Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Om fattigvård och föräldralösa barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. UtfattigElisabeth Engberg på Demografiska Databasen vid Umeå Universitet forskar om fattigvård. ”I fattiga omständigheter” heter avhandlingen som läggs fram i vår. Hon har tittat på fattigvården i slutet av 1800- talets Skellefteå och berättar bland annat om hur personer periodvis återkom fattigvårdshandlingarna, att det fanns en fattigdomscykel. I Släktband får vi höra om den 70 årige mannen som skriver till fattigvårdsnämnden för att allra ödmjukast be om hjälp. Han är själv gammal, har en 90 årig sängliggande svärmor hemma, ett utvecklingsstört barn samt en dotter som fått två utomäktenskpliga barn. Det fanns stora regionala skillnader i hur fattigvården såg ut. Fattigstugor och fattighus var mycket vanligare i södra Sverige medan man i Norrland ofta löste de fattigas situation med naturabidrag från socknen eller kringgång. Kringgång betydde att den fattige fick gå runt i socknen för att försörjas några dagar på varje hemman och fick arbeta på gårdarna efter förmåga. Ensamma barnFöräldralösa barn har tagits om hand på olika sätt, beroende på om de bott på landet eller i städerna och också beroende på vilken tid de levt. På landet var det vanligt att man placerade barn i socknen, de fick vandra runt hos olika familjer för att fördela försörjningsbördan. I städerna fanns inte samma sociala nätverk, utan där inrättades istället särskilda barnhus där de fick tak över huvudet, mat och en viss utbildning. Dödligheten på barnhusen var enorm. En tredjedel av barnen dog redan under sitt första levnadsår, och två tredjedelar före 14 års ålder. Louise Lönnroth som är Landsantikvarie i Göteborg har studerat barnhusen i Göteborg under tidigt 1800-tal och hon berättar i veckans program om hur barnen där levde. Hon förklarar också varför det finns barn som står upptagna i kyrkoböckerna med anteckningar om både fader och moder okänd. Under fliken Praktiska tips finns råd om hur man hittar fattigvårdshandlingar i våra arkiv och om barn under rubriken Fader och moder okänd.

17 Tammi 200529min

I veckans program tittar vi närmare på kartor och sjömän. Släkt- och hembygdsforskaren Karl- Ingvar Ångström har arbetat som lantmätare hela livet och berättar om vilken skatt kartorna är. Genom att studera gamla kartor och jämföra med nutida kan man hitta platser där anfäder bott. Vi kommer också att ägna uppmärksamhet åt sjömännen som lämnat spår efter sig i speciella arkiv- om de inte försvunnit spårlöst. Vi träffar Kjell Norberg vars farfar var sjökapten. Han skrev under alla sina år till sjöss brev hem till sin älskade hustru. De berättar om längtan, stormar och en och annan fest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Tammi 200529min

Lantbruk nej, lantmannanej men vad står det? Lantjunkare ska det ju vara! När man sitter med gamla dokument framför sig kan det ofta vara svårt att tyda vad det står. I veckans program träffar vi Elisabeth Thorsell som är medförfattare till en lärobok om just gamla tiders handstilar. Under fliken praktiska tips kan du ta del av en del av de handfasta råd som Elisabeth Thorsell ger i veckans Släktband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Thord Bylund och Kathrine Flyborg berättar under rubriken ”Hitta din släkt” om bouppteckningar. Fram till 1950- talet är boupteckningarna fylliga och innehåller många gånger intressant information om avlidna släktingar. Förutom den dödes ättlingar som anges med bostadsorter och födelsedatum kan man hitta grundliga listor över allt från guldringar till handdukar och kreatur.

2 Tammi 200526min

För många släktforskare har en inspelning av en släkting blivit den absoluta bonusen när man sammanställer fakta kring en släkting. Kanske har man hittat gamla band på vinden som vittnar om en annan tid. Annars kan man, om man har tur, hitta en inspelning av en släkting på något av de Språk och folkminnesinstitut som finns i Sverige. Ända sedan 30- talet har man där rest runt och spelat in berättelser ute i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eva Thelin som arbetar på Språk och folkminnesinstitutet i Uppsala har precis sammanställt en bok med medföljande cd skiva som visar på 29 exempel från alla våra landskap. Lyssna på svenska dialekter heter boken. Har man riktigt tur kan ens släkting finnas med på den cd:n. Mattias Lindblad är en av dom som snubblat över en anhörigs röst i arkiven. Hur det gick till hör du i veckans Släktband. SläktpärmMånga från den äldre generationen inser idag att det finns mycket att berätta för kommande generationer. Både det som berör stora händelser men också mindre familjeberättelser. Maja- Lisa Furusjö har hittat ett sätt att dokumentera sin familj på. Vid köksbordet hemma i sin lägenheten visar hon upp bilder, brev och andra dokument som tillhör familjen. Men Maja- Lisa Furusjö tycker det är viktigt att också skriva om vardagslivet. Hur gjorde man med tvätten förr, när kom telefonen till familjen och vad tjänade min anfader i månadslön? Ett bra praktiskt tips är att göra en släktpärm som kan byggas ut när nya händelser sker.

26 Joulu 200429min

Datoranvändningen och Internet blir allt viktigare för släktforskare. När kyrkböckerna enbart fanns tillgängliga på Landsarkiven var det svårt för många att kunna släktforska. Av den anledningen la många släktforskare sin semester på orter där anfäderna bott för att kunna komma åt de lämpliga böckerna. När sedan SVAR, Svensk Arkivinformation, i Ramsele mikrofilmade kyrkböckerna underlättades arbetet. De senaste årens intåg av Internet och nya datorprogram har inneburit en revolution. Inte minst har Internet gjort att släktforskare idag hittar varandra och kan byta erfarenheter och data som aldrig förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DIS, som står för Föreningen för Datorhjälp i släktforskningen är en viktig aktör när det gäller att introducera och utveckla datorteknik inom släktforskningen. Föreningen, som är ideell, har sitt centrum i Linköping startade 1980 och började tidigt att utveckla ett speciellt program för släktforskare, kallat Disgen. Idag finns det några stora datorprogram i genren, men Disgen är störst. Släktband besöker den här veckan DIS i Linköping. Ett sätt att dokumentera släkten är att göra en minnesbok som Karin Nordbergs släkt gjorde när hennes faster Anna fyllde 100 år 1998. Alla i släkten fick en sida till förfogande för att berätta och lämna bilder av sig själva. De äldre i släkten skrev ned episoder och fakta från de som inte längre levde och längt fram i boken finns en antavla med översikt av alla släktmedlemmar. Den här boken ger ett avtryck av en släkts historia under en viss punkt i en släkts historia. DödböckerThord Bylund och Kathrine Flyborg berättar i veckans Släktband om de utförliga nekrologer som vissa präster skrev i död- och begravningsböckerna. Genom att ibland skänka prästen en liten gåva eller summa pengar kunde prästen skriva om den avlidne på ett vackert sätt. I programmet får vi exempel från några dödböckerna där några beskrivs som gudfruktiga och stillsamma, medan andra fick en helt annan beskrivning.

19 Joulu 200429min

I veckans Släktband besöker vi Anna-Lena Hultman i hennes hus i Hössna, strax utanför Ulricehamn. Anna-Lena har sysslat med emigrantforskning i över tjugo år och har hjälpt många svensk-amerikaner att finna sina svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - De skriver ju sällan i förväg och berättar att de tänker komma, säger Anna-Lena, som ett antal gånger haft plötsliga besökare på trappan som hon fått hjälpa att finna rätt både i kyrkböcker och ute på sedan länge försvunna torp- och backstugeställen. En bit in på nästa år kommer Sveriges Släktforskarförbund tillsammans med Emigrantinstitutet att ge ut en CD som ska innehålla alla personer som emigrerade från Sverige mellan 1840-1930. Anna-Lena Hultman håller som bäst på med att sammanställa CD:n, som kommer att komma ut i fler upplagor. Den allra första upplagan kommer att sakna uppgifter från några områden. Det gäller delar av Stockholms stad, Uppsala län och några socknar i Norrland. Ändå innehåller CD:n över 1,5 miljoner namn. Dessutom pratar Släktband med Per Clemensson som tillsammans med Kjell Andersson och Genline just kommit ut med boken ”Your swedish roots”. I handboken finns allt från en gammalsvensk ordlista, beskrivning över våra kyrkböcker till statistik och kartor. Peter Vallenskog från Genline berättar om företaget som arbetar med att lägga ut kyrkböckerna i avfotograferat originalskick på nätet så att vem som helst ska kunna forska i dem. Är man då en engelsktalande släktforskare finns boken ”Your swedish roots” som ett användbart hjälpmedel.

12 Joulu 200429min

Mormonkyrkan startade i USA, och byggde sitt center, sin stad, i Salt Lake City i slutet av 1800-talet. Kyrkans bildare och andlige ledare lärde sina efterföljare att släkter har speciella band mellan sig som man kan få att hålla också i livet efter detta. Men eftersom kyrkan bildades ganska sent fanns det gott om släktingar till kyrkans medlemmar som aldrig fått chansen att döpas in i gemenskapen. Därför har man tagit reda på avlidna släktingar och döpt dem i symboliska ceremonier. För att kunna göra detta arbete rätt har man systematiskt gjort kopior av folkbokföringen över världen. Kyrkan har lagt enorm möda på att samla historiska data från hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns mormonkyrkans center i Västerhaninge och deras släktforskningscenter är öppet för alla. Släktband har varit där. I programmet berättar också Eva Brylla om hur våra efternamn har vuxit fram. Vi får också lite fler tips om hur man släktforskar från Thord Bylund och Kathrine Flyborg.

5 Joulu 200429min

I veckans Släktband kommer det att handla om släktforskning i de gamla svenska besittningarna på andra sidan Östersjön, i det som idag är Tyskland, Polen, Baltikum, och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inom Sveriges Släktförskarförbund finns en grupp forskare som kallar sig G-Gruppen, där G står för Germania. De har byggt upp en omfattande kunskap om forskning i dessa länder, och erbjuder sin hjälp åt andra släktforskare. I programmet interjuas en av G-gruppens bildare Gustav von Gertten, men också en forskare som haft stor nytta av G-gruppens arbete. När Andreas Önnerfors jobbade med sin doktorsavhandling om just kulturella kontakter över Östersjön under 1700-talet, kom han via G-gruppens e-postlista över en dagbok skriven av en svensk emigrant som flyttade till Greifswald, och senare till ön Rügen. Dagboken, som nästan är att betrakta som en självbiografi, hade legat på en fuktig kyrkovind i över 200 år, och den har varit en unik källa till kunskap om livet som emigrant i dåvarande svenska Pommern. Men dagboksförfattaren Jacob Wallenius ger också en känsla av hur det kan vara att långsamt assimileras i en ny kulturmiljö. Missa inte heller Thord Bylunds goda råd om att inte ge upp när det tar emot i släktforskningen!

28 Marras 200429min