Att lära sig på andra språk

Idag är det många elever i svenska skolan som inte har svenska som sitt bästa språk. En stor utmaning för dem är att läsa in ämneskunskaper samtidigt som de behöver stärka sina kunskaper i svenska. Hur kan detta göras på bästa sätt och vad betyder det för lärarens undervisning? Är det viktigast att prata svenska så mycket som möjligt i klassrummet eller ska man använda det språk som man är starkast på? I dagens avsnitt pratar vi med Annika Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, om hur man bäst lär sig andra språk – och med svenska som andraspråk. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Annika Andersson, universitetslektor Linnéuniversitetet Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352. Bensetti-Benbader, H., & Brown, D. (2019, March). Language Acquisition With Augmented and Virtual Reality. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1730-1734). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE). Craddock, I. M. (2018). Immersive virtual reality, Google Expeditions, and English language learning. Library Technology Reports, 54(4), 7-9. Andersson, A. (2019). Flerspråkighet: Barnkonventionen och barnens rätt till alla sina språk. . In L. Ponnert & A. Sonander (Eds.), Perspektiv på barnkonventionen—Forskning, teori och praktik. (pp. 227-256). Lund: Studentlitteratur AB. Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Åhlander, V. L., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586 Marian, V., & Neisser, U. (2000). Language-dependent recall of autobiographical memories. Journal of Experimental Psychology: General, 129(3), 361-368. doi:10.1037/0096-3445.129.3.361 Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Retrieved from http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html.