan två till som tar i buken och bröstet och han avlider. Den 18-åring som åtalats för mordet dömdes till idag mot sitt nekande till 14 års fängelse. Förutom mordet på Mikael döms han för han även för andra brott, bland annat två mordförsök tidigare och människorov. Vid tiden för mordet på Mikael var han 17 år och 14 års fängelse är maxstraffet för en person under 18 år. 18-åringens försvarare, Harri Keränen, säger att både han och hans klient är mycket förvånade över att tingsrätten har kommit fram till en fällande dom och att domen ska överklagas. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

6 Mars 13min