Spionernas tidevarv

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community – de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken – framförallt i USA och i Ryssland.

Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt – men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva.

USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet – samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat – en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom kontraspionaget på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA.

I år står Europa inför ett "supervalår" – och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi.

Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se

Producent: Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sverigesradio.se