Företaget som försvann - Kaliber granskar Hjärta till Hjärta del 2
Kaliber16 Touko 2016

Företaget som försvann - Kaliber granskar Hjärta till Hjärta del 2

Ett socialt företag med alla papper i ordning eller brutna löften, svarta löner och sjukförsäkringar som inte finns? Vi fortsätter att söka svaren kring det hyllade biståndsprojektet i Rumänien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Linköping 23 april 2016.

Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta firar 25-årsjubileum. På menyn potatisgratäng med exotisk planka och till kaffet musikunderhållning. Grundaren av Hjärta till Hjärta Sixten Widerstedt som utsetts till årets Linköpingsbo - dyker upp i festvimlet.

– En fantastisk utveckling som vi tackar Gud för. Just nu är det romerna och tiggarna som engagerar oss.

Det är ett rekordår. Över 6 miljoner kronor skänkte svenska folket i bistånd via Hjärta till hjärtas 2015. En dubblering på mindre än två år. Och mest uppmärksamhet har deras jobbprojekt med flätade korgar i Rumänien fått. I festlokalen ett bord uppställt med korgarna till försäljning.

Korgarna är tillverkade av de som förut satt och tiggde. Nu kan de tack vare våra insatser istället stanna hemma i Rumänien säger ordförande för Hjärta till Hjärta, Jörgen Ljung.

- Att vi lyckats med det. De tiggde i Linköping förut. Idag, eller nu är det lördag, tror jag det är 35 som flätar korgar. Nu ska vi sälja korgar här i Sverige.

– Jag har köpt korgar. Jag tycker det är jätteviktigt! Så fattiga människor som man ger en chans till att skapa ett eget arbete.

Det är många som kommit på Hjärta till Hjärtas stora fest. Volontärer, medlemmar, anställda i de fem secondhandbutikerna och enskilda givare.

De får en sista fråga innan festen kan börja. Vad skulle det innebära om det Hjärta till Hjärta berättat i sina biståndskampanjer som fått så många svenskar att ge sitt bidrag inte stämde?

– Jag skulle sluta mitt jobb rakt av. Det är ett förtroende som inte får brytas på nått sätt.
– Jag kan inte tänka i de banorna.
– Men vi vet ju, vi ser ju hur de har lyckas.
– Då är det så att man slutar att ge, det är bara så.
– Hej, hej! 1, 2, 3, 4. De är många i Norrköping. De är tillbaka.
– Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant.

Kaliber kunde i förra veckan avslöja att flera hoppat av korgflätningsprojektet och är tillbaka i Sverige för att tigga. Vi kunde också berätta om de ersättningsnivåer som arbetarna får per korg. I Hjärta till Hjärtas butiker säljs de för 350 kr - av det får korgarna strax över 30 kronor.

Efter vår granskning skriver Hjärta till Hjärta på sin hemsida.

Vi ser allvarligt på den kritik som framkommit i programmet och kommer att se över våra ersättningsnivåer till korgmakarna.

Men Hjärta till Hjärta säger att inga löften är brutna. Det man berättat om biståndsprojektet med korgflätarjobben i Rumänien är korrekt. Man har berättat sanningen för de svenska givarna. Men stämmer det?

De avhoppade korgflätarna som är tillbaka i Sverige har mer saker att berätta.
Det här är andra delen i Kalibers granskning av Hjärta till Hjärtas jobbverksamhet i Rumänien.

Florin är en av de som hoppat av korgflätarföretaget. Jag frågar honom om han fick något kontrakt när han började jobba.
– No no.
Betalas det skatt?
- No.

Samma svar ger Ion Greeruș som också hoppat av.
Har han skrivit på några kontrakt?
– Absolut no. Nej.

I Rumänien är inte sjukvård för alla. Man måste ha en officiell inkomst eller själv betala en avgift för att få tillgång till allmän sjukvård. Anita Lilburn som var den som hjälpte Ion att komma i kontakt med Hjärta till Hjärta, hon går tillsammans med honom in på den rumänska motsvarigheten försäkringskassans hemsida för att se om Ion finns registrerad. Ion tar fram sitt ID-kort och Anita skriver personnumret i webbformuläret på myndighetens sida.
– Persoana selectată nu este asigurată. Den här personen som ni har valt är inte försäkrad.
Vad betyder det Ion och Florin berättar? Kanske har de ha tappat bort sina kontrakt? Glömt att de skrivit på? Och kanske har de jobbat för kort tid för att synas i systemet?

Jag letar fler som flätat korgar.

Linköping

– Alla är från Pauleasca.

Med mig har jag har jag den reklamfolder som följer med varje korg. På bilden syns en man som bär en korg på axeln och ler in i kameran. Hans skratt blottar en saknad framtand. Samma bild pryder biståndsprojektets insamlingssida på nätet. Jag frågar runt om någon känner igen vem korgflätaren på bilden är.

– Titta, det är min bror!

Hans bror heter Vergil Geamanu och är inte i Rumänien för att fläta korgar. Inte heller är han anställd i Hjärta till Hjärtas sociala företag.
– Nej han har inte gjort någon korg.
– Nej.
Så han har aldrig gjort en korg?
– No!
Brodern är i Spanien för att söka jobb. Han ringer upp.
– Ja!
– Jag gör en intervju nu om dig.
– Jag har aldrig fått några pengar.

Vergil blir inte glad när han får reda på att hans bild frontar hela korgprojektet. Han berättar att bilden måste ha tagits när Hjärta till Hjärta var i hans hemby Pauleasca. En man de kallar Ricardo brukar ha med sig fotograf när han kommer.

– Jag bar en korg till hans bil.
Vergil var ombedd att hjälpa till att bära en korg till hans bil. Då måste bilden ha tagits.

Hjärta till Hjärtas huvudkontor mars 2016.

Biståndsansvarige Rickard Klerfors visar korgarna i secondhandbutiken. Jag frågar honom vem mannen som pryder omslaget på foldern som följer med korgarna är.

– Det är en bild från Rumänien. En man som jobbar med det här och tillverkar korgar.
Vad heter han?
– Oj där tappade jag.
Under bilden i foldern står:
– Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid.

På baksidan av foldern uppmanas de som vill fortsätta stödja Hjärta till Hjärtas sociala företagande i Rumänien att sätta in pengar via bankgironummer eller Swish.

Den som köper korgen kan läsa att den är tillverkad av anställda i ett socialt företag som Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med en rumänsk stiftelse som heter FDES. De anställda får genom sin officiella inkomst del av sociala förmåner som sjukförsäkring och pensionsrättigheter står det.

– Det ordnar vi för den här gruppen.
Många av era korgtillverkare de kanske deklarerar för första gången i år då?
– Ja visst absolut, det är precis så.

När vi träffas i mars 2016 har företaget 25 anställda korgflätare berättar Rickard Klerfors. Men många i Rumänien står fortfarande utanför systemet eftersom de saknar en officiell inkomst.

– Det är ett jätteproblem och där känner vi att det här med försörjningsinsatser att det är viktigt att det sker i den vita delen av ekonomin.

Men så de andra berättelserna från de som hoppat av. Som säger att betalningen - var svart. Inga kontrakt och Ion som inte dyker upp i sjukförsäkringssystemet.

Vi måste söka svaren på plats i Rumänien.

– I didn’t check Mr Klerfors name in any of this…

Bukarest april 2016. Den rumänska journalisten Stefan Mako hjälper mig att gå igenom företagsregister i jakt på namnet på det sociala företaget Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med den rumänska stiftelsen. Det som står beskrivs i deras insamlingskampanjer som vänder sig till svenska givare.

Vi skickar iväg ett antal frågor till myndigheter och register. I väntan på svar därifrån gör vi ett studiebesök. För vad innebär egentligen ett socialt företag? Och hur bedrivs företagande i Rumänien?

– Welcome to Carewash, we care for cars and people.
– My name is Rafael and I’m happy working here.

Rafael är 36 år gammal och har romsk bakgrund. Han har stått utanför systemet hela sitt liv berättar han. Nu putsar han det sista på en röd sportbil. Det här är hans första riktiga jobb.

- Yes first time working.

Rafael har tidigare nekats vård för sin hepatit C. Nu som anställd på biltvättfirman får han sjukförsäkringen som ger honom rätt till allmän sjukvård och han har påbörjat en behandling för sin allvarliga sjukdom.
– Hepatit, men jag fick ingen vård..

Hans lön är låg men med dricksen från kunderna klarar han sig. Han skulle gärna ha mer betalt säger han, men jobbet här har förändrat hans liv till det bättre.
– Haha! Ja med mat och allt man behöver.
– The biggest responsibility is with the people that are working here. With the people you can not mess.

Marian Ursan driver människorättsorganisationen Carusel som startade biltvätten. Socialt företagande är ingen särskild företagsform i Rumänien. De lyder under samma regler som vilket företag som helst. Den stora skillnaden är syftet säger han. Att hjälpa utsatta grupper långt från arbetsmarknaden till att bli inkluderade i systemet och få en lön som går att leva på.

– Let’s count together, 1, 2, 3, 4.

Företaget Carewash har 8 anställda. Marian plockar fram tre pärmar med årets aktuella bokföring, lönelistor och anställningskontrakt.

– This is standard, we didn’t exaggerate it. We are obliged by the legislation. And we have to keep this documents for many years.

Det blir extra mycket pappersarbete eftersom flertalet av deras anställda inte har något bankkonto - de får betalningen kontant men måste signera ett kvitto vid varje utbetalning och får en kopia där summan på dragen skatt står angiven. Han bläddrar och visar en hel pärm med signerade kvitton och utdrag från skattemyndigheten.

– So they check how much money they made and how much money we payed for them in terms of medical insurance.

Marian Ursan har också visat de anställda hur de själva kan kontrollera att de fått sin sjukförsäkring. För på den rumänska försäkringskassans hemsida finns ett webbformulär. Journalisten Stefan Mako skriver in de åtta arbetarnas personnummer, ett och
– So I’ve checked all the employees at the car wash and all have medical insurance according to their personal identity number.


Vi fortsätter leta efter det sociala företaget hjärta till hjärta startat tillsammans med den rumänska stiftelsen FDES.

– Hej, Jag söker Mr Valentin Preda.

Jag låter Stefan Mako boka en intervju med ledaren för stiftelsen Valentin Preda. Han tar emot på sitt kontor i centrala Bukarest. Det han berättar ger oss en möjlig förklaring till varför vi inte hittar något företag.

– De arbetar i en fristående form i sina egna hus, den legala formen är ett tjänsteavtal.

Valentin Preda säger att stiftelsen betalar korgtillverkarna för varje färdigflätad korg.

Något namn på företag nämner han inte någon gång under den över två timmar långa intervjun. Till skillnad från hjärta till hjärta talar han inte om anställningar utan kallar det en civiluppgörelse mellan varje korgtillverkare direkt med stiftelsen. Ett tjänsteavtal. Pengar får stiftelsen - från Hjärta till Hjärta i Sverige.

– Jag har stöd från Sverige, med den infrastruktur som man fått för att utveckla…
Jag har stöd av Hjärta till Hjärta säger han. Det är de som säljer korgarna i Sverige och samlar in pengar från svenska givare.

För pengarna har han anställt tre som han kallar field officers som ska leta efter nya affärsmöjligheter i Rumänien för utsatta människor. Själv tar han inte ut någon lön säger han utan jobbar helt gratis.
Betalas skatt? Sjukförsäkring och allt sånt för korgmakarna? frågar Stefan Mako. Självklart försäkrar Valentin Preda.

Skatt för personernas kontrakt?
– Självklart.

Sjukförsäkring?

– Självklart!


Pauleascadalen - Södra Rumänien i början av april 2016.

Byarna här i dalen står inte utritade på kartan och gatorna har inga namn. Bilen kör fast i en större bäckfåra som är huvudgatan genom byarna. Vi backar upp igen. Kliver ur och fortsätter den sista biten till fots. Men vi har kommit rätt. För jag känner igen mig från bilder som Hjärta till Hjärta publicerat härifrån och använt sig av i sina insamlingskampanjer på nätet och i sociala medier. Områdena här räknas som ett av de fattigaste i Europa och flera härifrån har varit i Sverige för att tigga. Snart hittar jag flera av korgflätarna, det är lördag men verksamheten är i full gång.

Han heter Nicolai och är i 50-årsåldern och sitter på marken och böjer och tvinnar tunna grenar till ännu en korg. Nicolai är van korgflätare - i 14 år har han kunnat hantverket säger han. Mest tid tar det att göra korgbotten, sen flätar han sig uppåt visar han.

– Du flätar två och två och tar dig uppåt.

Han är stolt över sitt arbete säger han. I byn finns bara en som är bättre och han sitter 10 meter bort. Han pekar mot sin son Mádalin - han är 24 år gammal och en bra dag kan han fläta en perfekt korg under två timmar.

Jag visar Nicolai bilden från Hjärta till Hjärtas second handbutik i Linköping på min telefon. I staplarna av korgar kan han peka ut flera som han och sonen tillverkat.

– Ja ja. Där!

Har de kontrakt?

– Nej.

Jag frågar sonen Mádalin samma sak.

– They promised me a job.

Did he sign any contract?

– No.

Vad heter företaget som han jobbar för?

– Jag vet inte.

Några hus längre bort jobbar en man över 70 år - som berättar samma sak.

- Hur kan vi veta? Vi har ju ingenting, vi skrev inte under några kontrakt.

De får material varannan vecka, levererar korgarna till ett uppsamlingsställe och får betalt per korg. Men inga anställningskontrakt eller några former av skatteinbetalningar har de sett till eller fått signera.

– Man sa att man skulle ge oss försäkring.


Nicolai och hans son Mádalin har varit med sen starten. Det kan jag få bekräftat från bilder på uppstartsmötet i februari 2015.

Då lät det så bra säger Nicolai. Men så blev det inte menar han.

Vad lovade de?

– Allt, allt, allt!

Han har framfört sin kritik direkt till Hjärta till Hjärta säger han, utan resultat.

– De gav oss jobb och vi skulle bli lurade, de gav oss jobb men inte till det här priset.

Några kilometer bort träffar vi Ions fru Sabina.

– Does she have contract?

– Vi har ingenting. Först började min man men nu har jag tagit över.

Den där sjukförsäkringen som ger henne rätt till sjukvård skulle hon verkligen behöva nu säger hon. För hon har ljumskbråck och skulle behöva träffa en läkare kanske också opereras.

Jag får tillåtelse att fotografera av hennes ID och kan på nätet kontrollera att hon liksom hennes man inte finns inkluderad i sjukförsäkringssystemet. Men på Hjärta till Hjärtas hemsida står ju att arbetarna är sjukförsäkrade säger jag.

– Nej, jag har inget sånt.

Kaliber har intervjuat nio korgflätare i biståndsprojektet. Ingen av de säger sig ha sett något kontrakt och ingen vet vad företaget de jobbar för heter. Det de berättar går rakt emot vad biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta skriver om i sina insamlingskampanjer som vill få svenskar att skänka pengar.

Tillbaka i Linköping:

– Ska jag stänga här?
– Ja det kan du göra.

Jag återvänder till biståndsansvarige på Hjärta till Hjärta Rickard Klerfors. Kan han visa oss några dokument eller andra bevis som ger svar på vad som är sant i den här historien.

Klerfors medger att det delvis står fel på deras kampanjsidor och i den folder som följer med varje korg. Hjärta till Hjärta och stiftelsen startade aldrig något nytt socialt företag som det står.

- Det var kanske olyckligt formulerat. Det är ju ett företag i den sociala ekonomi men just nu bedrivs det i den här stiftelsen namn.

Varför skrev ni då i sådana fall att ni hade startat?

– Ja då skulle man skriva att vi har startat en verksamhet inom den sociala ekonomin om man ska vara riktigt korrekt.

Rickard Klerfors beklagar den felaktiga beskrivningen i deras kampanjmaterial men i sak är inget förändrat säger han. Han har själv varit med och gjort upplägget och stiftelsen som man har samarbetsavtal med har bedrivit verksamheten - som ett företag.

– Vi har 25 individuella anställningsavtal som är underskrivna av de här personerna.

Var finns de kopiorna på kontrakten med underskrifter?

– De har självklart varje person som arbetar fått en kopia och en hos arbetsgivaren.

Jag visar biståndsansvarige Rickard Klerfors vad vi har hittat i vår granskning. Att de nio arbetare vi intervjuat har berättat samma sak. De har inte skrivit under eller sett något anställningskontrakt, säger de.

– Det kan jag inte svara på, säger Rickard Klerfors

Kan nio person tappat bort sina kontrakt?

– Jag vet inte varför man säger att man inte har ett officiellt kontrakt.

Rickard Klerfors besöker flera gånger om året Bukarest och har sett alla papper och allt har skötts korrekt säger han.

– Kontrakt, skatt, sjukförsäkring, pension, glasklart och det finns. Jag måste bara skriva några rader till Rumäninen så kan jag få ett exempel på de kontraktet för var och en. För det är vi skyldiga att ha.

Klockan är halv tre på eftermiddagen och Rickard Klerfors ringer upp stiftelsen FDES företrädare.

– Då tar vi inte alla. Det får va ett exempel, så man kan se lydelsen i ett av de här.
– Hallå, hur är läget? Jag skulle vilja få en kopia på e-mail. Bra! Vi hörs.
– Det är precis påväg att bli påsk i Rumänien. Den här ledaren för organisationen, som också är företagare och entreprenör, han sitter nu ensam på sitt kontor och de andra har fått ledigt för att förbereda påsken och han vet då inte var hans sekreterare och alla anställda håller alla de här papperna.

Jag frågar om vi kan få se något form av papper till att börja med. Kanske kan de skicka själva tomma kontraktet som de använder när korgtillverkare nyanställs. Dokumentet borde vara flitigt använt - för på ett halvår skriver Hjärta till Hjärta att de i biståndsprojektet gått från att 6 till 25 anställda. Rickard Klerfors ringer upp igen.
– Ett kontrakt utan namn… bra, hejdå.

– Han skickar det till mig men nu var han på möte så nu har han lämnat kontoret. Men även om det är på gång att bli påskledigt så ska han tillbaka dit och jobba färdigt så under kvällen kommer jag få hur ett sådant här anställningsavtal ser ut, utan några uppgifter, en oifylld blankett.

Men är det inte en brist att ni inte har några former av papper?

– Nej, den här frågan hade du kunnat ställt till mig när du bad om att vi skulle mötas igen då hade jag alltihop här. Jag tar fram alltihop här.

Alla papper kommer efter Rumänska påsken? När är den?

– Den är nu. På tisdag är man igång ingen. Jag tar fram alla de här dokumenten. Inga problem.

Högsta ansvarig på Hjärta till Hjärta Anders Holmefur har kommit in på Rickard Klerfors kontor. Han välkomnar Kalibers granskning.

– För oss är det nu prioriterat att ge dig den här information. för vi har inget att dölja.

Fem dagar senare. Den 3 maj 2016 ska vi få se dokumenten.

– Allmänhet, givare, intresserade människor av de här frågorna ska kunna få en insyn i hur det här bedrivs. Absolut. Ingenting att dölja, absolut. Tvärtom.

Tisdag eftermiddag den 3 maj ringer Rickard Klerfors upp.

– Vi kan inte ta hela den diskussionen en gång till.

Men beskedet nu är att det inte kommer komma några papper alls idag eller?

– Nej för det har varit för kort tid och det förklarade jag för dig. Ha en trevlig dag och du får höra av dig via email. Jag kan inte prata längre.

Kommer de här papperna komma?

– Tack så mycket, hej då.

Förra året slog Hjärta till Hjärta nytt insamlingsrekord. 6 miljoner kronor skänkte svenska folket. Mest ökning i givandet kommer till det Hjärta till Hjärta kallar ”Team roma” där korgprojektet ingår. En av de som skänker pengar regelbundet är statsminister Stefan Löfven. Det berättar han för Expressen under våren 2016.

– Varje människa får göra precis som man känner själv. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta.

Och den av regeringen tillsatta nationella samordnaren för utsatta EU-migranter Martin Valfridsson har skrivit flera facebookinlägg som gör reklam för korgförsäljningen och projektet. Valfridsson var också med på plats i Rumänien när hela projektet drog igång. Något som står beskrivet i den slutrapport som lämnades till regeringen i februari i år. Han vill inte medverka i det här programmet.

I vår granskning av biståndsprojektet med de flätade korgarna har vi under två månader undersökt om löftena Hjärtat till Hjärta ger– stämmer. Vi har hört berättelser om svartjobb, ett nystartat företag som inte existerar och anställda utan kontrakt .

I två veckor försöker vi få Hjärta till Hjärta att visa oss något dokument som motbevisar arbetarnas berättelser. På mejl skriver Rickard Klerfors att de inte kan visa något på grund av sekretess och tidsfrist.

Sedan vi sände första delen av vår granskning för en vecka sedan har vi återvänt till Pauleasca i Rumänien. Arbetare berättar för oss att samma dag vi sände, alltså i måndags, så var företrädare för Hjärta till Hjärtas projekt tillbaka i byn och delade ut kontrakt.

– Nu har vi det. Jag har kontraktet i huset.
– Ok.
– Kan jag titta på det?
– Ja.

Vi får se flera anställningskontrakt men samtliga saknar registreringsnummer och stämplar som enligt myndigheterna krävs för att de ska vara giltiga. De är utfärdade den 22 april 2016 – det vill säga drygt två veckor tidigare. Ersättningen per korg - är samma som innan. 15 lei - strax över 30 kronor. Längst ner på kontraktet stämpel från Stiftelsen FDES - Hjärta till Hjärtas samarbetspartner i Rumänien. Vem som signerat går inte att tyda.

Vi har frågor kvar att ställa till Hjärta till hjärta; har de de svenskar som skänkt pengar och köpt korgarna fått korrekt information om vad de har bidragit till? Har de betalat svarta löner till arbetarna i biståndsprojektet?

Vi har framfört kritiken som framkommer i programmet till stiftelsen FDES i Rumänien. Ledaren Valentin Preda tillbakavisar alla uppgifter vi har tagit fram. Han vill inte ställa upp på någon bandad intervju men framför i sms och på mejl att hela korgprojektet skötts enligt rumänsk lag och de har inte gjort någonting fel eller olagligt.

Vi gör ett sista försök att få svar från Hjärta till Hjärta och ringer verksamhetsansvarige Anders Holmefur.

– Jag återkommer imorgon. Hej då.

Efter det får jag ett sms. Anders Holmefur skriver:

"Vi har inget mer att säga nu. Vi har under så många timmar ägnat uppmärksamhet åt dina frågor. Finns det ytterligare kritik och allvarliga anklagelser så får vi återkomma i den form som vi själva väljer."

Reporter: Magnus Arvidson Produktionsbolaget Filt

Övriga reportrar: Nana Håkansson, Stefan Mako och Maria Turdén P4 Östergötland

Producent: Andreas Lindahl

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Jaksot(590)

Kokainets väg in i Sverige – drop-off och parasitgömmor

Kokainets väg in i Sverige – drop-off och parasitgömmor

REPRIS: Väskor spolas upp utmed västkusten som innehåller kokain. Att slänga väskor från fartyg är ett nytt sätt som smugglare använder för att undvika hamnkontroller. Men även parasitgömmor dolda gömslen på utsidan av fartyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två män hamnar i sjönöd mitt i natten utanför Höganäs kust. Några dagar senare hittas svarta säckar med total 70 kilo kokain på en strand, tio mil söderut. De två männen hade misslyckats med att hämta en ”drop-off”.Det är det första kända fallet där en sådan här stor mängd kokain flutit i land i Sverige, där smugglare kastat kokain i havet från ett fartyg, som är tänkt att hämtas upp av en mindre båt som kör in det till land.Kalibers kartläggning visar att 21 fartyg som kommer från riskländer har lagt till i svenska hamnar under första halvåret av 2024, vilket är fler än vad som lade till hela 2023.I genomsnitt utför Tullverket och Kustbevakningen endast 10-15 fartygskontroller per år, och majoriteten av dessa utförs vid en kaj. Men då finns risken att narkotikan redan lämnat båten.– Vi vet vilka riskfartyg vi ska fokusera på. Problemet är att vi inte har den resursen att göra det i den utsträckningen som behövs för att få de träffarna då, säger Niklas Delin, gruppchef på Tullverket syd.Nu flaggar myndigheter och EU-instanser för att kontrollerna av fartyg måste öka – annars riskerar Sverige att bli en ännu större inkörsport för narkotika i Europa.Programmet är en repris från november 2024.Reporter: Elsa HenriksdotterProducent: Johan SundströmSlutmix: Rolf Hilton

28 Huhti 29min

Efter Oceanabranden: fler nödutgångar – Kaliber följer upp flera granskningar

Efter Oceanabranden: fler nödutgångar – Kaliber följer upp flera granskningar

Fler utrymningsvägar i Oceanas badtorn. Skänningeanstalten lägger ned kritiserade kontrollgruppen. FN:s generalsekreterare påstod att en familj flydde sitt hus på Samoa p g a klimatförändringarna. Kaliber sökte upp familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Huhti 15min

Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan region

Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan region

En överläkare som fått sparken från Sahlgrenska efter att ha ansetts vara en patientsäkerhetsrisk fick nytt jobb efter fina referenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio har fällts av Granskningsnämnden för partiskhet och osaklighet i den version av det här programmet som publicerades i SR Play den 16 april 2025.I programmet sades att Kaliber sökt en av läkarna men att hon inte hade återkommit med svar. Sveriges Radio hade sökt den aktuella läkaren inför publiceringen den 16 april på fel e-postadress och hon hade därför inte nåtts av Kalibers frågor. Hon hade därmed inte fått möjligheten att bemöta kritiken före publicering. Programmet strider därför mot kravet på opartiskhet.Uppgiften i programmet den 16 april om att Kaliber sökt läkaren men att hon inte velat återkomma var således felaktig eftersom hon sökts på fel adress. Programmet stred därför i detta avseende mot kravet på saklighet.Sveriges Radio publicerade ett genmäle från läkaren dagen efter den 17 april. Det genmälet innehöll dock även den felaktiga uppgiften att Sveriges Radio sökt läkaren. Hanteringen av genmälet var därför inte förenlig med bestämmelsen i sändningstillståndet.Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan regionLäkaren är en av de två överläkare som stängdes av från sina tjänster på Sahlgrenska i höstas efter att Kaliber avslöjat flera missförhållanden. Det handlade bland annat om kränkande patientbemötande och brister i suicidriskbedömningar av självmordsbenägna patienter.Läkaren stängdes av i oktober och fick sedan sparken i december. Men Kaliber får tips om att läkaren fått nytt jobb inom psykiatrin i Västernorrland - vilket också Tidningen Ångermanland rapporterat om. – Ja, hon har varit under en period. En period då som hyrläkare har hon jobbat som.Tomas Almroth, enhetschef för läkarna inom vuxenpsykiatrin i Region Västernorrland, säger att regionen, när läkaren i februari togs in som hyrläkare, inte hade kännedom om att hon hade avskedats och IVO-anmälts av sin tidigare arbetsgivare. – Det framgick inte i referenstagningen. Uppgifterna går isär om varför det i den referens som är tagen från en chef på Sahlgrenska inte framgår att läkaren hade avskedats. Bemanningsföretaget som tog referensen och anlitade läkaren, Vårdbemanning Sverige, skriver i ett mejl till Kaliber att företaget nu ska utreda det. Vi begär ut de nedtecknade referenser om läkaren som regionen fick ta del av, av bemanningsföretaget innan regionen tog in henne som hyrläkare.Då ser vi att referensen från Sahlgrenska inte nämner att läkaren nyligen har avskedats därifrån och IVO-anmälts för att hon kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.Referensen kommer från läkarens närmsta chef på Sahlgrenska, Anders Bergstedt, och är positivt hållen.– Då har jag inte stuckit under stol med den här händelsen som ert radioprogram ledde till att hon fick lämna. För det har jag sagt till läkaren, det kan inte jag utelämna. I övrigt är ju läkaren en uppskattad kollega bland alla oss kollegor, säger Anders Bergstedt.Kaliber har under lång tid sökt läkaren utan att få svar på våra många frågor. Men efter att det här reportaget först publicerades, hör hon av sig via mail. Vi har därför uppdaterat reportaget för att inkludera hennes svar. Hon skriver bland annat att hennes intention aldrig har varit att uppmana någon till självmord och att det kan kan låta hårt att skriva ut patienter som självskadar på avdelningen, men att det är i linje med riktlinjer och beprövad erfarenhet. Hon menar också att det i Ellas journalanteckningar finns information som ger stöd för att hon gjorde rätt som skrev ut Ella. Kaliber tog redan i höstas del av del journalanteckningar från Ella. Och Sahlgrenska gick också igenom Ellas journalanteckningar under den arbetsrättsliga utredningen - som resulterade i att läkaren fick sparken. Ella och Alexandra heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Gustaf Vilhelmsson

21 Huhti 19min

Ekonomiskt våld vid skilsmässa: ”Det gör ju att folk går under”

Ekonomiskt våld vid skilsmässa: ”Det gör ju att folk går under”

Monas exman förhalar bodelningen i flera år och Lauras före detta hotar med att hon ska bli satt på gatan. Om ekonomiskt våld när bodelningen blir ett vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bodelningar som låser fastKaliber visar hur bodelningen kan användas som ett vapen vid skilsmässor, där det går att förhala, ljuga och ekonomiskt svälta ut den svagare parten – trots att det varit ett känt problem länge. ”Mona” berättar hur en utdragen bodelningsprocess gör att hon blir låst och inte kan gå vidare i sitt liv.– Det här ekonomiska eftervåldet. Det gör ju att folk går under, man sätts hos kronofogden, berättar Mona.Hennes ex-make har förhalat processen i över två år, vilket har lett till enorma advokatkostnader och ekonomisk osäkerhet.“Laura” fick ett beslut i handen där hennes ägande inte hade tagits med, samtidigt som hennes före detta kräver pengar från henne. När två personer skiljer sig är det vanliga att de själva kommer överens om hur de ska dela tillgångarna. Om de inte kommer överens kan domstolen förordna en bodelningsförrättare som i första hand ska få det tidigare paret att enas. Om inte det går ska förrättaren reda ut ekonomin och ta ett beslut.Regeringen utrederKalibers genomgång av förlikningar och överklaganden av bodelningsbeslut visar att det tagit över ett år i en majoritet av de 118 ärenden där det går att se hur lång tid bodelningsförrättaren har tagit på sig, men det finns flera fall där det tagit tre år eller mer.Lagstiftningen gör det möjligt för en part att förhala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Men justitierådet Margareta Brattström har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur bodelningarna kan bli mer effektiva och om det går att sätta en tidsgräns. Syftet är bland annat att motverka ekonomiskt våld.– Det är ju självklart att den ska inte hålla på mer än längre tid än nödvändigt.Reporter: Jonna BurénProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Henrik Henriksson

14 Huhti 29min

Robin mördade sin egen pappa – Sjuka i fängelser | Del 2

Robin mördade sin egen pappa – Sjuka i fängelser | Del 2

Robin döms till fängelse och blir en av de allt fler intagna med psykisk ohälsa som är svåra att hantera för Kriminalvården. Lösningen blir isolering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robin sätts i isolering i månader i sträck.– Alla säger ju att den här riktningen med allvarligare diagnoser som bipolaritet, psykos och liknande, ökar, säger Tomas Kleveholt, som jobbar som sjuksköterska inom Kriminalvården och är vice ordförande för Vårdförbundets Kriminalvårdsklubb.Det kan också leda till farliga situationer inne på anstalterna.– Tankarna går ju så snabbt. Det känns som att man verkligen...det känns som att man slåss för sitt liv, säger kriminalvårdaren Peter Ragnefors, som attackerades av en intagen som var i psykos.Allt fler fångar i fängelserna sätts i långvarig isolering, bland dem fångar som mår för psykiskt dåligt för vara ute på en vanlig avdelning.– Den här personen som blir isolerad på grund av psykisk ohälsa kommer ju inte ingå i några program, så han kommer ju inte vara bättre ut den dagen han lämnar Kriminalvården, säger Christer Hallqvist, ordförande för kriminalvårdssektionen på fackförbundet Seko.Samtidigt minskar SRI-platser på anstalterna, platser för Särskilt Resurskrävande Intagna, till exempel personer med psykisk ohälsa. Och fler sätt i isolering. Vilket enligt kriminalvårdare vi pratat med riskerar att göra att personer med psykisk ohälsa mår sämre och begår nya brott när de kommer ut.– Det kan bli så att den risken ökar. Vi skulle ha mycket bättre förutsättningar om det såg ut på ett annat sätt i beläggningsläget och ha andra förutsättningar att kunna arbeta med varje klient individuellt. Det kan vara extra ömmande att den här typen av klienter hamnar i kläm, säger Torbjörn Nyberg, chef för Kriminalvårdens kapacitetsenhet.Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Göran Wiland

31 Maalis 29min

Robin mördade sin egen pappa – Psykotisk men utsläppt | Del 1

Robin mördade sin egen pappa – Psykotisk men utsläppt | Del 1

Robin är psykotisk under flera dygn. Han blir inlagd, men får gå hem igen. Han är knivbeväpnad i en mataffär. Hämtas av polis. Och släpps. Sedan dödar han sin pappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jenny och Anders har sökt hjälp för sin son Robin under flera år. Men upplever att det bara blir korta insatser som inte hjälper.Under några februaridagar läggs han in på en psykiatrisk avdelning på grund av psykos. Men får gå hem 12 timmar senare. Han hämtas av polis i en mataffär två dagar senare, dit han knivbeväpnad flytt från inbillade förföljare. Efter fyra timmar i arresten släpps han. Morgonen efter har han i psykos dödat sin pappa.Läkarens anteckningar från när Robin skrevs ut, visar att han hörde en röst och tittade oroligt mot väggarna. Enligt verksamhetschefen för psykiatrin på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Magnus Skog, kan det vara tillräckligt att vårda en patient i psykos under så kort tid. Och att de röster Robin hörde vid utskrivningen inte behöver betyda psykos.– Generellt låter det som att det har gått väldigt fort här. Och en mer vanligare handläggning skulle vara att ha kvar ytterligare en tid för observation, säger Joar Guterstam, docent i psykiatri vid Karolinska institutet.En polisman beskriver Robin som ”en hök” som tittar oroligt omkring sig när han släpps ur arresten. – Nu får jag ju gå på de handlingar som finns, och där har man gjort bedömningen att hans tillstånd beror på hans berusningsgrad, säger Peter Sörstedt, polisområdeschef i Älvsborg.Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Göran Wiland

31 Maalis 30min

Skamfylld hemlighet: ”För mig var det något som kvinnor utsattes för”

Skamfylld hemlighet: ”För mig var det något som kvinnor utsattes för”

Linus misshandlas och våldtas av sin sambo. Erik utsätts för psykisk terror av sin fru. Ingen av dem vågar berätta för sin omgivning. Om män som utsätts för våld av en partner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vågar inte berätta– Att var så psykiskt nedtryckt i någonting, vara så kontrollerad, men det är också jättesvårt att förklara för någon som inte varit det. Vad för slags rädsla och panik du lever under när de situationerna dyker upp. Hur du febrilt försöker överbevisa: det är inte som du säger.Erik utsätts för psykisk och fysisk misshandel av sin fru, men håller det som händer för sig själv och berättar inte för någon. Så var det även för Linus:– Hur skulle jag kunna kontakta polisen, vem skulle tro på mig, en kille liksom som kommer här? Och detsamma med vården, hur skulle jag våga?Deras vittnesmål är vanliga när det gäller män som utsätts för våld av en partner, det säger Chris-Emelie Denstedt som är utredare på den nationella Stödlinjen för män. En telefonlinje dit män som utsätts för våld i nära relationer kan ringa.– Man begränsar sitt umgänge, begränsar sitt nätverk, att man kanske blir mer och mer isolerad tillsammans med den som utsätter en för våld. Det kan påverka självkänslan, det kan påverka ens psykiska mående, självklart negativt. Ens förmåga att arbeta, ens förmåga att studera till exempel, så det kan ju vara mängder av saker som blir påverkade av det här.Psykisk och fysisk misshandelDen vanligaste formen av våld i parrelationer är psykiskt våld. Och det är fler kvinnor än män som uppger att de utsätts, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, där personer i Sverige fått svara på frågor. Mest utsatta för det grova och dödliga våldet är kvinnor. Men det finns också män som våldtas, slås blodiga och trycks ner av personer som de lever med. Fast det hör vi inte så mycket om.Lyssna på Skamfylld hemlighet - om män som utsätts för våld av en partner men inte får samma hjälp som utsatta kvinnor.Reporter: Lisbeth HermanssonProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Oscar Lindholm

24 Maalis 30min

Fotbollen, supportrarna och pyrotekniken

Fotbollen, supportrarna och pyrotekniken

REPRIS: I drygt 15 års tid har problemen pågått om hur det ska bli ett stopp på pyrotekniken på fotbollsläktarna. Olagliga föremål som avfyras och flera gånger lett till brännskador och hörselskador. Det fortsätter år efter år hur är det möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Söndag 20 oktober 2024 är det derby i Stockholm. Hammarby mot Djurgården, med nästan 28 000 personer på läktarna. Men matchen får avbrytas när flera knallskott hörs i arenan och det kastas bengaler och något som liknar fyrverkerier in på planen.Matchen spelades klart inför tomma läktare. Men händelsen har återigen satt fart på debatten om hur olaglig pyroteknik fortsätter att komma in på svenska fotbollsarenor.Under en match mellan IFK Göteborg och Malmö FF på Gamla Ullevi 2016, exploderar ett knallskott bredvid assisterande domare Mathias Klasenius.– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är ju otroligt högt ljud. Men också väldigt chockerande på något sätt. Jag hade ingen chans att se vart den kom ifrån heller. Jag visste knappt om det var något som var inkastat mot mig med avsikt eller om det var en olycka. Jag hade ju ingen aning om vad det var som hade inträffat. Men en otroligt hög smäll, säger Mathias.Den matchen spelades aldrig klart. Och under hösten samma år kom en skärpning mot bangers på svenska fotbollsarenor.Såväl bengaler, bangers och annan liknande pyroteknik är förbjudna sedan länge på de svenska fotbollsarenorna. Trots att både fotbollsklubbar och polis är medvetna om problemet och riskerna, så som brännskador och hörselskador, fortsätter pyrotekniken att strömma in på arenorna.I år har flera personer dömts för att de bränt bengaler eller försökt smuggla in dem på arenor – straffet är dagsböter.Polisen: ”Livsfarligt”När Kaliber under hösten besöker matchen mellan Hammarby och Malmö FF på Tele 2 arena i Stockholm, är det uppenbart att supportrar tänder bengaler på givna tillfällen och synkroniserat.Ordningsvakterna står och väntar på att de ska sluta brinna, tar de ifrån supportrarna och lägger de på marken för de ska kunna svalna.– Det är direkt livsfarligt helt enkelt, säger Per Engström, sektionschef på NOA, polisens nationella operativa avdelning.Per Engströms enhet jobbar med idrottsrelaterad brottslighet. Han menar att fotbollsklubbarna har ett jobb att göra när det gäller att ändra vissa av supportergruppernas värderingar.– Och det är ju frågan om en kulturförändring egentligen, att få de här individerna att förstå att det här är brottslig verksamhet och att den är farlig framför allt. Och det är ju ett arbete som klubbarna och arrangören har, säger Per Engström.Hösten 2024 gjorde Kaliber tillsammans med Radiosporten en rundringning till de 16 allsvenska klubbarnas säkerhetschefer. 13 av dem svarade – och de flesta menar att pyrotekniken ofta smugglas in kroppsnära, vilket gör det svårt att upptäcka utan att kränka besökarnas integritet.– Det skulle ju innebära att vi behöver känna i skrevet och på brösten på våra besökare och det tror jag ingen vill egentligen, alltså det finns ju en lagstiftare som ändå har satt en gräns för vad som är integritetskränkande och vad som inte är det, Jonas Arlmark på IFK Göteborg.Programmet sändes första gången den 18 november 2024. Nu inför den allsvenska premiären sänds det igen.Reporter: Malin MarckoProducent: Annika H Eriksson

17 Maalis 30min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
loukussa
kaksi-aitia
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko
naakkavalta