Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Hur är det att leva olika liv beroende på om det är udda eller jämn vecka? När ett hem ska bli två kan det vara mycket logistik och planering för att få allt att rulla smidigt men också känslor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har funnits mycket diskussioner om hur barnen mår av att flytta mellan två hem. Men på senare tid har forskare kommit fram till att växelvis boende kan skydda barnen i en separation. Men det finns såklart andra saker som är viktiga att tänka på som förälder.– Det absolut överordnade när det kommer till att ge barn bra förutsättningar är att man begraver parrelationen och eventuella stridsyxor i den. Istället ska man satsa på att bygga ett stabilt föräldraskap tillsammans, säger barnpsykologen Malin Bergström.Det är svårt att komma ifrån att en separation innebär mycket känslor för alla parter – skuld, sorg och längtan. Hur kan man som vuxen förälder hantera sina känslor så att de inte går ut över barnet?– Just apropå längtan måste man fråga sig själv, när man ringer till barnet hos den andra föräldern för att säga godnatt, om det är hjälpsamt för mitt barn att jag ringer eller om det är hjälpsamt för mig, säger psykologen Maria Farm, aktuell med boken Vardag med varannan vecka.Medverkar gör Maria Farm, psykolog, aktuell med boken Vardag med varannan vecka och Malin Bergström, barnpsykolog.Med i programmet är också Orvar Löfgren och Jonas Frykman professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet som skrivit boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet och Caroline Uggla, doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Södertörns högskola och Stockholms universitet och aktuell med boken Familjeformeln.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent Alice Lööf

22 Loka 202455min

Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen! Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta. Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

15 Loka 202455min

Vill man få en förändring i sitt liv så kan man inte fortsätta i gamla hjulspår. Det låter logiskt - men hur gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man ska inte alltid göra tvärtom. När man mår bra är det ofta bra att följa sin magkänsla, säger psykologen Stefan Pagréus, aktuell med boken Tvärtom. – Men när vi mår sämre brukar vi få impulser som får oss att må ännu sämre, till exempel brukar vi jobba ännu hårdare när vi är stressade, fast det vi egentligen skulle behöva är återhämtning, säger han. Någon som utmanar den rådande samhällsidén, och tänker tvärtemot gemene man om hur länge vi ska leva, är filosofen Patrick Linden, som vägrar acceptera döden. – Jag vill inte se ett slut, säger han. Medverkar gör Stefan Pagréus, psykolog som är aktuell med boken Tvärtom, Patrick Linden, filosof som skrivit boken Mot döden och Marika Smith, sexinspiratör aktuell med boken Buffésex. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

8 Loka 202455min

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

1 Loka 202455min

Ge barnet en sömnrutin, glöm inte bort dig själv när man blir pappa översköljs man med råd från olika håll, men det kan vara svårt att navigera i hur man ska värdera dem. Vad rör sig i huvudet på en nybliven pappa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan. Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han. – Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är. Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt. Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

24 Syys 202455min

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

17 Syys 202455min

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

10 Syys 202455min

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. – På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

3 Syys 202455min