Vem är Charlie?
Konflikt18 Huhti 2015

Vem är Charlie?

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari ‒ att alla är ”Charlie” ‒ där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie.

Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa.

Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den ‒ kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid ‒ förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där.

Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.

Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö. Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell ‒ för att inte säga akut ‒ efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare. Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris.

Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling.

Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige?

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se
Producent: Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sverigesradio.se

Jaksot(500)

Specialavsnitt: Putins vänner i världen

Specialavsnitt: Putins vänner i världen

I ett samtal inför publik i Kulturhuset i Stockholm, ger Sveriges Radios korrespondenter en fördjupad inblick i Putins relationer till omvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverka...

22 Elo 202555min

Trumpismen och hotet mot demokratin

Trumpismen och hotet mot demokratin

Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar. Lyssna på alla avsnit...

15 Elo 202555min

Extremisternas inflytande i gamingvärlden (REPRIS)

Extremisternas inflytande i gamingvärlden (REPRIS)

Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns e...

27 Kesä 202555min

Mellanösterns maktbalans ur spel

Mellanösterns maktbalans ur spel

Israels omfattande angrepp på Iran och Irans efterföljande motangrepp har satt Mellanösterns geopolitiska balans i våldsam gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den eskalerande konfl...

20 Kesä 202555min

Skärpt migrationspolitik ger glesbygden huvudvärk

Skärpt migrationspolitik ger glesbygden huvudvärk

Om hur Sverige blev bäst i klassen på stram migrationspolitik. Vi följer dom som lever med konsekvenserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Migrationsminister Johan Forsell har målet klar...

13 Kesä 202554min

Zelensky, Trump och Putin – därför strandar fredssamtalen

Zelensky, Trump och Putin – därför strandar fredssamtalen

I skuggan av kriget har det sen start pågått försök till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Varför lyckas det inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Boris Romano...

6 Kesä 202555min

Dolda motivet bakom Orbans spionaffär i Ukraina

Dolda motivet bakom Orbans spionaffär i Ukraina

Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen greps två ungrare i Ukra...

30 Touko 202555min

Därför ökar hungern i världen fast vi vet hur den ska stoppas

Därför ökar hungern i världen fast vi vet hur den ska stoppas

Trots att vi för bara några år sedan såg ut att nå FN-målet om noll hunger 2030 ser det idag betydligt sämre ut. I Sudan används hunger som vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverk...

23 Touko 202555min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
kaksi-aitia
siita-on-vaikea-puhua
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
rss-nikotellen
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
aikalisa
rss-murhan-anatomia
rss-haudattu
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
taskula-trishin
isani-on-terapeuttiville