#206 Grisar

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

14 Touko 202555min

Från reklam och valaffischer till auktoritära staters lögnmaskiner – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. I vår tid har propaganda alltmer blivit förknippat med trollfabriker och desinformation som politisk strategi. Så hur definierar vi begreppet idag? Och hur har propagandan förändrats historiskt? Är DDR:s propagandamaskin verkligen väsensskild från dagens desinformationskampanjer? Och vilken roll spelar egentligen fenomen som "astroturfing" och gräsrotslobbyism i dagens politiska offentlighet? Bildningspodden går till botten med ett lika komplext som högaktuellt fenomen. Gäster i studion är filosofen Anna-Karin Selberg, författaren Ingrid Carlberg och medieforskaren Andreas Widholm. Samtalet leds av Hedvig Ljungar. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Inspelningsteknik: Andreas Johansson. Producent: Magnus Bremmer

30 Huhti 20251h

Nigerianske Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen Allting går sönder (Things fall apart) från 1958 gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Boken är idag en klassiker och en av världslitteraturens mest lästa romaner. Vad är det som gör den så stark? Hur utvecklades Achebes författarskap efter debuten? Och hur väl passar hans pedagogiska men politiskt komplexa romaner dagens litteraturklimat? Bildningspodden introducerar en litterär gigant och närläser hans mest kända roman. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Jörngården Galili och Stefan Helgesson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

9 Huhti 202558min

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

2 Huhti 202516min

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

26 Maalis 202558min

Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi, en antik självhjälpsguide i mindfullness för den som vill lära sig att stå ut med en kaotisk och svårbegriplig samtid. På kuppen har tänkare som Marcus Aurelius och Seneca blivit bästsäljare. Men hur väl stämmer hajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Handlar det berömda "stoiska lugnet" om att vara likgiltig eller moget besinnad? Ville stoikerna mest göra livet uthärdligt för individen eller också göra världen till en bättre plats? Och vad gör dessa antika tankar så gångbara idag? Bildningspodden går till källorna om stoicismen tillsammans med filosoferna Charlotta Weigelt och Hans Ruin. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Ljudproduktion: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

11 Maalis 20251h 1min

Plötsligt ser vi dem överallt. I nyhetsflöden, sociala medier och reklam har så kallade "promptografier" – alltså bilder som skapats av generativ AI – blivit allt vanligare. De ser ut som fotografier, men är ändå något helt annat. Många upplever dem som kusliga – men varför? Är det teknologin som spökar? Eller handlar det om vad bilderna gör med vår relation till det förflutna? Konstvetaren Anna-Maria Hällgren resonerar kring promptografins plats i medielandskapet och bildhistorien. Manus och inläsning: Anna-Maria Hällgren Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

5 Maalis 202512min

Vi har en tendens att se "sekter" överallt.  På arbetsplatsen, i politiken, bland vänner. Framför oss ser vi en världsfrånvänd grupp med alltför stark gruppdynamik. Vanligast är kanske annars att tänka på olika religiösa extremer. Men vad är egentligen sekt? För religionshistoriker och sociologer är termen betydligt mer neutral än den vardagliga användningen: en religiös grupp som varken är en kyrka eller ett formaliserat samfund. Så vad utmärker en sekt? Samlas de alltid kring en medryckande ledargestalt? Hur är det att växa upp som barn i en sekt? Och vad är det som går snett i de grupper som blir våldsbejakande eller osunt isolerade? Religionsforskarna Sanja Nilsson och Peter Åkerbäck gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

19 Helmi 202558min