Forskningens privatspanare på galaxer, sällsynta arter och gamla tjyvar (repris)

Den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, ESS, blir ytterligare fördyrad och försenad på grund av pandemin. Men nu är det dags att börja provköra en första del. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker det vetenskapliga jättebygget i utkanten av Lund där 13 länder samarbetar för att skapa världens kraftfullaste så kallade neutronkälla. Det har liknats vid ett supermikroskop, som ska ge forskare möjlighet att undersöka alla tänkbara material, från mänskliga celler på atomnivå, till motorer i rörelse. Förhoppningen är att det ska kunna leda till bättre läkemedel och behandlingar, effektivare batterier och energiteknik, och mycket annat. Men det är hundratusentals komponenter som ska sättas ihop bara i den 537 meter långa protonacceleratorn där partiklarna börjar sin bana, och de ska komma från medlemsländer som varit i lockdown på grund av pandemin. Nu i oktober är det ändå dags att börja provköra en första liten del av acceleratorn. Hör om utmaningarna och förhoppningarna i denna första del av två om ESS, European Spallation Source. Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen ESS; Julia Öberg, presschef ESS. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

20 Syys 202119min

Under träden i en skog finns ett nätverk som inte är synligt för det mänskliga ögat, men där svampar hjälper träden att kommunicera med varandra och att binda koldioxid i marken. Forskningen kring denna "wood wide web" har tagit stora steg de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av ny teknik har forskare upptäckt vilken roll svamparna som finns nere i jorden har för växtligheten ovanför markytan. Blir ett träd angripet av en skadeinsekt så kan det via svampnätverket varna träden som står bredvid. Det har också visat sig att svamparna har en viktig del i att binda koldioxid, särskilt i nordliga skogsmarker. Forskare tror nu därför att svampar bör ses som en del av lösningen på hur vi kan bruka olika marker för olika behov i framtiden, och menar att det är viktigt att förstå hur vilka svampar som gör vad under jordytan. Vi går ut i en sörmländsk skog på en annorlunda svamptur. Medverkande: Patrick Björck, lärare i svampkunskap; Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter: Malin MarckoProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

14 Syys 202119min

De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet.Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen. Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducenter: Peter Normark, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

13 Syys 202119min

Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer. Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop? Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Syys 202119min

I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna. Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Syys 202119min

Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt? I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Elo 202119min

Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär. Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför. I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Elo 202119min

Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare. Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år. Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger. Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis. Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI). ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

23 Elo 202119min