Mirakelmetoden del 2: läsa tankar

Flemming misstänks för sexuella övergrepp på sin dotter. Anklagelsen mot honom hade kommit till på skolan genom kommunikationsmetoden FC. Men vem är det egentligen är som skriver? Del 2: läsa tankar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I oktober 2012 misstänks Flemming för sexuella övergrepp på sin dotter Rebecca. Rebecca har en grav utvecklingsstörning och kan inte kommunicera genom att prata. Anklagelsen mot honom hade kommit till på Rebeccas skola genom en kommunikationsmetod som heter faciliterad kommunikation. Den går ut på att en assistent stödjer Rebeccas hand så att hon kan peka på ett tangentbord.

Frågan är vem det egentligen är som skriver? Andra delen: läsa tankar

Är det här framme eller?

– Ja.

Jag är på väg till det gruppboende där Rebeccas bodde när allting hände.

– I huset så är det sex lägenheter.

Bor man en i varje eller hur funkar det?

– Ja, så det bor sex personer på gruppbostaden och då var det tre tjejer och tre killar som bodde där i blandade åldrar. Och Rebecca var yngst.

Frida Ahlgren var under den här tiden Rebeccas kontaktperson på boendet. Hur var Rebecca, undrar jag?

– En jätteglad tjej. Alltid glad. Väldigt sprallig. Social, jättesocial. Ville aldrig vara själv utan gillade att vara i allrummet tillsammans med de andra som bodde där och med personalen framförallt, berättar hon.

Idag är Frida Ahlgren utbildad stödpedagog och jobbar som omsorgshandledare inom hemtjänsten. Men då, 2012, träffade hon Rebecca varje dag, tog hand om henne och skötte kontakten med Rebeccas skola.

– Det började ju med att jag var på ett utvecklingssamtal tillsammans med Rebecca där de talade om att hon hade sagt saker som var oroväckande, via FC. Då var det bland annat att hon hade sagt att hon inte kunde sova på nätterna för att det sprang folk in i hennes lägenhet, hon sade att hon hör dåligt och ville gå till läkaren och hon sade även att hennes bror är hörselskadad. Och inget av det stämmer. Och då började vi ana lite oro. Vad kommer att komma härnäst när de säger att hon sagt sådana saker?

Frida hade också gått på en endagsutbildning som skolan ordnat om faciliterad kommunikation. Och hon hade själv testat att skriva med Rebecca fem, sex gånger. Men det hade inte fungerat. Rebecca hade bara pekat på alla möjliga bokstäver, säger hon.

– Vi var ju rädda att det skulle kunna komma nånting mot oss då. Vi hade ju män som jobbade hos oss och vi var ju de som var ganska intima med henne och duschade henne och hjälpte henne med det intima. Så vi var ju rädda att det skulle komma fram något sådant sedan. Men då kom ju detta istället.

Det är med den här metoden som Rebecca ska ha uttryckt att hennes pappa, Flemming, har utnyttjat henne sexuellt. Den som stödde, eller faciliterade, Rebecca när detta först kom fram var hennes elevassistent i skolan. Samma elevassistent som var med och skrev med Rebecca under polisförhören.

Felaktiga uppgifter om abort

De anklagelser som kommer fram är inte bara att pappan ska ha haft sex med Rebecca. Han ska också ha tagit med henne till andra män och låtit dem ha sex med henne också. Han ska ha förgripit sig på en av Rebeccas bröder. Och så ska han ha gjort Rebecca med barn.

– Ja, hon nämnde att hon skulle ha varit gravid och gjort en abort och då hittade vi inga uppgifter om det. Vi letade ju efter journalanteckningar och begär olika vårdinrättningar att skicka in sådant. Men det fanns ingenting. Och sådana saker är ju starka indikationer på att det här inte stämmer, säger åklagare Stefan Lind som var förundersökningsledare i Rebeccas ärende.

Polisen kontaktar åtta olika kliniker i regionen. Ingen har gjort någon abort på Rebecca. Och så ungefär en och en halv månad efter det sista förhöret med Rebecca hör skolans kurator av sig till polisen och säger att Rebecca nu tagit tillbaka allting. Hon ljugit om pappa och ingenting har hänt. Den här informationen ska precis som vanligt ha skett genom faciliterad kommunikation med elevassistenten som alltid skrev med Rebecca.

En vecka senare lägger åklagaren ner fallet med motiveringen att brott inte kan antas. Det är det starkaste skälet att lägga ner en utredning.

– Det var ju en samlad bedömning av allting, både bevisning men givetvis hade metoden som sådan en viss betydelse. Givetvis, säger åklagare Stefan Lind.

Jag har spelat upp delar av de videoinspelade polisförhören med Rebecca för Stefan Lind, nu tre år senare.

– I det här fallet så är det ju ett rent fysiskt sätt att styra hennes fingrar på. Och om inte jag missminner mig så fanns det ett mått av att man skulle känna i någon form av muskelrörelser i handen, vilken bokstav och vart hon ville på tangentbordet, och det kändes ju spontant som lite märkligt.

Så om man ska vara krass så vet ni inte vems berättelse det är som har dykt upp här?

– Nej, det vet vi inte. Det kan ju vara hennes eller en annan elevs som dyker upp via en annan elevassistent. Vi vet ju faktiskt ingenting egentligen. Helt krasst så är det nog så faktiskt.

Stefan Lind skulle inte förbjuda någon att använda den här metoden i polisförhör igen för, säger han, det spelar ingen roll hur en anklagelse kommer fram, de måste ändå alltid säkra upp den med hård bevisning. Som när målsägaren är ett spädbarn till exempel. Då kan ju den personen inte berätta någonting alls.

"Inte en kritisk tanke"

I det här fallet blev den misstänkte Flemming, på starkast möjliga sätt, friad från anklagelserna som kommit fram genom faciliterad kommunikation med elevassistenten.

– Tack och lov så ljög hon så enormt att det blev lätt för polisen att kolla. Men det fanns inte en kritisk tanke i någon av alla de här så kallade akademiska huvudena. Det var från rektor, specialpedagoger, assistenter, kuratorer, socialsekreterare. Ingen hade en kritisk tanke, kan detta vara sant? säger Flemming.

Att ha blivit misstänkt för att ha förgripit sig på sin dotter, det är inget som försvinner bara för att polisen lägger ner en förundersökning, säger han.

– Det är ju något som smetar vid en än. För så fort någon tar upp det här blir det ”Var han inte pedofil? Ja det var han väl?”. Så man blir aldrig fri från en sådan lögn. Beroende på att i efterhand så kommer inte folk ihåg hur det var.

Här måste jag också tala om att Rebecca inte längre är i livet. Hon dog på hösten efter att hennes pappa friats från misstankarna. Det hade inget med det här att göra. Rebecca hade nämligen också epilepsi och den 23 oktober 2013 fick hon ett krampanfall som hon inte klarade.

Jag hör av mig till Rebeccas elevassistent. Jag vill veta om hon verkligen trodde att det var Rebeccas egna ord hon fick fram? Hur hon ser på metoden idag? Om hon använder den med någon annan? Ja, jag vill helt enkelt gärna prata med henne.

– Ja, det kan jag förstå att du vill. Jag måste kolla upp lite här hur det är med det här. Hur jag får uttala mig om detta nu, säger elevassistenten.

Efter det här samtalet får jag ett sms där hon säger att hon inte vill vara med. Och hon svarar inte längre när jag ringer.

Myndigheterna varnar

Flemmings fall är inte det enda i Sverige där faciliterad kommunikation lett till grova anklagelser. Ungefär samtidigt blir en elevassistent på en annan särskola i Göteborg anklagad för sexuellt utnyttjande av en av eleverna på skolan. Den utredningen lades också ner. Men elevassistenten fick ändå inte behålla jobbet och säger att han idag är för knäckt för att orka prata om det.

Jag får också höra om ett tredje fall. En familj som själva bett om att få använda faciliterad kommunikation i sitt barns skola, men där det sen inte dröjt mer än några månader innan anklagelser om andra fysiska övergrepp kom. Inte heller de orkar prata om det som hänt.

Socialstyrelsen avrådde från faciliterad kommunikation efter en tillsynsinspektion 2010. År 2014 gjorde de också en större kartläggning av det internationella forskningsläget om metoden. Myndigheten konstaterar då att faciliterad kommunikation inte går att lita på. Det finns helt enkelt inte något vetenskapligt stöd för metoden.

– När fem rapporter av fem visar att det är faciliteraren som påverkat kommunikationen, så blir ju det också vår slutsats, säger Alexandra Snellman som var ansvarig utredare för Socialstyrelsens kartläggning.

– De här människorna befinner sig i en jättesvår situation och deras anhöriga befinner sig också i en svår och frustrerande situation. Och då hade det varit jättebra om det hade fungerat, men vi har som sagt inga som helst bevis för det, fortsätter hon.

Sensommaren samma år anmäler Flemming metoden till Skolinspektionen och i december 2014 kommer deras beslut. Inte bara Göteborg, utan alla skolor i hela Sverige förbjuds att använda faciliterad kommunikation. Normalt sett lägger sig inte Skolinspektionen i enskilda metoder ute i skolorna, det har de faktiskt bara gjort en gång tidigare, men FC var speciellt.

– Är någonting inte vetenskapligt grundat så ska det inte finnas i svensk skola, säger enhetschef Lena von Platen som fattade beslutet

"Jag har lagt detta bakom mig"

Kerstin Damgaard var rektor på skolan där Rebecca gick och det var under hennes ledning som FC användes där. Idag är hon rektor på en annan gymnasiesärskola i Göteborg. Hon säger att metoden inte används alls längre.

– Vi använder oss inte av det eftersom vi har fått föreläggande från Skolinspektionen.

Och din personliga åsikt?

– Det vill inte jag gå in på utan jag har lagt detta bakom mig nu.

Har du någon självkritik kring agerandet och användandet av faciliterad kommunikation så här i efterhand?

– Jag vill inte gå in på det.

Varför inte det?

– För att jag har lagt det bakom mig och vi använder oss inte av det alternativa kommunikationssättet.

Och du vill inte svara på om du fortfarande tycker att metoden är en relevant, bra och tillförlitlig metod eller inte?

– Nej, det vill jag inte.

Och anledningen till det, igen?

– Jag har lagt detta bakom mig.

"Kommunicerar med djur på det sättet"

Men trots skolinspektionens beslut och socialstyrelsens kritik mot faciliterad kommunikation fortsätter metoden att användas med funktionsnedsatta i Sverige idag. Framförallt inom olika antroposofiska verksamheter.

Och det verkar ske med myndigheternas goda minne. Det visar sig när jag begär ut fakturauppgifter från samtliga svenska kommuner. Bara sen januari 2015 (alltså efter skolinspektionens förbud och Socialstyrelsens kartläggning som säger att metoden inte går att lita på) har ett 20-tal svenska kommuner sammanlagt betalat ut över 170 miljoner kronor till antroposofiska organisationer som använder faciliterad kommunikation i vissa av sina verksamheter.

Vi kan inte se exakt vad alla pengarna har använts till, men det handlar framförallt om vårdavgifter till LSS-boenden, HVB-hem och daglig verksamhet. Pengar som alltså har gått till organisationer som stödjer och använder metoden.

– Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå, säger en föreståndare för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende idag.

Även den verksamheten finansieras med skattemedel från kommunen. Föreståndaren inte vill medverka i programmet och är därför anonym.

– Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet, säger föreståndaren.

Det här var andra delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 3 publiceras onsdagen den 16 mars.

Reporter Mikael Sjödell

Producent Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se