Vem ska leda Iran?

Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani.

Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån.

Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess.

Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil, tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod.

Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt.

Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt.

Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington.

Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien.

Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran.

För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen.

Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.

Producent: Jesper Lindau
Programledare: Kajsa Boglind