Turkisk tvångsförvaltning och utmanande annonsblockering
Medierna12 Maalis 2016

Turkisk tvångsförvaltning och utmanande annonsblockering

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltning
Situationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press.

För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet.

Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser.

Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor – bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen.

Annonsblockerare – lösningen som skapar problem
Sajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen.

Fler och fler – särskilt dom unga – har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik.

Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan.

Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild?
Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort ”helsvenska barn” när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk.

Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen.

Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som “tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna.” Och utgångspunkten är att “människors ska få definiera sig själva.”

Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?

Jaksot(977)

Informationsparadis och Littorindementier

Informationsparadis och Littorindementier

Därför dog LittorinaffärenSommarens stora politiska nyhet var arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins plötsliga avgång och Aftonbladets sexköpsanklagelser mot honom. Men sedan dog affären - utan att vi fick veta vad som var sant. Nu återvänder Medierna och ställer just frågan om varför bevakningen tog slut. Ett svar är att ministerns avgång gjorde att medierna betraktade saken som avslutad - och istället la mer krut på att diskutera Aftonbladets hantering av frågan.I Medierna blir det också en debatt mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin och DN:s chef för ledarredaktionen Peter Wolodarski om hur tidningarna hanterat Littorinaffären.Sverige blir frizon inte bara för WikileaksSverige har fått status som en frizon för webbplatser med kontroversiellt innehåll. I veckan berättade Wikileaks ledare Julian Assange att han kan komma att flytta till Sverige för att formellt kunna bli ansvarig utgivare för sajten under svensk grundlag. I Medierna tittar vi på hur Sverige och andra länder blir ett slags omvända skatteparadis - informationsparadis där webbplatser som annars skulle stämmas eller stängas kan få yttrandefriheten skyddad.Vart tog Ylva Maria vägen?Vi träffar en medial stjärna från förr: Ylva Maria Thompson, som slog igenom i de svenska vardagsrummen som programledare för porrprogrammet Tusen och en natt. Vad gör hon idag? Och vad hände med porrdebatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Elo 201034min

Mangadebatt och Loket som försvann

Mangadebatt och Loket som försvann

Seriedebatt utan underlagEfter domen i juni där en seriesamlare dömdes barnpornografibrott har lagstiftningen diskuterats och kritiserats på kultur- och debattsidor. Men ett problem har varit att bilderna som domen bygger på är sekretessbelagda och ingen utomstående som vill granska domen kan titta på bilderna. Följden blir att artiklarna illustreras med lagliga bilder och att de som för diskussionen gör det utifrån vad någon annan sagt att bilderna föreställer. Polisen anklagar nu kultursidorna för att ge en missvisande bild av vad det handlar om för teckningar. Medierna och politikers villkorFörre justitieministern Thomas Bodström (s) gick i förra veckan ut med stenhård mediekritik. Han anser att medier låter sig styras av politiker som inte vill ta alla debatter eller ställer villkor för debatter. Att en sida drar sig ur och det därför inte blir någon debatt tycker Bodström händer för ofta. På P1-morgon, som får den hårdaste kritiken, tycker man inte att man låter sig styras, men man ger Bodström rätt i att debatter ibland ställs in. På Aktuellt har man skrivit ner hur man ska hantera situationerna när de uppstår, medan man på radion tycker att varje fall kan bedömas ändå - utan att det behövs en policy. Var tog "Loket vägen"? Leif Loket Olsson var en medial gigant under 90-talet, som programledare för Bingolotto. Programmet som slog rekord och skapade tv-historia med tittarsiffror på runt 3 miljoner. Men sedan några år är Loket helt borta från den offentliga scenen. Många undrar var han tog vägen. Vi hittar honom i Göteborg och han berättar om uppgång och fall, och om misstaget som kostade honom miljoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Elo 201034min

Medborgargarden och utmanat källskydd

Medborgargarden och utmanat källskydd

Strid om mediebilden av bulgariska bärplockareI veckan har en publicistisk debatt brutit ut i Gävle, där konkurrenttidningarna Gefle dagblad och Arbetarbladet har helt olika syn på hur man ska skildra konflikten kring en grupp bulgariska bärplockare som slagit läger i skogarna kring Hamrånge. I Arbetarbladet får ett medborgargarde komma till tals med historier om hur bärplockarna begår brott och skräpar ner. På Gefle dagblad är man kritisk till Arbetarbladets skildringar, som man anser skapar ett vi-och-dom-perspektiv och man låter istället polisen uttala sig kritiskt om dessa historier. Wikileaks läckor under tryckVi fortsätter rapportera om Wikileaks och hur man i USA nu vill slå tillbaka mot sajten där 91 000 hemliga regeringsdokument läckt ut. Försvarshögkvarteret Pentagon vädjar om att Wikileaks ska återlämna en del ännu opublicerat material - och hotar samtidigt med ospecificerade följder om sajten inte "gör det rätta". Och i amerikanska kongressen finns röster som med eftertryck påpekar att det är dödsstraff i straffskalan för den som avslöjar militära hemligheter. Hur ser planerna på att täppa till Wikileaks ut? Och hur skyddar Wikileaks sig och dem som läcker till sajten? Vi har tittat noga på riskerna för den som läcker till Wikileaks.Tarras och hovreportrarnaI sommarens serie med porträtt på profiler som på olika sätt spelat en roll i den svenska mediehistorien träffar vi den här gången Elisabeth Tarras Wahlberg, som en gång styrde hovets relationer med medierna med järnhand. Hur var det egentligen med hennes låda med svartlistade journalister? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Elo 201034min

Vägen till Wikileaks och jet-settande krigsreporter

Vägen till Wikileaks och jet-settande krigsreporter

Det var en kamp mot klockanDe över 90 000 hemliga dokumenten från krigets Afghanistan, som till största del nu ligger på Wikileaks, var inte bara den största läckan vi sett. Det som gjorde publiceringen av materialet möjlig var också ett unikt samarbete mellan Wikileaks och tidningarna The Guardian, New York Times och Der Spiegel. Wikileaks grundare Julian Assange har stått i fokus i debatten i veckan men en av nyckelpersonerna i hela den här historien, och spindeln i nätet, har varit tidningen The Guardians stjärnreporter Nick Davies. För Medierna berättar han den spännande historien om vad som föregick veckans stora världsnyhet. Triumf för öppenhetsidealI England har Wikileaks avslöjande setts som genombrottet för en ny typ av journalistik med samma öppenhetsideal som Wikileaks står för. Det handlar om att göra råa data och dokument tillgängliga så att journalistiken blir lika transparent och öppen som vetenskapen är. Den öppnare journalistiken skapar också nya sätt att göra research där läsarna kan uppmanas att hjälpa till. Men den öppna journalistiken på nätet väcker också svåra frågor om hur till exempel källkritik och skyddet för den personliga integriteten ska hanteras i framtiden. Jet-settande krigsreporterDet fanns en tid när papperstidningen inte var i kris och kvällstidningarna hade obegränsat med resurser. Ingen plats på jorden var för avlägsen, inget uppdrag för svårt. Under den tiden var Ulf Nilsson Expressens stora namn. I dag är han 77 år gammal och mannen som sett alla krig som gått att se under kalla kriget har slagit sig ned i ett gated community vid franska rivieran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Heinä 201034min

Skadeståndsdebatt och väderboom

Skadeståndsdebatt och väderboom

Ifrågasatt skadeståndAtt personer som varit felaktigt frihetsberövade kan få skadestånd om de hängts ut av medier ifrågasätts. Systemet har kritiserats utifrån att det är skattebetalarna som får betala, när främlingsfientliga skvallersajter på nätet hänger ut misstänkta brottslingar. Och även den nya Justitiekanslern, Anna Skarhed, tycker att systemet borde ändras. Men på JK tycker man inte att det handlar om vem som betalar i första hand, utan om svårigheten att mäta publicistiskt lidande i pengar. Väderboom i mediernaVädret har slagit alla rekord - inte bara på termometern utan även i journalistiken. Väderprognoserna blir allt oftare till nyheter som tillåts bre ut sig på ett sätt som vi inte sett innan. Meteorologerna är affischnamn och i morgonsofforna på TV tycks väderpratet ha blivit obligatoriskt. Är det gammal hederlig sommartorka eller ett större journalistiskt trendbrott som ligger bakom? Sveriges argaste mediekritiker Hon blev en av landets första tabloidfeminister och tillsammans med en ny generation kvinnliga journalister förändrade hon kvällstidningarna genom att ta in kvinnoperspektivet på nyhetsplats. I dag är det framför allt som stenhård mediekritiker som Maria-Pia Boëthius gjort sig känd. I den fjärde delen i Mediernas sommarserie om medieprofiler träffar vi henne i de schweiziska alperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Heinä 201034min

Littorins motoffensiv och herrtidningsprofil

Littorins motoffensiv och herrtidningsprofil

Mobilfilm ledde till åtalDet blir åtal i fallet med bloggaren Jesper Nilsson som filmade polisen. Händelsen i tunnelbanan ledde till stora rubriker sedan Jesper lagt upp bildsekvensen på sin blogg och twittrat om det. Mobilfilmen blev avgörande, både för uppmärksamheten i etablerade medier och som bevis i polisens internutredning. Motoffensiv i LittorinaffärenVi berättar hur det gick till när regeringen kontrade i Littorinaffären. Dagens Nyheters scoop Littorin talar ut vägde tungt, men vem hade mest inflytande över versionen? Att göra en intervju via mejl tycker inte ens Dagens Nyheter själva var optimalt. Nu har fokus i Littorinaffären flyttats från sexköpsanklagelserna till beslutet att publicera och det har uppstått en maktkamp mellan regeringens presstab och Aftonbladet. Medieträning och hjärnsläppAtt sälja medieträning och krishanteringsstrategier är en lönsam idé, verksamheten drar in många miljoner årligen och makthavare på nästan alla områden lägger ner både tid och pengar på att förbereda sig för den där stunden som alla fruktar: när drevet knackar på. Men hur många miljoner som än investeras i medieträning så verkar det nästan aldrig fungera när det verkligen hettar till. Medierna har i veckan sökt svar på frågan varför de dyra råden gång på gång tycks som bortblåsta när den riktigt stora krisen är ett faktum. Medierna möter vilda JoeVi träffar herrtidningslegenden Joe Wallack. Han var den stora stjärnan när det gällde det redaktionella innehållet i 1980-talets största herrtidning: Aktuell rapport. Herrtidningsgenren som hade sin topp just då blandade sex, nakenhet och journalistiska reportage. Och varje vecka skrev Wallack under vinjetten Joes vilda värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Heinä 201034min

Politikerdrev och provokatör

Politikerdrev och provokatör

Drev - mot journalisternaSven Otto Littorins avgång slog ned som en bomb i Almedalen tidigare i veckan. Få journalister granskade den berättelse som han gav på presskonferensen om att han utsatts för ett mediedrev och nu lämnade ministerposten mitt i valrörelsen för barnens skull. Medierna var tvärtom snabba med självrannsakan och diskussioner om i fall den politiska bevakningen nu gått för långt. Men skutan vände när Aftonbladet publicerade en helt annan version. Kritik mot laddat Kaliber Radioprogrammet Kalibers scoop i början av juni där medlemmar i religiösa ungdomsförbund berättade öppet om att de tycker utlevd homosexualitet är en synd fick stort genomslag. Reportaget fick Ungdomsstyrelsen att omedelbart inleda en utredning av om de här organisationerna verkligen lever upp till kraven för att få miljontals kronor i bidrag. Och trots de röster som Kaliber hade inifrån förbunden kom förbundet i veckan fram till att homosexuella kan vara medlemmar på samma villkor som andra. Samtidigt anklagas Kaliber för att ha vinklat sin historia för hårt. Klassisk provokatör"Inget Aftonblad utan Annette Kullenberg" brukade man säga förr i tiden. Hennes spalter väckte reaktioner långt över det vanliga. Som kolumnist var hon en provokatör och hon blev känd för sin kritik av kungahuset och mediernas fjäskande ton inför överheten. Själv har hon aldrig varit speciellt fjäskande, något som vår reporter Amanda Glans fick smaka på när hon gjorde andra delen i vår sommarserie om medieprofiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Heinä 201034min

Offentlighetskamp och Sveriges vassaste tunga

Offentlighetskamp och Sveriges vassaste tunga

Kamp mellan sekretess och öppenhetFallet Göran Lindberg är ett av de största sexbrottsmålen i modern tid. Men fallet har präglats av hemlighetsmakeri och det har fått journalister att ta strid för ökad offentlighet. I den striden stod två tunga principer in i det sista mot varandra och inte förrän i måndags beslutade tingsrätten att släppa stora delar av förundersökningen. Medierna har tittat närmre på kampen om offentligheten, men också på vad som hände sedan. Vem vinner på offentligheten och hur påverkas rättegången? Visklek i adoptionsfallNyheten om att en adopterad 13-årig flicka blivit tillbakaskickad till Gambia av sina adoptivföräldrar i Småland upprörde många när den fick stort genomslag i mitten av juni. De stora rikstäckande medierna var snabba med att haka på nyheten från SR Kronoberg. Men bakom den upprörande nyheten finns en mycket komplicerad och svåråtkomlig historia. Och i medierapporteringen har källorna som uttalat sig om fallet varit få. När nyheten spreds handlade det till en början om att återge vad andra rapporterat. Sekretess och källskydd gjorde dessutom att det fanns utrymme för en skev bild - en bild som också fick fäste i det tidiga skedet. Älskad och hatad radioprofilFrank Gunnarsson har kallats Sveriges vassaste tunga. Han är profilen som slog rekord i radionämndsanmälningar och när vinjetten till hans program ljöd i radioapparaterna så stannade rullbandet på Volvo i Göteborg i början på 80-talet. Frank Gunnarsson började på lokalradion i en tid då tanken var att fler röster skulle höras och yttrandefriheten skulle tas på allvar, men han säger idag att hans program kan ha haft motsatt verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Heinä 201034min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
kummitusjuttuja
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko