Språket

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.Inflation bland förstärkningsorden– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språketVad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

5 Maj 29min

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?Hur länge har begreppet vecka funnits? Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

28 Apr 30min

Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitetHur stort ordförråd behöver jag?Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har. – Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språketHur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?Läs mer om ordförråd och hur många ord som finnsISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

21 Apr 30min

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Nya testamentet får modernare språk– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.Läs om Påskens alla dagar från ISOF.Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

14 Apr 30min

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigareVarifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cyklaFå något att bita i Få blodad tandHa kul som ett barn på julaftonKaka på kakaGe sig i kast medDra sitt strå till stackenKasta yxan i sjönInte illa pinkatEn dans på rosorIngen ko på isenDet går som tågetSom ett brev på postenDra alla över en kamGöra någon en björntjänstÅ någons vägnarMunsbitHårdraGråta krokodiltårarVara bakom flötetKlockrentGrundbultenLär dig mer om metaforerLäs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

7 Apr 30min

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.När är natten egentligen?– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.Språkfrågor om tidenHur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?Mer om tiden och klockanHur mycket är klockan exakt just nu?Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

31 Mars 30min

Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om genus i svenskanVilket genus har anus? En eller ett?Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?Mer om genus i svenska språket och andra språkLäs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

24 Mars 30min

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Stockholmska – en stroppig dialekt– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.Stockholmskan håller på att förändrasDet klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.Språkfrågor om stockholmskaHur och när uppkom stockholmska?Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?Håller ”reven” på att försvinna? Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?Mer om stockholmskaLäs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

17 Mars 30min