Slaget om Västsahara

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1.

Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.

1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.

Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.

Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.

Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.

Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se

Producent: Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sverigesradio.se