Grupparbete

När är det bra att ha grupparbeten i skolan? Det kan verka nedslående med studier som visar att elever som arbetar i grupp sällan presterar bättre än vad var och en hade klarat individuellt. Men det finns specifika saker man kan göra för att grupparbeten ska fungera bättre, och även uppfylla andra mål än vad som är möjligt med individuella uppgifter. I detta avsnitt pratar vi bland annat om vilka uppgifter som lämpar sig att göra i grupp, vad man behöver tänka på för att de ska fungera och varför. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Barron, B. (2003). When smart groups fail. Journal of the Learning Sciences, 12(3), 307-359. Cohen, E G., & Lothan, R. A. (2014). Designing groupwork: Strategies for the heterogeneous classroom, (3rd ed.). New York, NY: Teachers College Press. Pea, R. D. (2004). The social and technological dimensions of scaffolding and related theoretical concepts for learning, education, and human activity. The journal of the learning sciences, 13(3), 423-451. Schwartz, D. L. (1999). The productive agency that drives collaborative learning. Collaborative learning: Cognitive and computational approaches, 197-218. Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them. WW Norton & Company.