Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

När ens närmaste behöver en som mest, när sjukdom och olycka drabbar då ställer man ju upp. Men om hela livet ställs på spel, var går gränsen för vad en anhörig måste offra?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sin egen frihet, framtid, karriär? Kanske möjligheten att få barn? Den anhörige tampas ofta men känslor av otillräcklighet och skuld säger Lars Björklund som arbetar som kaplan vid Sigtunastiftelsen och möter många anhöriga i sitt arbete. Man vill vara en god människa men är samtidigt väldigt trött på den som är sjuk, berättar han. Linas uppväxt präglades av storasysterns psykiska sjukdom. - Jag försökte att inte ta någon plats i familjen, hålla mig hel och ren för att inte störa. Jag har också haft dåligt samvete, varför är hon sjuk och inte jag. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, samt Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen och f.d sjukhuspräst. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från dig som tvingats fatta svåra beslut som anhörig. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på kropp@sverigesradio.se Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon. 0200-239 500anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se Anhörigstöd i din kommun:https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Funktionsnedsattningsll/Anhorigstod/Anhorigstod/ Nationellt kompetenscentrum anhöriga:http://www.anhoriga.se Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60. Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.

11 Syys 201854min

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen. - I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera. Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämndes i dagens program:  ”Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation” av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur & Kultur förlag) ”Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter” av Billy Larsson (Vulkan förlag) "Wired to Connect" av Amy Banks   Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet: 1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?  2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?  3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?  4.  Vad skulle vara en ”perfekt” dag för dig?  5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?  6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja? 7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?  8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.  9. Vad i livet är du mest tacksam för?  10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?  11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.  12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?  13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?  14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?  15. Vad är din största prestation i livet?  16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation? 17. Vad är ditt bästa minne?  18. Vad är ditt sämsta minne?  19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?  20. Vad betyder vänskap för dig?  21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?  22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.  23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?  24. Hur ser du på din relation till din mamma?  25. Säg tre sanna ”vi”-uttalanden var. Till exempel ”Vi är båda i det här rummet och känner...” 26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med”. 27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.  28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.  29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.  30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?  31. Säg något som du redan gillar med din partner.  32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?  33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?  34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?  35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?  36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.

4 Syys 201854min

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt. Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?  - Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra. Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

28 Elo 201854min

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin. Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?  I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.

21 Elo 201854min

Att bli medveten om sin andning är ett hett spår inom både stresshantering och träning. Vid långvarig stress kan andningen bli ytlig och snabb och ibland behövs hjälp för att hitta tillbaka till det djupa, lugna, andetaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kristina Kumlin var framgångsrik fotomodell, men på insidan kände hon sig tom. Hon tog droger och mådde dåligt i många år. För henne var andningen en nyckel till att må bättre. I dag är hon yogalärare och ger oss sina bästa tips för en lugnare andning. Redan i livmodern tränar vi oss på att andas, det är en förutsättning för vårt liv. Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska Instututet, försöker förstå vad det är som händer vid plötslig spädbarnsdöd, när ett litet barn slutar andas. I studion medverkar även Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och stressforskare, vid Karolinska Institutet.

14 Elo 201854min

Vi tvättar oss mer än någonsin och är livrädda för att lukta illa. Men på fritiden är vi beredda att betala för att få skita ner oss maximalt. Kropp & Själ undersöker gyttjetrenden, både förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hindertävlingar med mycket gyttja har blivit en jätteindustri de senaste åren. Det gäller inte längre att vara snabbast på milen utan att vara smutsigast i mål. Kropp & Själ forcerar en 700 meter långt träsk och hittar många tappade löparskor. Gyttja har länge ansett ha särskilda hälsobringande egenskaper. I estländska byn Värska kan man fortfarande bada i fyrtiogradig gyttja på ett medicinskt spa. Metoden sägs hjälpa mot hudbesvär och olika reumatiska sjukdomar. Även i Sverige har vi en lång gyttjehistoria. På kurorterna som blomstrade under 1800-talet var gyttjemassage en viktig terapi.   Programledare och reporter: Stina Näslund

7 Elo 201854min

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet. I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen. Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället. Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff. Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.

31 Heinä 201854min

Hennes upptäckter om radioaktiva ämnen lade grunden för den strålbehandling som används inom cancervården idag. Marie Curie var en banbrytande forskare som sprängde gränserna för vad som förväntades av en kvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon var den första kvinnan att ta emot nobelpriset och är en av få som har tagit emot priset två gånger. Intresset för kemi och fysik väcktes tidigt, ändå var det ingen självklarhet för Marie Curie att studera vid universitet. Det var nämligen inte tillåtet för kvinnor att studera vid universitetet i Warszawa, där hon bodde. Räddningen blev universitetet Sorbonne i Paris, där hon blir antagen och börjar studera 24 år gammal. Det blir början på en lång karriär. Vi följer flickan från Polen som blev superststjärna och världsberömd, men också utskälld och skandalomsusad. Och så berättar vi om hur hennes upptäckter tillämpas i dag för att till exempel diagnostisera demens och Alzeimers sjukdom på ett tidigt stadium.  I studion: Åsa Husberg, nobelmuseum, Natalie von der Lehr, journalist och Katrin Riklund, professor/överläkare i radiologi vid Umeå Universitetssjukhus.

26 Kesä 201854min