Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Allt fler barn äter läkemedel mot ADHD. Men samtidigt som fler får den narkotikaklassade medicinen riktas kritik mot att vi har allt för liten kunskap om hur barnen påverkas på lång sikt. Det finns inget entydigt svar på varför ADHD verkar bli allt vanligare. En del pekar på större kunskap och medvetenhet medan andra menar att vi fått ett allt svårare samhälle att leva i för den som sticker ut från normen och att diagnosen sätts allt för lättvindigt. I veckans Kropp & Själ pratar vi om orsaker till ADHD hos barn men också om vad forskningen säger om långsiktiga effekter av medicinering. Och finns det några andra behandlingsformer som har effekt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carolines 11-årige son fick sin diagnos i somras, först blev hon ledsen men nu känns det skönt att han äntligen kan få rätt hjälp. Hennes son är långt ifrån ensam, uppskattningsvis har mellan 3 och 10 procent av skolbarnen diagnosen. Frågan om att ge läkemedel för att lindra symptomen har länge varit kontroversiell eftersom medicinen innehåller små doser centralstimulerande medel. Professor emeritus Alan Sroufe vid universitetet i Minnesota, som forskat på ADHD i flera decennier, menar att vi måste börja se mer till sociala faktorer istället för att fokusera på biologiska förklaringsmodeller. Han orsakade en debatt i USA när han förra året gick ut och kritiserade användandet av ADHD-läkemedlet ritalin, vi vet för lite om hur barnen påverkas i framtiden menar han. Gäster i studion: Anna Lundh, överläkare barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm, Lisa Thorell som forskar om ADHD hos barn i förskolan och skolan vid Karolinska Institutet samt Mårten Gerle vid Socialstyrelsen.

29 Tammi 201349min

Bakterier förknippas ofta med fara och sjukdom. Men något håller på att hända, det forskas allt mer på deras goda sidor. Ett exempel är magsårsbakterien helicobacter pylori som blev världsberömd när Barry Marshall och Robin Warren fick nobelpriset 2005. De hade bevisat att bakterien leder till magsår som i sin tur kan orsaka magcancer och helicobacter pylori skulle utrotas med antibiotika. I dag menar kritiker att bakterien också har goda sidor och att barn som saknar den löper större risk att drabbas av astma och fetma. I veckans Kropp & Själ djupdyker vi i bakteriernas dubbla ansikte, att de kan göra oss sjuka vet vi, men på vilket sätt kan de hjälpa oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Martin Blaser, professor i microbiologi vid New Yorks universitet, är den främsta kritikern mot bilden av magsårsbakterien helicobacter pylori som något som ska utrotas; ”Pendeln har svängt, helicobacter Pylori, har två ansikten, och vi har fokuserat för mycket på det negativa.” menar han. Även på andra håll studeras bakteriernas positiva effekter, på flera sjukhus används donerad avföring för att bota magåkommor. Genom att föra in friska bakterier i en sjuk person kan tarmfloran, i bästa fall, normaliseras. En annan fråga som studeras är huruvida allergier kan påverkas genom att mammor ges vissa bakterier under graviditeten. Thomas Abrahamsson, barnläkare och forskare vid Linköpings universitet, berättar om en stor studie där kvinnor ges mjölksyrebakterier efter den tjugonde graviditetsveckan. Gäst i studion är även professor Lars Engstrand vid Karolinska institutet som forskat om bakterier och deras påverkan på människan i över två decennium.

22 Tammi 201349min

Popstjärnan och galleristen Marina Schiptjenko har valt bort barn och får ständigt svara på frågor om varför. Hennes val har har fått andra att dra slutsatser om att hon är empatistörd och kall men själv kallar hon sig hellre barnfri än barnlös. Varför får den som avstår från barn vänja sig vid omgivningens frågor medan den som väljer att bli förälder sällan tvingas motivera sitt val? I dagens program ställer vi frågan "Är det självklart att skaffa barn?". Programmet är ett telefonväkteri där Psykologen Liria Ortiz och Marina Schiptjenko svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en mycket stark samhällelig norm om att vi ska bli föräldrar och för att ses som en familj måste man ha barn, att bara vara två räcker inte menar Kristina Engwall, medförfattare till boken "Frivillig Barnlöshet". Särskillt kvinnor ifrågasätts om de väljer ett annat sätt att leva. Författaren Lena Andersson har aldrig velat bli mamma, relationen mellan förälder och barn blir automatiskt ojämlik och hierarkisk menar hon. I stället för att man ständigt ska få frågan varför har du inte barn? borde frågan vara; varför vill du ha barn? Men att sticka ut hakan i den här frågan väcker mycket känslor. I USA har boken "Why have kids" av feministen och bloggaren Jessica Valenti skapat debatt. Hon menar att idén om att skaffa barn för att själv bli lycklig är ny och orealistisk och att det är dags att börja prata om varför vi skaffar barn. Programmet är ett telefonväkteri.

15 Tammi 201349min

Mjölken håller på att förlora sin status och allt fler varnar nu för negativa effekter, bland annat att det kan finnas ett samband mellan prostatacancer och mjölkdrickande män. Skolmatsalen är ett av få ställen där den vita drycken fortfarande har en riktigt stark ställning, men här övergår allt fler till laktosfria alternativ. Laktosintolerans har blivit en vanlig diagnos, som ibland skymmer sikten för allvarligare sjukdomar. Vi går också till botten med ett av de vanligaste påståendena när det kommer till mjölk - nämligen att den ger starka ben. Medverkar gör bland annat: Alicja Wolk, professor i näringsepidemiologi, KI, Peter Grimheden, barnläkare och specialist på mag- och tarmsjukdomar vid Södertälje sjukhus, Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 2012. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Tammi 201349min

Livet i storstan är helt annorlunda jämfört med livet på landet för ett par decennier sedan, säger Rathna Kumari som bor i en lägenhet mitt i den indiska storstaden Bangalore tillsammans med man och två barn. Rispannkakor med kokosnötssås och vildsvinsgryta står på middagsbordet den dagen då Kropp & Själ kommer på besök. Det moderna livet med stress, stillasittande och ökad tillgång på färdigmat ställer nya krav på vad de stoppar i sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Indien står inför en epidemi av välfärdssjukdomar. I takt med att allt fler har möjlighet att unna sig vardagslyx drabbas många av fetma, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. I dagens program, som är andra delen i Kropp & Själs utblick om hälsoläget i Indien, handlar det om vad som görs för att motverka att miljoner indier dör av det ökande välståndet. Kanske är ett multipiller lösningen. Det är i varje fall vad Prem Pais, forskningschef på St John’s medical college i Bangalore hoppas på. Han håller på med en stor studie som syftar till att minska risken för indier att drabbas av hjärtsjukdom. Dessutom träffar vi hälsoarbetare som går runt i byarna på landsbygden och informerar om hur innevånarna kan förbättra sin hälsa, och så besöker vi kliniken för fetmakirurgi där överviktiga patienter nu strömmar till.

1 Tammi 201341min

Att ta med barnen till Mac Donalds är ett sätt att visa att man kommit upp sig i samhället och har anammat en västerländsk modern livsstil, säger skribenten Lakshmi Chaudhry, som är en av personerna vi möter i Kropp & Själs utblick med två program om hälsoläget i Indien. Landet har på ett par decennier utvecklats rekordsnabbt och det sätter sina spår i folkhälsan. Indier är genetiskt tre gånger mer känsliga för välfärdssjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlproblem jämfört med européer, vilket redan har skapat gigantiska hälsoproblem. Samtidigt lever en fjärdedel av befolkningen fortfarande i fattigdom. Kropp & Själ besöker IT-staden Bangalore med en befolkning lika stor som Sveriges och träffar läkare, forskare, hälsoupplysare och vanliga indier för att få en bild av den annalkande hälsokatastrofen som hotar, och vad som görs för att motverka att miljoner indier dör av det ökande välståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Joulu 201241min

Det är en vecka kvar, efter månader av väntan. Julklappsberget under granen växer, snart är det dags att öppna julklapparna. Att ge bort något är en mänsklig handling, ett sätt att bygga relationer. Men hur duktiga är vi på att få, och vad händer om det inte blir rättvist? Dagens program handlar om vårt behov av rättvisa. Hemma hos familjen Berglund i Tumba håller man som bäst på att förbereda inför julen. Med tre barn i åldrarna 4 till 11 år är det en del att tänka på för att det ska bli rättvist. Hjärnforskning har visat att känslan för rättvisa är inbyggd i hjärnan. Vi reagerar intuitivt med ilska och bestraffning när vi drabbas av orättvis fördelning och känslan för rättvisa utvecklas tidigt. Redan i tvåårsåldern har barn en känsla för hur man fördelar resurser rättvist. På arbetsplatser leder orättvis behandling lätt till avundsjuka, och det kan påverka prestationen. Medverkar i programmet gör bland annat hjärnforskaren Katarina Gospic, Nina Korvela, doktorand i psykologi och Ben Kenward, forskare i utvecklingspsykologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Joulu 201241min

Stella kallas mirakelflickan. När hon var sju år hamnade hon i det iskalla vattnet i skärgården och drunknade, hon hittades flytande på mage med is i ansiktet. Kroppstemperaturen var bara 13 grader, men Stella överlevde och klarade sig bra. Troligen är det tack vare kylan. Stella var nedkyld innan hon sedan drunknade vilket gjorde att hennes hjärna klarade sig bättre än den annars skulle ha gjort. Det här är ett unikt olycksfall med lyckligt slut, men faktum är att kunskapen om hur kyla påverkar hjärta och hjärna redan används inom vården. Dagens program handlar om hur man behandlar plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkter genom att kyla ner patienter. Vid en lägre kroppstemperatur klarar kroppen belastningen från en blodpropp bättre. Medverkar gör bland andra: Arvid Otterlind, överläkare i barnanestesi och intensivvård vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Hans Friberg, överläkare vid Intensivvårdsavdelningen på Univeristetssjukhuset i Lund och expert på nedkylning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Joulu 201241min