Cyberarméer, hackerkrig och hattroll

Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring.

Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper?

Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet.

Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige.

Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas.

Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll.

Reportage av frilansjournalisten Carolina Jemsby.

Gäst är Marcin de Kaminski som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel?

Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran.

Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop?

Konflikts Axel Winqvist ringde till Amir Rashidi, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran.

Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt.

Konflikts Marie Nilsson Boij har träffat Robin Harms Oredsson som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Medverkar gör även Anna- Klara Bratt, chefredaktör på den feministiska tidskriften Feministiskt Perspektiv. Hon menar att det nu gått så långt att näthatet utgör ett hot mot vår demokrati.

Därefter samtal med Nils Gustafsson, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Vad ser han i sin forskning? Är demokratin hotad?

Programledare: Kajsa Boglind

kajsa.boglind@sr.se

Producent: Marie Nilsson Boij

marie.nilsson-boij@sr.se