Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Maalis 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Jaksot(1000)

Bangladesh nysatsar i översvämningarnas spår

Bangladesh nysatsar i översvämningarnas spår

Bangladesh gör framsteg i bemästrandet av svåra stormar och översvämningar. Dödsfallen i naturkatastrofer har minskat dramatiskt och hanteringen av klimatförändringens konsekvenser har förbättrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dola Liday i byn Deluti i Bangladesh har sadlat om från risodlare till krabbodlare. Den stigande havsnivån har lett till översvämningar som gjort markerna för salta för att odla ris på. I dammarna växer nu krabbor, och avkastningen använder Dola Liday för att bekosta sin sons utbildning. Svenska biståndspengar används för att stötta den här den mest utsatta gruppen människor för klimatförändringar och extremväder. Och det har gett resultat. Vetandets värld besöker byar där jordbruksmarken förstörts av översvämmande havsvatten och där det pågår en kontinuerlig klimatanpassning. I programmet hörs Dola Liday, krabbodlare i byn Deluti, Ashoke Kumar Adhikary vid UNDP, Bonita Mandol, krabbodlare i Deluti, Zahirul Islam, informatör vid FNs utvecklingsprogram Bangladesh, Mahbubur Rahman, miljö och klimatfrågor vid svenska ambassaden i Bangladesh, A.K.M Mamunur Rashid, klimatförändringsexpert UNDP. ProgramledareGustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Elo 201919min

Hälsokorrespondentens år - från svårbekämpad ebola till välgörande skratt

Hälsokorrespondentens år - från svårbekämpad ebola till välgörande skratt

Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen. Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta – och själv lockats till skratt i direktsändning. Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad. Hela programmet för turnén hittar du här

21 Elo 201919min

Så hanterar veterinären hotade vilda djur

Så hanterar veterinären hotade vilda djur

Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

19 Elo 201919min

Ökande fall av syfilis – Hon förlorade sitt foster

Ökande fall av syfilis – Hon förlorade sitt foster

Franska sjukan lamslog Europa för 200 år sedan, nu ökar syfilis igen. Benägenheten att skydda sig när man har sex har sjunkit på grund av mindre rädsla för hiv, och användningen av dejtingappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Priset betalar 200 000 foster som dör i sina mammors magar årligen. Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira förlorade sitt barn under graviditeten på grund av syfilissmitta som inte behandlades. Professor Mauro Romero Leal Passos vid Fluminense federala universitet anser att sjudubblingen av sådana fall i Brasilien är en skam för landet, när WHO har målet att överföringen ska stoppas helt globalt mellan mamma-barn och det finns billigt Bensatin penecillin som räddar alla barn om det sätts in i tid. Professor Magnus Unemo är chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro är oroad att syfilisfallen ökar snabbt i både Europa, Nordamerika, Australien och Japan. Han anser att det behövs stora upplysningskampanjer så att folk inte tror att bara för att det finns så bra hiv-mediciner så kan man sluta använda kondom vid tillfälliga sexförbindelser. I programmet hörs: Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira, som förlorade foster efter syfilisinfektion under graviditet i Rio, Mauro Romero Leal Passos, Gynekologiprofessor vid Fluminense federala universitet Rio, Magnus Unemo, chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro. ProgramledareJohan Bergendorff, Sveriges radios globala hälsokorrespondentjohan.bergendorff@sr.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

19 Elo 201919min

Sociologiforskaren: "Lär av festivallivet - var lite smutsigare!"

Sociologiforskaren: "Lär av festivallivet - var lite smutsigare!"

Sociologen Tullia Jack har gjort en studie av folks duschvanor när de bor i tält på musikfestivaler. Och kommit fram till att vi bör lära och inspireras av den livsstilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet, har intresserat sig för våra renlighetsvanor ända sedan hon läste modevetenskap i Australien och insåg hur ofta vi tvättar våra kläder och hur mycket vatten och andra resurser som går åt till det. Och duschandet har ökat enormt de senaste decennierna. Somliga duschar tre gånger om dagen – på 50-60-talet fick vi hälsorådet att "bada ofta, minst en gång i veckan." Men mycket av vår renlighet har mer med sociala konventioner att göra än med hygien, anser hon, och uppmanar oss att inspireras av hur vi lever på sommaren, på musikfestivaler där vi står ut med varandra och tycker om att umgås, trots att vi inte duschar. Eller i sommarstugan. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

15 Elo 201919min

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo (R)

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo (R)

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. Programmet är en repris från 10 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Elo 201919min

Så skapas det marockanska solenergi-undret (R)

Så skapas det marockanska solenergi-undret (R)

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. Programmet är en repris från 15 april 2019. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Elo 201919min

Vad finns det för sjukdomar i släkten? (R)

Vad finns det för sjukdomar i släkten? (R)

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Programmet är en repris från 5 februari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Elo 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
filocast-filosofian-perusteet
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita