Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Vad kan vi lära om oss själva genom att vara med hundar och är det sunt att umgås med någon som alltid ska göra som man säger? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Människan och hunden har levt sida vid sida i tusentals år. Genom åren har hunden formats efter våra behov och önskemål.Den har skyddat oss, vallat vår boskap, hjälpt oss jaga och hållit oss sällskap. De senaste decennierna har det också blivit allt mer vanligt att hunden används inom vården.Assistanshundar utbildas för att hjälpa till med allt från att ge lugn och trygghet och skapa rutiner för personer med psykisk ohälsa, till att hjälpa personer med epilepsi, läsa av och varna dem så långt som 40 min innan de får ett anfall.I USA har är det vanligt att man förser psykiskt traumatiserade krigsveteraner med speciellt tränade hundar. Många veteraner med PTSD kan ha svårt att röra sig ute bland folk av rädsla för att drabbas av ångestattacker och då kan hunden finnas där som ett stöd. Den kan också väcka sin ägare ur hemska mardrömmar. Gäster i programmet: Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

26 Helmi 201955min

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken? Johans son började missbruka som 16-åring.- Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.  Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott. Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

19 Helmi 201955min

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan.Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.  Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

12 Helmi 201955min

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten  på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.  - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var ”Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd”, berättar Jonathan. Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse. Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet. Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen.Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem. Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen. Programledare är Stina Näslund   Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. Bris - barnens rätt i samhället 116 111

5 Helmi 201955min

Rätt råd vid rätt tillfälle kan vara livsavgörande. Men har man otur kan det landa väldigt fel. Det är en konst att ge råd. Hur ger man råd i rätt tid och på ett bra sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer frågan till lyssnarna: Vilket är det bästa råd du fått och vad ledde det till? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Idag vänder vi oss gärna till professionella för att få rådgivning. I informationsbruset kan det kännas tryggast att ringa en sjuksköterska och fråga hur du bäst får ut stickan ur barnets fot. Och har du fastnat i en livssituation som inte känns helt optimal kan det kännas lättare att ta hjälp av en utbildad psykolog än att prata med vännerna. Samtidigt växer en kultur fram på nätet där vi gärna tar råd från totala främlingar. I grupper på sociala medier kan du när som helst på dygnet dryfta din oro om allt från barnuppfostran och sjukdomar till relationer och kost. Och få råd från andra gruppmedlemmear om hur du ska tänka och agera. Vad ligger bakom vår önskan om att dela vår osäkerhet med främlingar? Är det en ny form av solidaritet som växer fram? Eller handlar det om att vi i en tid när det går att få svar på allt inte längre står ut med ovissheten? Har vi tappat tron på vår egen förmåga att göra det rätta?  Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

29 Tammi 201955min

En plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en? Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok. För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog. När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang  som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd. Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort.  Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor ”finns kvar” i dessa forum efter sin bortgång?  Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

22 Tammi 201955min

Med sina 206 cm och sin kreativa spelstil tog han hela USA:s basketvärld med storm. Vem är han, basketlegenden Magic Johnson? Och hur gick det till när han värvades av en liten klubb i Borås? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På toppen av sin karriär går basketligan NBA´s sjtärnspelare Magic ut och berättar att han fått HIV. Under en känsloladdad presskonferens berättar han att han nu ska gå i förtidspension och bli en talesperson för säkert sex. Men bara ett år senare är han tillbaka på plan.  I USA är basket lika med underhållning och matcherna är en show. Det finns en kultur av att spelare är engagerade politiskt för sociala orättvisor, något som de ibland också fått kritik för.  En av Sveriges största baskettalanger heter Elijah Clarance, Kropp & Själ har pratat med 20-åringen från Nydala som siktar mot NBA. Gäster i programmet: Charles Barton, baskettränare, Malin Wahlberg, journalist Sportbladet, Dan Wiorek, utbildningsledare tränarprogrammet GIH. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

15 Tammi 201955min

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg.15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat.Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma.Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv.- Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem. När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige.- Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt.- Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han.Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism.Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

8 Tammi 201954min