Husbesiktningar - vilket skydd har du om det blir fel?
Kaliber23 Touko 2016

Husbesiktningar - vilket skydd har du om det blir fel?

Vid en husaffär är köparen är skyldig att undersöka huset noggrant. Många anlitar ett proffs och tror att man då är säker. Men hur skyddad är du egentligen när besiktningsmannen har gjort fel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ja, man blir av med lite aggression i alla fall. För man är ju frustrerad och bitter. Men samtidigt ska det bli fantastiskt skönt att få ett nytt badrum. Men det är ju inte jag som borde betala för det här.

Det här är Kaliber där drömmen om ett hus blev en mardröm.

Om en husbesiktning som gick snett.

Om Marcus Lidstedts kamp för att få rätt mot det multinationella bolaget.

­­­– Här har vi katastrofområdet. Här har vi badrummet och två golvbrunnar. Badrummet är från 90-talet, det är kanske inte modernt i färg längre men är fint och fräscht. Och vi förväntade väl oss inte att det skulle vara några problem, säger Marcus Lidstedt.

Vi är hemma hos honom i Mjölby i Östergötland. Vid ett vackert putsat gult hus från början av förra sekelskiftet. I trädgården fruktträd och gungor.

– Här uppe har det varit en balkong tidigare, vad jag förstår. Men den har man satt igen. Så har de satt in det här fönstret som skickar in väldigt fint ljus in i hallen och matsalen.

Marcus Lidstedt visar runt och berättar om hur drömmen om hur ett eget hus till familjen började ta form en sommar för några år sedan.

– Jag växte upp i ett sådant här hus i Skänninge. Min sambo växte upp utanför Mjölby men när vi flyttade hit bodde vi på Ringvägen som korsar den här gatan. Då pluggade vi. Sen bodde vi på Lagmansgatan som är åt det hållet. Vi har hela tiden…man har ju varit i området här, men jag har aldrig lagt märke till huset för här åker du bara förbi. Men sen så en sommar så kände vi att jag höll på att bli tokig, jag orkade inte bo i lägenhet längre, då började vi leta. Då kom det här ut. Vi blev förälskade direkt. Och vi fick det.

Härligt. Hur kändes det?

– Det kändes väldigt bra. Väldigt bra.

Köparen skyldig att undersöka

Att köpa hus är för många en av livets största affärer. Och en köpare är skyldig att undersöka huset noggrant. För säljaren ansvarar inte för fel som är möjliga att upptäcka vid en noggrann besiktning, så kallade dolda fel som redan finns när bostaden köps. En del köpare besiktigar själva. Men de flesta anlitar en professionell besiktningsman för en så kallad överlåtelsebesiktning. Om besiktningsmannen slarvar kan han eller hon bli skadeståndsskyldig. På så sätt ska husköparen känna sig trygg och säker - är det tänkt.

Marcus Lidstedt är revisor. Han tycker inte om att ta risker, vare sig i sitt yrke eller till vardags. Så innan han skriver på kontraktet för drömhuset kontaktar han den största firman på marknaden när det gäller överlåtelsebesiktningar i Sverige. Nämligen Anticimex.

På hemsidan står:

”Vi har i mer än 20 års tid utfört besiktningar och gör närmare 25 000 överlåtelsebesiktningar varje år./…/ Att sälja ett hus är en stor och komplex affär. Ett fel som upptäcks efter affären kan få konsekvenser för både köpare och säljare. I ett hus kan det finnas många fel och brister som är svåra att upptäcka för ett otränat öga. /…/Med en överlåtelsebesiktning får du reda på vilket skick huset är i och minskar risken för tråkiga överraskningar när köpet är klart/…/Vi har lång praktisk erfarenhet av besiktningar och kunskap om byggteknik./…/Du får personlig service på plats i ditt hus och har möjlighet att ställa frågor direkt till besiktningsmannen.”

En trappa upp i huset ligger badrummet. Där finns toalett, handfat, ett badkar och ett duschutrymme. Marcus tar bort locket till golvbrunnen i duschen och börjar berätta vad som hände den där lördagen i november förra året när han kliver in i duschen – något som senare ska kosta honom över 200 000 kronor. Men det har han ingen aning om just då när han vrider på vattnet.

”Stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén”

– Och när man duschar är det bra att vattnet tar vägen någonstans, gärna ned i ett rör. För att göra det när man lägger klinkers så lägger man ett tätskikt i botten vad jag förstår och sen lägger man på klinkers. Tätskiktet ska ju gå ned i golvbrunnen och slutas till med den gråa tätringen som är längst ned här. Så ser det inte ut här. Vad som hänt här är att här har duschen varit på och det har varit lite för mycket skräp i golvbrunnen, vilket gjorde att vattnet steg mer än det tilläts flöda ut. Det är ju sådant som kan hända. Man ska ju rensa, men ibland glömmer man och jag hade varit på affärsresa i två veckor och innan var det lite stressigt så jag tänkte tar det när jag kommer hem. När jag kommer hem tar jag en dusch och det går väl en minut ungefär så ropar min sambo på mig att ’stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén’. Mycket riktigt, på våningen under är det fritt flöde ned.

Vad är det som är under här?

– Här har vi en källarentré klätt i träpaneler…vattnet har stigit upp här, kommit upp under tätringen, tillåtits tränga ut kanske en halv kvadratmeter i diameter och sen har det hittat vägen ned. Så man kunde väl duscha där nere också men vattnet var lite smutsigare.

Så det började droppa där nere…?

– Ganska rejält, ganska rejält.

Vad tänkte du då?

– Det ska man inte säga i radio. Blir ledsen. Rädd, vad har hänt? Hur stora är skadorna? Får ju panik mer eller mindre, berättar Marcus Lidstedt.

Trots att Marcus är noggrann och tar hjälp av den största firman på marknaden och tror han att han gör allt rätt, så blir det ändå fel. Vad hade besiktningsmannen egentligen för kompetens? Och hur kunde det gå så snett?

Finns inga formella krav

Varje år säljs drygt 55 000 småhus och 10 000 fritidshus i Sverige. En bostad säljs i det skick som den är i just när kontraktet skrivs. De flesta köpare låter en besiktningsman undersöka huset. Men i Sverige kan vem som helst kalla sig för besiktningsman. Det finns inga formella krav på yrkesbevis, certifikat, att man verkligen kan det man utger sig för att kunna.

Det som finns är en ideell yrkesorganisation för ingenjörer som jobbar inom fastighets- och byggbranschen som heter SBR Byggingenjörerna. De bedriver utbildning för besiktningsmän och utfärdar godkännanden. För att bli godkänd besiktningsman av SBR krävs en dokumenterad byggteknisk utbildning och att man gått organisationens grundkurs för överlåtelsebesiktning. Därefter kan man bli certifierad av Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP.

Idag finns 180 godkända besiktningsmän i landet av dem knappt 50 certifierade. Det finns inga exakta siffror på hur många besiktningsmän det finns totalt i Sverige. Men branschen själv uppskattar att det är mellan 500 och 600. Och åsikterna om deras kvalitet är många i de forum på nätet som diskuterar besiktningsmän.

Det är den 15 september 2010. Enligt besiktningsprotokollet är det halvklart väder och 14 grader i luften, när besiktningsmannen från Anticimex parkerar sin bil utanför det gula huset från 1910 på Bondegatan i Mjölby.

– Jag har kvar visitkortet här, men där står bara hans namn. Jag vet inte vad han har för kompetens.

Det var inget du frågade efter då?

– Nä, det var det inte. Det kanske var dumt. Jag utgick från att Anticimex skickar kompetent personal. Du skickar inte mig till kungliga operan för att göra en balett, jag är inte professionell nog. Då förutsätter jag att de inte skickar en sån yrkesperson hit, säger Marcus Lidstedt, och bläddrar i besiktningsprotokollet som enligt Anticimex kallas nivå två, som betyder en utökad besiktning av husets riskkonstruktioner och med fuktmätning ibland annat badrum.

– En grön bock.

Som betyder?

– Inget att notera. Det finns en liten legend vad en grön bock ska betyda. Denna symbol används då besiktningsteknikern inte ser några avvikelser i utrymmet eller byggnadsdelen.

Så då var du säker med ditt badrum?

– Det var jag.

Men besiktningsmannen såg inte allt som han borde ha sett.

– Jag undrar så klart vilka andra fel har han missat. Det oroar mest. Nu vet vi ju vad en av riskerna var. Jag tror han åkte hit, tyckte huset var trevligt, en trevlig säljare och det var ett trevligt besök och han noterade inte vad han skulle göra. Det är vad jag tror, säger Marcus Lidstedt.

Fick inte rätt trots konstaterad miss

Missen ska bli kostsam för Marcus när vattnet i duschen några år senare letar sig en helt ny väg ned genom huset. Med lätt panik och en vattenskada i huset ringer Marcus försäkringsbolaget som ger rådet att ringa Anticimex för att få skadan besiktigad.

– Han kommer hit, tittar ned i golvbrunnen och säger ’ja, den här golvbrunnen är felaktigt ansluten’. Så förklarar han hur det ska se ut och då säger jag att ni har ju haft det besiktigat när vi köpte huset. Borde han inte ha sett det här. Och det tar kanske en tio sekunder så säger han ’jo, det borde han ha gjort’. Jaha, då kommer jag att reklamera det här. ’Gör det du’, blir svaret då. Då ber jag honom titta i golvbrunnen vid badkaret också. Det är likadant här. Så här är lika stor risk. Jag fick ett protokoll från Anticimex där det konstateras att golvbrunnen är felaktigt ansluten vilket är orsaken till läckan. Felet är inte dolt. Så när jag kontaktar mitt försäkringsbolag så vill de inte de ersätta mig för skadan här i badrummet, berättar Marcus Lidstedt.

Anticimex som inspekterar skadan i Marcus hus erkänner nu själva att golvbrunnen är felmonterad. Ett fel som orsakade skadorna i huset. En felmonterad golvbrunn som en annan av bolagets besiktningsmän helt missade några år tidigare.

Nu tror Marcus att det ska gå lätt att få rätt mot Anticimex och att problemen snabbt ska lösas.

Men det är nu kampen börjar.

På Konsumentverket i Karlstad jobbar Daniel Gustafsson som jurist. Om till exempel en snickare, rörmokare eller golvläggare gör fel gäller tio års rätt att reklamera jobbet enligt konsumenttjänstlagen. Men för konsulttjänster, som en överlåtelsebesiktning, gäller inte den lagen. I stället är två år en skälig tid att reklamera; detta efter en dom i Högsta Domstolen från 2007.

Det här drabbar konsumenterna, anser Konsumentverket, som tycker det är en lucka i lagstiftningen och vill se en förändring.

– Man kan ju fråga sig varför just hantverkare ska ha större krav på sig med reklamationsfristen än vad en besiktningsman eller advokat eller vem som gör en så kallad immateriell tjänst. Absolut vore det önskvärt om det gick att vända sig mot en besiktningsman en längre tid. Det skulle ge en ökad trygghet, säg att det utsträcks till tio år då har man samma möjlighet att vända sig till besiktningsmannen om den gjort något fel som man har att vända sig till säljaren om dolda fel, säger Daniel Gustafsson.

Lagändring inte bästa vägen menar ansvariga

Hur tänker då lagstiftaren, politikerna, om luckan i lagen? Den som både Marcus i Mjölby och juristerna på Konsumentverket i Karlstad vill täppa till.

Kaliber har sökt justitieminister Morgan Johansson för att prata om varför inte husbesiktningar omfattas av konsumenttjänstlagen. Men han vill inte vara med i en intervju. Istället hälsar genom sin pressekreterare Sofie Rudh att frågan om att förändra lagstiftningen var uppe hos dåvarande regering 2009. Sofie Rudh skriver i ett sms att:

”Då ansågs inte en justering av lagen var den bästa vägen. Inte heller denna regering arbetar med ändring av lagen. Det skulle bland annat krävas särregler för olika typer av uppdrag och det skulle bli svårt att samordna med befintliga regler i konsumenttjänstlagen. Mot bakgrund av detta tackar Morgan Johansson nej till intervju denna gång.”

Regeringen anser att branschens egen certifiering som sker genom SBR Byggingenjörerna räcker som skydd för konsumenter. Men den här är en certifieringen som inte är lagstiftad utan frivillig och Daniel Gustafsson på Konsumentverket håller inte med regerings resonemang:

– Det är många branscher som har certifieringar och det blir fel i många branscher trots certifieringar, så det tror jag inte kan, tror inte det i sig räcker för att få trygga konsumenter, även om det givetvis höjer ribban lite grann.

Och Kaliber kan i dag visa att det regeringen tycker är tillräckligt skydd för husköpare - inte räcker. Även Konsumentverket tycker att skyddet är otillräckligt.

Certifieringen frivillig

Marcus Lidstedt har anmält Anticimex till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

– Tyvärr har jag inte den styrkan att anlita en advokat och bära den rättegångskostnaden om jag förlorar. Jag tror faktiskt att, det är därför jag driver det så hårt mot Anticimex, att jag har rätt. Ett konstruktionsfel är ett konstruktionsfel, det är inget som växer fram. Så jag tror nog det skulle kunna vinna i tinget, men den risken vill jag ju inte ta. Däremot gör jag så klart en ARN-anmälan. Deras beslut eller rekommendation är ju en indikation på vad en domstol skulle besluta, säger Marcus Lidstedt.

Varje år får reklamationsnämnden – dit missnöjda kunder kan vända sig - in mellan 1200 och 1500 anmälningar om jobb som gjorts på bostäder, som till exempel hantverkstjänster. Problem med husbesiktningar är en liten del av alla ärenden. Men en enskild kan drabbas hårt ekonomiskt om något går fel. Och kan man säga något om kunskapen hos landets besiktningsmän?

Kaliber har granskat samtliga anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden som handlar om överlåtelsebesiktningar de senaste fem åren. Flest anmälningar mot sig har Anticimex - 117 av totalt 318. Men Anticimex är också det enskilt största besiktningsbolaget på marknaden. Få anmälningar leder till fällning för det är den som anmäler som ska bevisa att besiktningsmannen varit vårdslös.

Men hälften, eller 19 fällningar de senaste fem åren, gäller Anticimex.

Vår kartläggning visar också att i de fall där reklamationsnämnden fällt Anticimex är bara en av deras besiktningsman godkänd enligt de certifieringskrav som yrkesorganisationen SBR Byggingenjörerna ställer. Den certifiering som regeringen tycker räcker som skydd för konsumenterna. Bland övriga besiktningsmän som fällts av ARN finns dem som både har och saknar certifiering.

Daniel Gustafsson på Konsumentverket blir förvånad över att så många av besiktningsmännen som fällts saknade certifiering eller godkännande:

– Det är intressant det du säger att där det gick snett var det oftast en besiktningsman utan den här certifieringen.

Kan man dra någon slutsats som konsument om man ska anlita en besiktningsman, ska man titta efter att den är certifierad?

– Ja, de data talar ju onekligen i den riktningen, säger Daniel Gustafsson.

Vi hör av oss igen till justitieminister Morgan Johansson. Nu för att höra hur han ser på att branschens egen certifiering som regeringen sagt räcker som skydd för konsumenter mot besiktningar som går fel - inte har den effekt det var tänkt. Något som Kalibers granskning visar.

Och också vad han tycker om Konsumentverkets krav på en förändrad lagstiftning.

Men det är frågor vi inte får ställa. För ministern vill fortfarande inte vara med i en intervju.

Anticimex säger ner till ersättning

I Mjölby står Marcus Lidstedt i byggdamm och river ned kakelplattor från väggarna. Allt ska rivas, ända ned till träbjälklaget. Sedan ska hantverkare göra nytt och göra rätt.

– Det gäller att få rätt vinkel, annars så fastnar du och halkar. Så ska du trycka till lite också. Det är väl bra för karaktären.

Vad heter det där?

– Det är väl en bilmaskin, va? Sägs det, jag är inte så kunnig på sånt. Men bilmaskin skulle jag säga, med ett litet huvud för att komma in bakom. Kanske borde haft en bred, den kanske inte fastnar lika lätt. Men ja, ja…

Vad gör ni idag?

– Tanken är att vi slår ned väggarna till bjälklag och isolering. Golvet…jag måste tänka på om vi ska vänta med det. Jag måste måla här på något sätt. Jag har ju hjälp i dag, men….

Marcus får ingen ersättning av Anticimex – trots att deras besiktningsman missade att se den felaktigt monterade golvbrunnen – som ledde till skador i huset. Anledningen är att mer än två år gått mellan överlåtelsebesiktningen och skadan.

– Det blir väl pasta till lunch så man får mer energi. Pizza sa vi, men jag vet inte…

”Högt kundvärde och bra kvalitet”

Anticimex finns idag i 15 länder och har cirka 4 000 anställda. Skadedjursverksamhet är företagets huvudsyssla och därefter är överlåtelsebesiktningar en stor och viktig del. Den svenska delen av Anticimex gick 2014 med drygt 483 miljoner kronor – nästan en halv miljard - i vinst. Enligt företaget var vinsten extra hög på grund av försäljning av fastigheter och ett bolag i Luxemburg.

Med de siffrorna i minnet uttrycker Marcus Lidstedt sin besvikelse i ett brev till Anticimex - och får svar från företagets vd Mikael Roos:

– Han svarar mig så här: ’Hej Marcus. Tack för ditt mejl. Även om det naturligtvis är tråkigt att du är så missnöjd med våra tjänster. Vi strävar som du förstår alltid efter att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet. Och när vi tyvärr emellanåt misslyckas vid enstaka tillfällen så försöker vi alltid lära oss för att bli bättre. När vi utför överlåtelsebesiktningar har vi liksom hela branschen, samma reklamationsvillkor…’

Kaliber kontaktar företagets vd Mikael Roos för att höra vad han menar med brevet han skrev till Marcus, där han beklagar att det ibland blir fel men ändå inte kan hjälpa Marcus.

Mobilsvar: ”Hej, du har kommit till Mikael Roos på Anticimex”.

– Hej Mikael. Jag heter Christian Ströberg ringer från Sveriges Radio. Du får gärna ringa mig på 011- 495….”

Men Mikael Roos tackar nej till en intervju med Kaliber och hänvisar i mejl till Per Bergström som är affärsansvarig.

Först lovar företaget att svara på våra frågor, men efter några dagar ändrar de sig och vill inte ställa upp alls. Till sist går de med på en intervju – men under förutsättning att inte svara på några frågor som har med Marcus Lidstedts ärende att göra eftersom det nu ligger hos Allmänna reklamationsnämnden.

– Hej, Per Bergström heter jag. Välkommen in.

Vi ställer ändå frågan till Per Bergström vad Mikael Roos egentligen menar i brevet som han skrev till Marcus Lidstedt.

I ett mejl skriver Mikael Roos att "ni strävar som du förstår alltid mot att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet." Rent generellt; vad innebär en sån formulering?

– Ja, vi skulle ju inte kommentera det här enskilda ärendet sa vi. Utan vi får göra när det är färdigt så kan vi även kommentera det utlåtandet.

Nu var det ju inte det enskilda ärendet jag ville ha kommenterat utan rent generellt vad innebär en sån formulering att ni alltid strävar mot att leverera tjänster med högt kundvärde och bra kvalitet?

– Det är ju om jag ska kommentera det utifrån vad vi pratat om att vi jobbar med att utveckla våra tekniker, att följa upp det som blir fel, att försöka lära av misstag, och det är väl för att leverera bra kvalitet med högt kundvärde.

Hur mäter man sånt?

– Kundnöjdhet, vilket vi också mäter.

Så när man köpt en tjänst av er då får man också ett formulär där man får svara på ett antal frågor?

– Ja, absolut. Vi har alltså ett verktyg där det går ut ett mejl till kunderna. Vi har nyligen lagt ut överlåtelsebesiktning. Vi har successivt gått ut med alla våra tjänster så vi får en kontroll på vad våra kunder tycker.

Vad säger era kunder om överlåtelsebesiktningar?

– Ja, vi har inte hunnit få något resultat än, för det är helt nytt.

Okej, så pass.

– Men vi har väldigt många nöjda kunder, så är det, annars hade vi inte haft den position vi har, säger Per Bergström.

Anticimex eget system

Anticimex väljer att fokusera på de kunder som är nöjda och Per Bergström vill inte prata om en av de missnöjda kunderna, Marcus Lidstedt.

Anticimex har cirka 200 personer som utför överlåtelsebesiktningar. Bara sex av dem är godkända enligt SBR Byggingenjörerna – och det som regeringen tycker räcker som garanti för att kunskapen är tillräcklig hos landets besiktningsmän. I stället har Anticimex en egen utbildning för sin personal, berättar Per Bergström och säger att många av besiktningsmännen också har någon form av byggteknisk utbildning i botten och gärna lite arbetslivserfarenhet från byggbranschen.

Så hur ska då en vanlig husköpare veta vem som har tillräcklig kunskap för att göra en ordentlig besiktning?

Blir det inte otydligt när ni har ett system och SBR har ett annat?

– Jo, klart om man utgår från den delen att måttet är den typen av certifiering då kan det väl vara otydligt att en har och inte den andre har. Men om man nu tittar på det faktiska som vi gör, så kanske det inte är så otydligt. Eftersom vi gör exakt samma sak.

Ni vet säkert vad ni gör men för kund blir det otydligt.

– Jo, absolut, absolut, Det kan absolut vara så att det är en otydlighet i vad som är rätt eller fel då, säger Per Bergström.

I de fällningar av Allmänna reklamationsnämnden som Kaliber granskat var ingen av Anticimex besiktningsmän certifierad. Endast en var godkänd av organisationen SBR Byggingenjörerna.

Men Per Bergström tycker inte att det säger något om kunskapen hos Anticimex besiktningsmän:

– Nej, jag vill påstå att det inte gör det. Sen att det blir fel ibland…men det blir ju fel även om man är certifierad. Jag är lite envis i att vi har en modell för utbildning och krav som gör att vi följer upp, vi vet när vi släpper ut någon, vi följer upp, på samma sätt som jag tror SBR gör, eller kanske mer intensivt eftersom vi har en koppling till varje kontor och tekniker. Sen blir det givetvis fel ibland och det är beklagligt att det blir fel. Så är det absolut.

Men det faktum att ingen är certifierad och en var godkänd. Säger det ingenting, menar du?

– Inte vad jag ser och vet om certifieringskraven. Återigen vill jag påstå att vi har väl så bra och samma utbildning och samma kontroll som övrig marknad har.

Men när jag ska välja besiktningsman eller företag. Hur ska jag tänka?

– Ja, där kan det finnas en poäng i det du säger att då letar man efter någon som är certifierad, kanske. Och är ju inte vi då, i det här fallet.

Kan göra undantag

En missnöjd Anticimexkund har två år på sig att reklamera en besiktning, en gräns som ju Högsta domstolen tycker är skälig. Per Bergström säger att de kan göra undantag från tvåårsregeln om felet är grovt.

– Men beroende på hur uppenbart och hur stor en brist kan vara i förhållande till det ekonomiska värdet, givetvis.

Så trots att företaget som gjorde nästan en halv miljard kronor i vinst kan vara mer generös mot en missnöjd kund hänvisar de till en reklamationstid på två år.

– Det finns ju en betydande ekonomisk risk givetvis i att dra det här mycket, mycket längre. Så är det helt klart, och vi har inte tjänat de där pengarna på den här verksamheten givetvis. Utan nu har du tittat i en total verksamhet. Så om vi nu gör någon normal handelsvinst på besiktningen så är den bygd utifrån en sån här tvåårsgräns, säger Per Bergström.

Kaliber har i dag visat att det regeringen tycker är skydd för konsumenter mot fel som besiktningsmän gör – nämligen ett frivilligt system med godkännande och certifiering – inte har den effekt det var tänkt.

I Marcus Lidstedts fall var besiktningsmannen godkänd av både av organisationen SBR och Anticimex. Men han missade ändå att golvbrunnen i badrummet var felaktigt monterad. En miss som ledde till omfattande vattenskador.

Och trots att Anticimex själva erkänt att de gjorde en miss får Marcus ingen ersättning från bolaget, eftersom det gått mer än två år från besiktning till att skadan skedde.

I Mjölby är Marcus' badrum omgjort och nästan klart. Det har kostat Marcus drygt 200 000 kronor och en hel del arbete.

– Så här ser det ut nu, då.

Oj, vad fint det blev.

– Ja, det blev faktiskt jättefint. Så vi har nu golvvärme eldriven, vi har snyggt och prydligt plattor och en korrekt ansluten golvbrunn.

Ja, där är den nya.

– Ja, så här ska det se ut.

Gjort efter konstens alla regler?

– You bet!

Under våren har han övervägt att stämma Anticimex inför domstol, men om han förlorar tvisten får han ersätta företaget för deras rättegångskostnader. Plus betala sina egna advokatkostnader.

Sådana är reglerna. Och den risken vågar han inte ta.

I stället har han alltså gjort en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden och hoppas på att få rätt. Och på att luckan i lagen någon gång i framtiden täpps igen.

Vi ska också lägga till att när programmet var klart i fredags hörde Anticimex av sig i ett mejl, där de skriver att de nu startat en process för att låta tredje part certifiera företagets besiktningsmän. Det innebär också att de gör en översyn av sin process för överlåtelsebesiktningar.

Reporter: Christian Ströberg

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Jaksot(500)

Elöverkänslig del 1: Pengarna och hoten

Elöverkänslig del 1: Pengarna och hoten

Tusentals personer säger att de är drabbade av elöverkänslighet - något som den samlade vetenskapen inte kunnat bevisa existerar. Kaliber om statliga miljoner till ett förbund som gör motstånd mot forskningen. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arja och Helén upplever sig sjuka av el– De här lysrören, det kändes som ett strykjärn mot huvudet, och jag kunde inte gå rakt.Det är 1992, och Arja kliver in i en mataffär i Upplands Väsby när hon plötsligt tycker att hon känner av de flimrande lysrören i taket. Tron på elöverkänslighet blir starkare hos henne.– Jag hade ingen längtan efter döden, men det, det är den fruktansvärda sjukdomen, att man är så sjuk och har så ont i huvudet.I en annan del av landet, på den uppländska slätten, bor Helén i ett rött hus i en glänta mellan snöklädda åkrar och högresta granar.Det är 2006 när Helén upplever en starkare sjukdomskänsla. Hon säger att hon känner yrsel och smärta, och börjar att rasa i vikt. Helén går till vårdcentralen, men där hittar de ingen orsak.Vid den här tiden får Helén höra talas om elöverkänslighet från en släkting som själv tror sig vara drabbad. Ju mer Helén tänker på elöverkänslighet, desto mer tror hon på det som en förklaring. Och som ett problem som i sådana fall går att lösa.– Vi fick ju tömma hela huset på datorer, på mobilerna, på alla batterier vi hade i allting.All teknik som finns i ett normalt tjugohundratalshem, blir ett hot, enligt Helén.BildskärmssjukaVi får kontakt med människor som har eller har haft besvär som de själva beskriver som diffusa smärtor, trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Nästäppa. Domningar. Stickningar. Svimningar. Flera av dem har också pratat om hur att uppleva sig som elöverkänslig kan väcka självmordstankar. Och flera av dem har fått bekräftat av andra som tror på elöverkänslighet att deras ohälsa beror på strålning.Och ett namn återkommer bland flera av de vi pratar med, det är Bengt Håkansson från Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund med 2.200 medlemmar.– Min entré där, det var bland annat att jag skrev en rätt lång artikel i deras tidning, eller i vår tidning, ska jag säga nu, Ljusglimten. Rätt snart så fick jag överta frågespalten “teknikfrågan” där jag svarar på frågor om teknik. Och, ja, vad som bekymrar folk. Jag har ju några som lyssnar och som behöver hjälp och råd. Det har väl varit det viktigaste.Går inte att koppla– Det här har ju många namn.Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.– Det mesta har ju varit vad man kallar dubbelblindprovokationer, det vill säga att man har gjort en försöksuppsättning som man så långt som möjligt tror, att det här är någonting som triggar besvären hos personerna. Och ibland har man gjort öppna prov innan, det vill säga att de vet ”nu är du exponerad, nu sätter vi på den här utrustningen”, och man har valt försökspersoner då som har sagt ”ja men det här är någonting som utlöser besvär hos mig.” Man har också tagit personernas i andra studier, inte mina, men man har tagit utpekad utrustning och gjort i deras hemmiljöer, för man tänkte att ”om vi gör det här i laboratorier så kanske vi missar någon faktor”, men inte där heller fick man något samband.Studier har kunnat visa att det är en negativ förväntan som kan orsaka besvären, något som kallas ”noceboeffekt”. Det innebär att människor kan uppleva sjukdomssymptom för att de är övertygade om att de ska inträffa i en specifik miljö.Samtidigt har Lena Hillert utsatts för försök till misskreditering, då personer påstått att hon varit anställd av Telia.– Jag har aldrig varit anställd, jag har aldrig fått ett öre från Telia. Man försökte ju misskreditera mig. För att, så att säga, minska min trovärdighet. Det är ju naturligtvis inte roligt, säger Lena Hillert.Avfärdar att elöverkänslighet inte skulle ha bevisatsOrdförande för Elöverkänsligas Riksförbund, Marianne Ketti, upplever själv att hon började drabbas av elöverkänslighet för många år sedan.När vi påtalar för Marianne Ketti att elöverkänslighet inte vetenskapligt går att bevisa, avfärdar hon den erkända forskningen.– Den bygger inte på någon saklighet.Marianne Ketti är övertygad om att forskningsresultat och myndigheter som arbetar med strålsäkerhet, så som Strålsäkerhetsmyndigheten, är korrupta.– Strålsäkerhetsmyndigheten kan du inte lita på. De har ett vetenskapligt råd, och delvis hänger det här...sitter det här, från det här vetenskapliga rådet då, så sitter det folk från en organisation som heter ICNIRP. Vi har försökt komma åt dom här länge.ICNIRP, den organisation hon är kritisk mot, är en icke vinstdrivande internationell sammanslutning av forskare och experter inom området icke-joniserande strålning och människors hälsa. Det är också därifrån den senaste forskningen kan hämtas som stöd för bland annat myndigheter i Sverige, till exempel gällande de gränsvärden som mäts kring hur hög strålning som får förekomma i samhället utan att det innebär risker.Hot mot myndighetspersoner och forskareVi kommer i kontakt med flera myndighetspersoner och forskare som berättar om hot som de blivit utsatta för från medlemmar i förbundet. Jimmy Estenberg jobbade som utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten fram till 2021. En dag får han ett samtal. Det kommer från en medlem i Elöverkänsligas Riksförbund, berättar han.– En person hade letat upp mina barns födelseannonser...och då var de ju några år gamla, så det är ingenting som låg i dagens tidning direkt. Det var ju en väldig tydlig markering från dem att de hade koll på mig och min familj.Vi frågar Marianne Ketti, som varit ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund i 10 år, om hoten.– Ja, vi hotar ingen, sådant jobbar inte vi med i förbundet, vi jobbar seriöst. Jag tycker det är förjäkligt om man hotar politiker, om man hotar någon annan, oavsett om jag inte sympatiserar med dem så tycker jag att ingen människa ska vara utsatt för hot i sin yrkesutövning eller vad man nu jobbar med. Ett sådant samhälle ska vi inte ha.Miljoner i bidragVarje år får Elöverkänsligas Riksförbund omkring 1,7 miljoner kronor i statsbidrag. Detta på grund av att elöverkänslighet räknas som ett funktionshinder efter ett regeringsbeslut 1995. Bidraget är utformat så att pengarna ska gå till påverkansmöjlighet i samhället som ligger i medlemmarnas intressen.– Det finns ingen koppling till det i just det här organisationsbidraget, utan fokus som vi tittar på utifrån statsbidrag, det är helt enkelt om de har uppfyllt de kriterier för en organisation, och för att kunna organisera sig som verksamhet, säger Zara Warglo, som är avdelningschef för Avdelningen för behörighet och statsbidrag på Socialstyrelsen. Mellan åren 1995 och 2000 betalade Regeringskansliet ut statsbidrag till handikapporganisationerna, men år 2000 tog Socialstyrelsen över ansvaret för att betala ut pengarna.– Och sedan fick vi ta över det här uppdraget, och sedan dess då, 2000, så har de ungefär sammanlagt fått ut 33 miljoner kronor. Här får man väl titta på det i ljuset av just den funktionshinderspolitik, tänker jag, som var runt millennieskiftet, där man var väldigt noggrann med att trycka på att man skulle inte titta för mycket på medicinska diagnoser, utan man skulle se personerna och individerna som hade de här bekymren och en funktionsnedsättning då som kunde leda till ett funktionshinder.Vill se över hur bidraget är utformat– Vi skulle ju gärna se att man gör en översyn av den här förordningen. Vi kan inte ändra i en förordning. Men däremot så har vi ju påtalat det för Regeringskansliet, säger Zara Warglo.Regeringskansliet vill inte ställa upp på en intervju men skriver i mejl att ett nytt förslag till förordningen förbereds inom Regeringskansliet.Till Kaliber uppger majoriteten av riksdagspartierna att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen ses över.Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.Slutmix: Johan HörnqvistProgramledare: Annika H Eriksson

19 Helmi 202429min

Otrygga kvinnor – Sara bär kniv för att våga gå hem

Otrygga kvinnor – Sara bär kniv för att våga gå hem

Nazli har lärt sig självförsvar. Filippa struntar i löprundan utomhus när det är mörkt. Emma har en app och Sara bär kniv. Många kvinnor upplever att de är otrygga utomhus och begränsar sina liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kaliber handlar om hur rädsla och otrygghet påverkar unga kvinnors vardag och vad de gör åt det.Sedan början av 2000-talet har Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning visat att kvinnor är den grupp som upplever störst otrygghet när de vistas utomhus under kvällstid i sitt bostadsområde, särskilt unga kvinnor. Och flera internationella studier visar att rädslan att utsättas för sexualbrott särskilt påverkar kvinnors upplevda otrygghet. I programmet möter vi fyra kvinnor som på olika sätt tagit till verktyg och strategier för att lösa den upplevda otryggheten: Nazli har lärt sig självförsvar. Filippa löptränar inte ensam ute när det är mörkt. Emma använder en app och Sara bär kniv.– Jag kan ju inte gå ut och träna när det är mörkt. Så känner jag ju. Jag är jätterädd för att bli våldtagen eller överfallen, där jag skulle bli skadad för livet. Det är det jag är rädd för, berättar Filippa.Omvägar, överfallslarm och försvarsspray– När jag är ute och går kanske jag kollar mig över axeln, inte har på jättehög musik i lurarna och är allmänt vaksam över min omgivning. Och kanske håller nyckeln i handen så här, som ett vapen, säger Emma.– Jag har ju en kniv, men det är ju inte en kniv som jag någonsin ämnar använda, utan det är bara att det känns tryggt, säger Sara, som är ett påhittat namn.Efter att Nazli gått en kurs i feministiskt självförsvar är hon inte rädd längre:– Jag tänker inte så mycket på överfallsvåldtäkter eller vad som skulle kunna hända utan jag tänker att det är en vanlig kväll bara. Och det är så skönt, jag känner mig väldigt lätt och befriad utav det.Kalibers undersökning visar att det är vanligast att kvinnor väljer att gå omvägar för att undvika platser som upplevs som otrygga, prata i telefon med en anhörig eller inte ha hörlurar i öronen när de går ensamma. Men det handlar också om att undvika klackskor för att kunna springa eller undvika att åka taxi ensam.”Ett massivt jämställdhetsproblem”Att otryggheten upplevs så stor att kvinnor begränsar eller beväpnar sig på olika sätt tycker Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, är allvarligt:– Om vi börjar prata om att man beväpnar sig eller inskränker på sin rörelsefrihet på olika sätt har man ju ett problem på samhällsnivå.Även Sveriges jämställdhetsminister Paulina Brandberg medverkar i Kaliber. Att tusentals kvinnor som svarat på Kalibers enkät begränsar sina liv ibland eller ofta och inte går ut ensamma på kvällar och nätter kommer inte som en chock för henne.– Jag begränsar själv mitt liv och jag tänker väldigt mycket på vart jag går, framför allt när det är mörkt.Jämställdhetsministern beskriver det hela som ett misslyckande och ”ett massivt jämställdhetsproblem” och säger att hon och regeringen arbetar med både förebyggande insatser och hårdare straff för sexualbrott.

12 Helmi 202429min

Misstänkt tjänstefel, kallingeborna vann och varghybrider upprör – så gick det sen

Misstänkt tjänstefel, kallingeborna vann och varghybrider upprör – så gick det sen

Socialsekreteraren och de försvunna orosanmälningarna i gängmiljön nu är personen brottsmisstänkt. Upprättelse för kallingeborna om det förgiftade dricksvattnet. Varghybrider med högt varg-DNA ska bort tycker flera riksdagspartier. Kaliber följer upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Joulu 202329min

De farliga männen 1: Högrisklistan

De farliga männen 1: Högrisklistan

Hos polisen finns en lista över ett antal män som de misstänker är kapabla att mörda sin partner. Informationen finns så vad görs för att stoppa dem? Del 1 av 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ja, första gången. Då hade han ju slagit mig i magen. Så polisen kommer. Vi sitter i mitt kök. Det är en massa poliser liksom. Och jag vet att jag gråter väldigt mycket. Och jag grät för att jag ångrade att jag hade ringt dem. Första gången, säger Jasmin. Men det är inte första gången hon blir slagen, sparkad eller strypt av sin pojkvän. Det är däremot första gången hon ringer polisen.Hon försöker ta tillbaka anmälan mot pojkvännen. Åklagaren driver fallet ändå, och Jasmins pojkvän döms till fängelse. Så hade det kunnat sluta. Men det gör inte det.Lista över potentiellt farliga mänKriminolog Anders Östlund har utifrån riskfaktorer baserat på kriminologisk forskning sammanställt en lista på män i region Mitt som löper stor risk att vara våldsam mot sin partner. Just nu är listan på 41 män. Men listan är antagligen längre.Idag råder nämligen sekretess mellan olika myndigheter, i huvudsak för att värna den enskildes integritet. Tanken är att skydda personliga uppgifter från att spridas i andra sammanhang än där man lämnat dem. Men det innebär också att polisen bara har tillgång till sina egna register. Om tex socialtjänsten får veta att en av dessa män misshandlat sin partner igen, att våldet eskalerar, är det inte alls säkert att polisen får veta det. Det tycker kriminolog Anders Östlund är ett problem. – Nu bygger högriskgruppen bara på det som polisen känner till. Och polisen för ju inga register över folks personliga problem. Utan det är något som dyker upp i förhören när de har begått de här brotten. Och det är de uppgifterna vi använder. Men vi skulle ju behöva underbygga det med kunskap ifrån de som verkligen känner till de här personernas problem. Och där står vi ju och stampar för tillfället. Ny lag skulle hjälpa utsatta kvinnorSyftet, med listan är att skydda potentiella brottsoffer. Men det är en sak att ha kännedom om männen, och en annan att veta vad man ska göra med informationen. Polismannen Jale Poljarevius ansvarar för ett nationellt arbete mot partnervåld. Istället för att bara gripa och lagföra män som redan begått grova brott, vill de hitta männen, ha koll på dem och försöka stoppa våldet innan det är för sent. Då krävs en poliskår som gör sitt yttersta. Idag är det inte så, menar han. – Man frågar, jag vet inte riktigt vad jag ska göra och så vidare och så vidare. Och det kanske inte är en uppsåtligt negativ kultur. Men jag blir ändå frustrerad när jag vet att när vi ska bekämpa gäng då vet alla vad vi ska göra. Men gäller kvinnovåld, då är man lite osäker plötsligt och sånt tycker jag är lite märkligt. Om jag ska uttrycka mig diplomatiskt, säger Jale Poljarevius.Enligt en ny lag från 2021 får man göra undantag från sekretessen. Sjuksköterskor och socialtjänstens handläggare får nu bryta sekretessen och dela livsviktig information med polisen, för att skydda kvinnorna. Kalibers genomgång visar att lagen knappt används.Jasmin heter egentligen något annat.

4 Joulu 202329min

De farliga männen 2: Fri igen

De farliga männen 2: Fri igen

En grupp fångar på landets fängelser genomgår bedömningar om risken för att de återigen ska misshandla sina närmaste. Och bedömningen är träffsäker. Så vad händer när de kommer ut? Del 2 av 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett av landets fängelser sitter Josef. Han har hotat sin exflickvän med kniv, dunkat hennes huvud i en vägg, tagit stryptag på henne och sparkat henne när hon legat på marken. Vittnen, blåmärken och exflickvännens berättelser blir det som till slut fäller honom. Han ska sitta 12 månader i fängelse, och om ingen visste tidigare så vet nu samhället med säkerhet vad han har gjort.Kriminalvården gör egna riskbedömningarNär Josef släpps från fängelset har han av frivården bedömts ha ”en anmärkningsvärt, mycket riskabel brist på ansvarstagande för ett i hög grad gränsöverskridande beteende”. Och så träffar han Agnes. Hon berättar hur svartsjuka övergick i psykisk förnedring och våld.– Först bara lite i taget. Och sen mer och mer att jag förstod att det liksom var en svartsjuka som inte var normal. Vid ett tillfälle uppsökte jag vård då jag var orolig för hur illa det var. Tidigare hade det mer eller mindre mest bara vart blåmärken eller liknande. Jag kände att jag behövde veta om någonting var brutet. Både på grund av hur skadan hade uppkommit. Och hur det kändes.Kaliber har i del 1 av denna granskning berättat om den lista på högriskpersoner som upprättats i region Mitt, av kriminolog Anders Östlund. Tanken är att den ska användas för att skydda kvinnor som lever i fara. Den bygger bara på den kännedom som polisen har om männen.”Inte haft möjlighet att bryta sekretessen”Men för dem som dömts och avtjänar straff inom kriminalvården så finns sedan flera år tillbaka verktyg för att identifiera de allra farligaste. Kriminalvården gör nämligen särskilda riskbedömningar för återfall i partnervåld när en person avtjänar straff för den här typen av brott. Risken delas in i låg, mellan och hög. I oktober i år är det 466 personer som sitter i fängelse och som bedöms ha hög risk för återfall i partnervåld.Kalibers genomgång visar att polisen inte får kännedom om Kriminalvårdens riskbedömningar.– Kriminalvården, trots att de kan ha bedömt att det finns hög risk för våldsutövande, trots att de kanske haft en klient som har pratat om att den har tankar på att skada en närstående eller att de vill hämnas eller liknande. Så har de inte hittills i alla fall haft någon möjlighet att bryta sekretessen och informera socialtjänsten eller polisen om detta, säger Moa Mannheimer på Socialstyrelsen.”Hur ska de skydda andra människor?”Josef är en känd återfallsförbrytare, som Kriminalvården bedömt har ett grovt gränsöverskridande beteende. Men när Agnes till slut anmäler honom så dröjer det innan polisen tar tag i fallet, och han hinner begå nya våldsbrott mot ytterligare en kvinna.– Alla visste vad som kunde ske igen, och nu har det gjort det. Och vad tänker man då kring efter mig då. Hur ska de skydda andra människor? Andra kvinnor? säger Agnes.Agnes och Josef heter egentligen något annat.

4 Joulu 202329min

De tystade larmen före polismordet 2: Den hemliga utredningen

De tystade larmen före polismordet 2: Den hemliga utredningen

Socialarbetaren Susanna jobbar hårt för att Abdi ska komma bort från gatorna. Men det är för sent. En sommarkväll skjuts en polis till döds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sekretessbelagd utredningKaliber kan se att det är fullt möjligt att som minderårig vara djupt involverad i ett kriminellt gäng, med allt vad det innebär med myndigheternas vetskap utan att det händer någonting. Det trots att frågan om hur myndigheter handskas med unga kriminella, har fått mer uppmärksamhet än någonsin sedan mordet på polismannen Andreas Danman ett år tidigare, sommaren 2021, med haverikommissioner och rapporter.Men har socialtjänsten, polisen och Göteborgs Stad verkligen gått till botten med vad som hände innan polismordet och tagit lärdom av misstagen?Till slut så läcker i alla fall en sekretessbelagd utredning till Kalibers redaktion. Ocensurerad. Med hjälp av ett flertal källor, öppna och dolda, kan vi nu berätta vad som verkligen hände de fem veckor som föregick mordet på Andreas Danman.Vädjade till BostadsbolagetOch okända mejl visar hur socialförvaltningen under en månads tid försökte förmå det kommunala Bostadsbolaget att flytta Abdi och hans familj från området i hopp om att komma bort från gängkriminaliteten. Men där flytten aldrig blev av.

20 Marras 202329min

De tystade larmen före polismordet 1: Visselblåsaren

De tystade larmen före polismordet 1: Visselblåsaren

Sommaren 2021 skjuts en polis till döds i Göteborg. Ett år senare, i samma område, händer det igen ett nytt mord. Kaliber avslöjar nya detaljer om vad som sker inne på socialtjänsten före morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Juni 2021 mördas polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Ett mord som chockar hela Sverige. ”Abdi”, 17-åringen som sköt, hade fått flera allvarliga orosanmälningar. Han kommer döda eller bli dödad. Personal som jobbar med samverkan i området var också oroliga. Men Abdi tvångsomhändertas inte veckorna före mordet. Efter mordet tillsätts en haverikommission av Göteborgs kommun. Hade det kunnat förhindras? För att det inte ska kunna hända igen.Ändå händer det igen i Biskopsgården ett år senare. Den här gången är det en ung gängmedlem som mördas av ”Kamal”, en 19-årig kille, som också varit föremål för orosanmälningar och utredningar hos samma socialtjänst, innan han blev myndig, men där han inte tvångsomhändertogs. Socialtjänstens ansvariga menar att bevisen inte var starka nog.Frustration inom socialenKaliber har fått tillgång till omaskade orosanmälningar, en hemlig utredning och okända mejl och ger en unik inblick i vad som hände innan morden. Kaliber handlar också om personer som inifrån socialförvaltningen berättar om oro, upprördhet, frustration och tystnadskultur.

20 Marras 202329min

Den hypade fetmamedicinen och läkarnas pengar

Den hypade fetmamedicinen och läkarnas pengar

I reportage efter reportage framställs läkarna som oberoende och sakliga experter när de pratar om den hypade fetmamedicinen Ozempic. Men vad som inte kommer fram är att flera av dem har en ekonomisk relation till tillverkaren, Novo Nordisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2017 godkänns en ny diabetesmedicin i USA med ämnet semaglutid. Det är ett hormonliknande preparat som också visar sig dämpa hunger och vara effektiv för viktnedgång. Under 2022 rasar många kändisar i vikt, och när Jimmy Kimmel skämtar om medicinen på Oscarsgalan blir Ozempic snart synonymt med viktnedgång. Den globala förskrivningen ökar lavinartat och i Sverige gör efterfrågan att apotekshyllorna gapar tomma efter diabetesläkemedlet. Det lanseras även som ett rent bantningspreparat, under namnet Wegovy. Uttalanden om Wegovy och Ozempic har kartlagtsFlera läkare berättar i svensk media om det nya preparatets möjligheter för fetmabehandling. Men i bara en artikel står det att läkaren också har fått ersättning från de läkemedelsbolag som tillverkar medicinen. Det handlar om betalningar för att de till exempel föreläst eller varit rådgivare åt bolaget. Kalibers kartläggning visar att en femtedel av dem som uttalat sig i medierna om det hypade diabetes- och fetmaläkemedlet har fått ersättning av bolaget. Dessa personer, de flesta läkare, står för 60 procent av alla expertkommentarer om medicinen.Forskare: ”I strid med grundlagen”Förra året tog anställda inom den svenska sjukvården emot 106 miljoner kronor i arvode från läkemedelsindustrin. Det visar branschorganisationens egen sammanställning. Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, ifrågasätter att läkare överhuvud taget tar emot arvoden från industrin. – Ja, det är i strid med grundlagen och skulle om det är tillräckligt grovt kunna utgöra då tjänstefel.De läkare Kaliber pratat med säger att de följer alla regler som branschen upprättat. Och branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen, Lif, tycker att deras regelverk är tillräckligt.– Våra regler är tillräckliga för att ge läkemedelsföretagens stöd och ramar för hur samverkan med hälso- och sjukvården ska ske på ett sunt och transparent sätt i enlighet med grundlagens krav.

13 Marras 202329min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
sita
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
i-dont-like-mondays
ootsa-kuullut-tasta-2
poks
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
antin-palautepalvelu
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
viisaat-naiset
yopuolen-tarinoita-2
terapeuttiville-qa
free-opa
rss-palmujen-varjoissa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-haudattu